onsdag 10 juni 2009

Intressant start på dagen

Dagen började med ett problem.
Av illaluktande art.
Vår dass-Isaks urindel hade stopp, och "koppen" svämmade över.
I dasstunnan alltså, inte inne på golvet ;)

Maken traskade ut och fattade tag i slangen, och med kraft och potens kastade han omkring med urinslangen (alltså, dass-Isakens, inte sin egen ;)) för att få lös proppen.
Plötsligt och med ett förskräckt uttryck vände han sig om och en sekund gick innan vrålet kom. Min make är väldigt kräsen vad gäller kroppens avloppsinnehåll och nu hade han fått stänk i ansiktet.
Med äcklade vrål stapplade han fram mot stugan.

Jag tog över slanghanteringen.
Jag upptäckte att stänk hade han dock inte fått på sig för det var totalstopp. Däremot kom svart sörja (sand bl.a) fram om man slog slangen hårt (vi har alltså en svart hård slang, typ vattenledningsrör) mot stenar.. Han hade fått en sådan sandklump på sig. Nog så hemskt det, för det luktade så illa att man fick kräkkänslor.

Maken kom ut på verandan, tvättad och fin, men fortfarande med förtvivlad blick.
Jag luktade i hans hår men där luktade det gott så till slut blev han blev lugn.
Vi återvände till slangproblemet, efter att jag skakat och slagit allt jag orkade men utan större resultat så kom Maken med en rostig handsåg.

-Är du bra på att såga? frågade han mig med lite flinande men ändå bedjande blick.
Han vet ju att jag är totalt kass på att såga och spika så jag tog bara sågen av honom och skred till verket.
Jag sågade på slangen och så fort jag fått en liten springa så då kom det. Herregud så äckligt. Stark stark odör vällde fram över nejden. Vätskan som forsade fram var rostfärgad. Det väller in sand när det sjöar och är högvatten, och kring proppen fanns nog innehåll sen förra sommaren, åtminstone av lukten att döma.
Gammal urin luktar inte gott *informerar*

Nu är det dock fritt flöde igen, så att jag kan göra mina behov därinne.
Jag är ju handikappad och klarar inte att huka mig längre. Ibland har jag ju varit tvungen och då får Maken agera stöd och uppresningshjälp *småler åt vissa graciösa minnen*
Nu är allt ok, det doftar rosor i och kring dasset *överdriver endast lite men för den goda sakens skull*
Maken har åkt iväg för ett lång arbetsdag med bygge, målning, båtbesök och lastbilslämning. Jag är kvar härute för en lång härlig dag med lite krattning och lite avkopplande aktiviteter. Ska kratta det lilla som är kvar och kärra lite kvistar längre bort på stranden. Göra fint på vår strand, så fint det nu går med riven kaj och all bråte. Sen ska jag slappa, läsa, sy och bara finnas till.
Gårdagens lugn gjorde gott för själen känner jag *lyssnar inåt och småler åt tystnaden*.

Jag ska ligga på spikmattan idag, alldeles säkert. Igår hade jag ont så jag låg med t-shirt på men idag ska jag ligga utan. Tycker det går bra att ligga med bar rygg men inte om jag är för öm, då gör det bara ont värre..

Så jag hoppas ni får en härlig dag där ni råkar vara idag. Avslutar med några tänkvärda ord..

Livsglädje har i regel ingenting
med intelligens att göra.

3 kommentarer:

  1. Men vilken start på dagen! Hoppas resten av den blir bättre!

    SvaraRadera
  2. Åh herregud vilken start på dagen! Tur att frukosten är intagen sen några timmar tillbaks...
    Känns så väl igen från vårt gamla landställe, vet PRECIS hur det luktar *börjar må illa*

    SvaraRadera
  3. Oj! Det där lät ju inte så trevligt. Bra att det löste sig.

    Ny kaj?! Så du fick gehör för dina önskemål hos Reinfeldt?? ;)

    Kramen

    SvaraRadera