Årets sista skälvande timmar - en reflektion

Och jag väntar andlöst på att när nya året dingdångar in så kommer kreativiteten att flöda för en Ulrika här i huset.
Jo, jag tror det.

Ifjol denna dag var en trevlig dag. Vi var bortbjudna hos goda vänner, åt gott och hade trevligt hela kvällen och skålade in det nya året 2009 tillsammans.
Året 2009 blev inget höjdarår.
Fattar ni?

Inte?... nu kommer vi till poängen.
Iår blir ingen sån dag, ryggen är paj, vi blir hemma förvisso med god mat och inte otrevligt precis men ni förstår hela grejen antar jag.
Alltså blir nästa år helbäst.
Ett superår helt enkelt.

Jag antar att året för med sig både hälsa, välstånd och ett fantastiskt orkerikt liv.
Känns ok.
Därför tänkte jag lägga an tonen redan nu, för jag är så säker på min sak att inget kan äventyra min tro på nästa år. Som är ett heltalsår liksom. Som att det har någon betydels men eftersom det kan ha betydelse så tänker jag räkna in det i mitt resonemang! Så det så!

Eftersom ryggen inte samarbetar så måste kreativiteten flöda i skallen.
Därför skriver jag nu en dikt som handlar om min syn på det nya mer fantastiska året 2010, jag låter fantasin flöda och skriver på haiku.
Eller det gör jag väl inte för jag vet inte hur man gör, men jag skriver på min egen alldeles påhittade haiku, jag kallar det.... maiku.
Haiku är ju ett slags dikter i miniformat och det tilltalar mig just nu.

Hrm.. *host*
hrm.hrm *harklar upp mig på ett högtidligt vis*

2010

Året.

Det nya.

Blir mitt.

Och kanske ditt.

Vintern blir kort.

Våren lång.

Sommaren ännu längre.

Hösten lång,vacker och solig.

Vintern kommer av sig - kort och varm.

Endast lite snö till tomten.

Tomten är snäll.

Många nya paket till Ulrika

för..

Ulrika har varit snäll och lyckad hela 2010.

Ulrika har blivit välbärgad, vältränad och vacker.

.

.

/Ulrika nyårsafton 2009

.

.

Som den alerte kan se så piffade jag till dikten med lite färg (kreativt va?) lite olika textstorlekar (jamenakreativitetenflödarju) lite lutningar (herregudvaddetflödar) och tjocklek (tänker bli en tunnis iår, så jag går från fet stil till tunn=KreativaJagVa? herreminjevaddetflödarkreativitetkandetflödaöverkanske?)

.

Nu måste jag vila lite för kreativiteten har tröttat ut mig. Måste vila mig i form inför 2010, då jag blommar ut fullständigt. Vänta får ni se!!

.

Ha en trevlig nyårsafton och ett gott nytt år önskar jag er alla.

Inte lika kreativt som mitt kanske, men ni kan ju få ett bra år ändå ;)

Jag är ett storschlåssa

..uttalas som min fonetiska skrift är skriven. Mycket sch-ljud som uttalas extra schligt.

Jag är från Pite. Där säger man schlåssa vilket betyder slarvmaja typ.
Himla bra ord.
Jag säger också att jag har ostökigt när har just stökigt, alltså så finnes ett stort städbehov men jag säger ändå ostökigt.
Pitedialekten har jag jobbat bort, eller kanske inte för alla tycks ändå höra att jag är från Pite men själv anser jag att jag pratar odialektalt.

Jag hör nämligen inte själv vad jag säger.
Vissa ord säger jag alltid utan att tänka på det t.ex

It (inte)
Hojna (henne här)
Honna (hon där)
Hajna (han här) ser ni det finemangsiga och röda tråden?
Hanna (han där)
Henna (här)
Denna (där)
Häjna (det här)
Hänna (det där)
Borti (från)
Schläntat (halkigt)

Ja, det var ett litet av mitt ordförråd, säkert det som gör att alla hör varifrån jag kommer trots att jag har adopterat lite kalixord som jag slänger in där dom gör bäst nytta.

Ojsan, nu hamnade jag från ämnet.
Jag är nämligen en slarvmaja trots att jag ägnade våren åt rensningar..
Nu är det liksom orensat igen.
Det var det som var poängen med inlägget.
Ville bara säga det.

Här är ostökigt igen *suckar*

Dock är inte städlusten här. Inte ens en gnutta.

*sätter mig ner i soffan och väntar..*

Bra så?

Tänkvärt

Det är aldrig för sent

att få minnen för livet

-Bo Säfström-

Tänkvärt

Det är bättre ta ut glädjen i förskott

än att inte glädja sig alls

-Okänd-

Tänkvärt

Det är svårt att finna lycka inom sig,

och omöjligt någon annanstans.

Stillheten är här......

Än så länge. Man vet aldrig vad som kan hända innan dagen är slut, mycket enligt min erfarenhet.
Nå, jag har diskat och krattat lite idag. Har klippt till lite vaxduk för borden ute, blommigt och grannt. Har släpat ut lite möbler, vi har en salig blandning av trä och plast.

Vi vill inte köpa nytt förräns vi har byggt ut verandan på stugan. Den är så smal nu, knappt två meter, så det är jätte trångt. Vi har tänkte sänka ena halvan av verandan och bygga ut den, så att man kan sitta flera och äta där.
Sen på vår nya kaj ska det också finnas ett bord, eller en möbel med bord och bänk i ett. Maken har gjort en sådan tidigare så han får nog göra en till. Det som är bra med det är ju att det inte blåser av så lätt, det blir ju rätt tungt.
Det är skönt att kunna sitta därute och äta för det fläktar ju lite där. Det har inte gått att sitta där på flera år pga lutningen så jag ser fram emot att kunna sitta och sola lite samt kunna sitta där och äta surströmming *längtar*

Nu har jag druckit te och läst i en god bok och jag funderar på att gå ut och kratta en stund till. Eller så syr jag lite. Vi har gott om ström så det gäller att passa på. Tog ut symaskinen och tygerna igår, det som ska bli Makens båttäcke och för lite småprojekt. Känner mig lite sugen att sy faktiskt. Jag tänkte bara göra allt som ligger över mig först, få gården fin och blommig. Då kan jag sen ägna mig helhjärtat åt min kreativitet.

Det halvhjärtade brukar inte bli så bra för mig.
Trist och stressigt.
Nej, gärna efter lite tystnad och stillhet, då fylla dagen med innehåll istället för att i panik försöka stoppa in lite lugn och ro.

Det känns som om jag är lite bränd när det gäller min hobby. Jag har haft sådana måsten över mig, och trots att jag inte har orkat så har jag försökt. Det går inte.
Jag har svårt att förstå hur trött jag har varit i vinter, men nu när jag är lite piggare börjar jag inse hur lite kraft jag har haft. Allt har känts som en straff.
Jag är fortfarande trött och blir fort trött men det skyller jag på fibron. Jag känner dock lite framtidshopp vad gäller det kreativa. Hips vips så sitter jag där och syr ;) och producerar för brinnande livet igen. Den som lever får se..

Nu ska jag dock njuta av det fina vädret och vara ute en stund,

med krattan i handen dansar jag in sommarens fröjder

med graciösa hoppsasteg.

Jag sjunger Idas sommarvisa och krattar ett par löv i förbifarten,

jag lovsjunger solen och vinden på min färd över stock och sten.

Med en vighet som kan chockera

kastar jag mig upp på den vinda landgången,

och med ett livgivande tjut kastar jag mig ner i sanden

och rullar runt och sprattlar med benen.

Jag skrattar åt molnen och gnolar lite åt trädens vajande grenar,

jag frustar åt vintern och njuter av solens värmande strålar.

Kort och gott....

Jag lever!

Hoppas ni har det gott ni därute med, yla mot solen och dansa med vinden. Låt maskrosorna frodas, gläds åt alla små solar i gräset och njut av dagen.

Även om jag varit poetisk som få idag ska jag ändå lägga till några tänkvärda ord från en liten bok jag har...

Det bästa sättet att att tacka för en underbar stund

är att njuta av den.

-Okänd-

Tänkvärt

Bruka den begåvning du fått.

Skogen skulle vara mycket tyst

om inga andra fåglar sjöng

än de som sjunger bäst

-Okänd-

Bilden är från Makens strömmingsfiske, båten låg inom svanarnas revir. Dessa är fina bilder, svanarna var dock jäkligt arga och skrek våldsamt. Förmodligen pågick uppvaktning av honorna just nu (tipsar Maken om uppvaktning, blink blink) för det var ett hemskt liv tidvis.

Fast det är otroligt vackra fåglar, kanske inte inom fågelsång men ni vet vad jag menar..

Ömhet är passion i vila.

-Okänd-