tisdag 30 november 2010

God Jul!

Lite tidigt kanske men kom ihåg var ni hörde det först?

Igår fopererades Hjördis, hon blev av med hela sitt honliga paket.
Hon kastrerades alltså.
Hon var groggy hela  dagen och Homer tyckte hon luktade läskigt. Och det gjorde hon. Hon luktade desinfektionsmedel och kiss, hon kissade ner sig i... soffan bl.a.
Nu är hon sig själv igen, luktar förmodligen som vanligt i baken för Homer är nöjd.

Annars är det inte mycket som blir gjort här hemma. Vi har städat och jag har pyntat så att julefriden råder hos oss just nu.
Vi har kallt, -22 grader just nu så jag undviker att gå ut. Jag hatar vintern, har jag berättat det?
På torsdag får vi vår nya traktor, eller nya och nya, ny för oss iaf. Så då får det komma snö om det vill, vi tackar våra lyckliga julstjärnor för att det inte har snöat nu när vi är traktorlösa.

I övrigt mår jag fint. Är trött bara, som vanligt kanske men halva dagen går åt till att längta till eftermiddagsluren. Orkar inte en hel dag helt enkelt.
Jag är jätteglad över att illamåendet verkar ha gått över, jag kan äta allt (utom segt kött, men vem vill ha segt kött?) utan att dumpa eller annat ofog.
Jag är lyckligt lottad. Har tappat 21 kg vid det här laget. Stod stilla länge och väl, tror det beror bl.a på all juice jag drack (det enda goda att dricka tycker jag), men det har jag slutat med nu.
Kan t.o.m dricka kolsyrat, som det sägs att man inte kan dricka som GBP-opererad, lucky me ;)

Nu kan jag ju inte svepa ett helt glas med julmust t.ex men det kan jag ju inte med saft heller, eller äckelvatten heller.
Idag har jag lagat crepes, med skinka och dom blev jättegoda. Så nu har jag lunch eller middag många gånger, jag äter ju bara en åt gången, en crepe och lite sallad. Nu gör jag ju inga minicrepisar precis men det räcker med en iaf.

Ha nu en riktigt
God Jul, 
Goda Adventar, 
Trevliga Lucior och ett 
Gott Nytt År!

(som sagt kom ihåg var ni hörde det först!)

Jag ska försöka bättra mig och skriva oftare, hälsa på er oftare och komma igång med nyttiga göromål om dagarna. Det gör mig faktiskt till en gladare och bättre människa.
Eller bättre och bättre, gladare och nöjdare iaf.
Tadaa!

torsdag 25 november 2010

Ingen rubrik finns på detta inlägg!

Och knappast så mycket innehåll i inlägget heller.
Jag har lite bloggtorka som ni märker. Kan bara informera om att vi varit till banken och informerats i vår tur om företagande och försäkringar. Så vet ni det.

Har ätit smörgåstårta och det smakade mums. Har stått stilla länge på min vikt nu men det bekymrar mig icke så värst. Firade därför med smörgåstårta.
Håller på att mobilisera ork och energi för att städa inför. Jag älskar att göra fint till advent men det brukar ge sådana smärtor att själva advent går bort ur minnet, därför ska vi städa tillsammans i år och så får jag pynta på lördag, vill spara det till den dagen för jag vill känna att det är nytt när jag vaknar första advent.
Jag älskar jul.

Har redan börjat filura på julklappar. Jag och Maken är ju som barn på julafton, vi köper till varandra en hel del och smyger och fnissar som om vi vore barn. Det är vi ju också. Barn till döda föräldrar men ändå.
Alla omkring oss köper julklappar till sina barn och hade vi nu några hade vi ju gjort samma men nu njuter vi av julen helt själva. I år finns dessutom chansen att vi kan fira jul ute på stugan då vi redan nu har tjocka isar, fast inte riktigt hela vägen kanske men det är ju ett tag kvar till jul.

Tänk att få fira jul därute. Ensamma på ön, knastrande brasa, julmat, julklappar, julbastu, julklappar och Karl-Bertil. Underbart.
Blir vi hemma så blir det skönt också. Vi har så mysiga jular så det är inte klokt. Vi går omkring i myskläder, äter när vi vill, jag vilar så jag orkar hela dagen och så går vi och klämmer på våra julklappar.
Härligt att vara som barn ännu, kanske för att man snart går i riktig barndom men då gäller det att njuta medans vi kommer ihåg det.

Men nu ska jag gå upp och börja sy på en åttkantig julduk till mig själv. Kommer att se fantastisk ut på vardagsrumsbordet har jag redan insett. Alla dukar jag syr brukar bli sålda så nu ska jag sy till mig själv, och denna ska INTE säljas.
Tror jag.

Snart ska jag köra en liten adventstävling men jag är inte klar med priset ännu, har ju endel i en monter men jag vet ju inte vad som ev. säljs eller vad som kommer hem igen. Därför syr jag ett nytt pris nu. Håll utkik ni som är tävlingsintresserade.

Förresten. Dom fina tofflorna kostade 199 kr tror jag mig minnas. Värt varenda krona!

Ha det gott allesusammen!

lördag 20 november 2010

Glömde ju säga...

...att jag shoppade ju lite i Sundsvall, och sen lite i Happis också (Haparanda).

- Fick mig en snygg skjortblus eller vad man ska kalla det.
- Fick mig en svart överdel, har en grön sen tidigare men det är så stor. Köpte den jättestor dessutom. Inte så att jag gått ner så ofantligt utan den var som ett tält från början. Köpte en svart lite mindre som passar nu och senare.
- Hittade julröda påslakansset. Äntligen, har sökt i flera år. Vill inte ha tomtar på mina lakan men vill ändå att det blir lite julstämning i sovrummet också. Äntligen!
- Köpte två sorters jättegoda teer, (finns ju te i Kalix också, men roligare att köpa borta)
- Tre t-shirtar att sova i. Stoora t-shirtar (finns på Dressman XL) som är mumma kring kroppen.
- Köpte en julstjärna (med lampa i, inte en blomma) som var jättefin.
- Köpte två fina tomtar.
- En nyckelring i form av ett måttband på Krabat.
- På Hemtex köpte jag världens skönaste tofflor, dom går urbra att sova i. Jag sover med tre fleecefiltar, täcke och tofflor om ni undrar. Sen har jag ju kläder på mig också, annars fryser jag ihjäl. Jag är en Sexig Fruga, jag vet.


En av bollarna på ena sockan är dock försvunnen. Förövaren är en kissemiss som heter Hjördis och fast vi vet att det är hon har vi inte kunnat lokalisera bollen. Jag har alltså bara tre bollar på mina numera.



Men som sagt hittade jag ingen vinterjacka eller vinterskor.
Det som jag var ute efter.
Fast jag är ju inte så förtjust i att gå i affärer (fast det är lite roligare när man inte har en suckande Make med sig) så jag letade inte igenom alla affärer med dylika plagg. Jag kastade mer en liten titt in i affären och sen såg jag ju direkt att det inte var någon ide´.

Däremot såg jag flera stövlar som hade kunnat duga men jag orkade inte gå in och prova. Hatar att prova skor. Särskilt när jag måste knyta upp skorna jag har på mig.
Jag är så jäkla lat.
För att inte tala om illamåendet som kommer extra kraftigt när man böjer ihop sig som en östboende elitgymnast.
Fast det var att gå lite väl långt att jämföra mig med en gymnast, jag är ju mer som ett kassaskåp när man talar om vighet, men att böja sig ner till fötterna är riktigt duktigt (riktigt tympligt av mig som vanligen är makalöst otymplig) tycker jag och en på tok för stor påfrestning när man har ätit något den dagen.

Kan man bara gå in och säga Kuoma-skor så är det en sak, men vill man ha ett par stövlar som inte ska knäppas, zippas upp eller snöras så är det värre. Det kräver sin kvinna.
Och den kvinnan är inte jag.

När vi var till Happis så var vi in på Ikea, snacka om racerhandling.
Jag ryckte åt mig några varor i flykten liksom, tills vi kom till lampavdelningen. Vi har inte så plana golv så vi hade först tänkt oss lampor som skulle sitta i väggen men det fick vi ge upp då vi insåg att vi har för mullig soffa för det.
Hittade två fina och billiga lampor så nu kan jag sy i soffan igen.
Eller jag har åtminstone lyse nog för det.

Jag är världens sämsta bloggare!

Jag har världens bloggtorka. Inget jag är med om eller upplever hamnar på bloggen, jag orkar inte heller.
Nu är vi iaf mer i fas med vad som ska göras. Båten är uppe och vintrad, även om jag fick sitta och vänta i bilen i 3 timmar fast Maken sa en halv *morr*
Fast jag är en snäll fruga.
Eller inte.
Jag fräser och är irriterad mest hela tiden. Hemma är kaos och jag blir irriterad om Maken säger ett ord om det, jag är kanske i klimakteriet?
Maken får inte yttra ett ord om hemmets kaos utan att jag blir jäkligt irriterad, där kommer han och säger att VI måste få lite ordning och då är det HAN som bara går förbi kaoset som om han inte ser.

Manligt och kvinnligt kanske?
Tänk om jag också fick vara man, och gå omkring som i en bubbla och inget märka.
Hm.
Det är ju det där med sexet förstås, annars hade nog en kvinnlig livskamrat kanske varit lättare.
Om det inte var det där med sexet alltså.

Idag är jag solokvist. Maken är med en kompis och hämtar lite fiskegrejer, blir en sisådär 70 mils körning innan dom är hemma.
Jag har lagat en paj åt mig själv. God blev den.
Jag har bakat en omgång biscotti, tyvärr utan vissa ingredienser så resultatet är ännu inte kontrollerat.
Jag har gått igenom och torkat ur lådraden i köket. Kastat vissa köksredskap som aldrig används, eller som är fula och finns i gross och parti.

Nu ser jag på en film. Det gäller att inte ta ut sig ifall man är i klimakteriet.

Jag mådde ju illa som tusan när vi var i Sundsvall, nu känns det bättre faktiskt. En sköterska ringde från Sunderbyns Sjukhus i torsdags och mina värden låg bra, jag mådde bra och allt var bra.
Illamåendet tror vi beror på att jag sväljer luft när jag äter, har säkert alltid gjort det men nu ryms inte både luft och mat, hon trodde dock att det skulle gå till sig med tiden.

Sen syr jag lite. Jo, det är sant. Lite snögubbar som ska till montern och lite fler snögubbar som inte ska till montern. Sen en liten julbonad som ska till montern och lite andra mindre projekt är på gång. Det känns skönt och kreativt.
Nu är det hemmet som ska få sig en omgång. Lite röjning i skåp och lådor behövs och en rejäl städning innan advent är det tänkt. Städningen ska vi hjälpas åt med, röjningen får nog jag stå för.

Nu ska jag gå och ryta åt Hjördis, det låter som om hon river halva övervåningen. Fast Homer ligger inte långt efter, han har livats upp enormt efter hemflytten från stugan. Han drar igång race han med.
Nu kommer dom krafsande på parketten.
Lurviga tassar får inget fäste och därför ligger mattorna längs väggarna mest hela tiden.
Det gör inget.
Oftast.

Men ibland gör det något. När man har städat och gjort fint, då kommer två katter kutandes i många knyck,  hoppar upp på soffan, drar en repa längs skänken och landar i fönstret.
Det är mindre fint.



Snart är det jul.
Jag gillar julen.
Helskarpt.
Köpte två tomtar häromdagen. Hittade ingen vinterjacka så jag köpte två tomtar istället.
Känns bra.
Snart ska dom fram.
Till helgen.
Mmmm...

lördag 13 november 2010

Så gör man Sundsvall

Det blev inte mycket surfande i torsdags, trots den nya datorn och det trådlösa bredbandet. Blev varken hackat eller malet om man säger så. Vi fick traktorn såld i torsdags så det tog ju en del tid. Maken drack kaffe med köparna på kvällen och det gjorde att han inte sov en blund på natten. Kl. 03 steg  vi upp, kokade kaffe och drog iväg, vi for kring 03.45, starkt jobbat.
Jag hade bara slumrat under natten jag med, jag märkte ju att Maken låg vaken och så var jag rädd att vi skulle försova oss, därför sov jag dåligt fram tills vi steg upp.

Denna långa harang var som ett förspel till vad som hände fredag kväll. Då hände... ingenting ;)

Vi kom till fram kl.11, körde direkt ut på Spikarna för att varmköra båten, det hade varit jättekallt dagarna före. Det gick dock bra, vi for sen och levererade lite rom till höger och vänster innan vi kunde checka in. Vi gick ner till matsalen där det serveras en gratis buffé varje kväll och där åt vi kyckling med pasta. Ja, Maken åt pasta med kyckling, jag åt tre kycklingbitar med lite sås, en pasta (1 st alltså) och lite sallad.
Vi gick upp till hotellrummet. La oss på sängarna, helt utmattade.
Jag låg och väntade på reaktionen från maten, orkade dock inte vänta länge så kl. 19 la vi oss för kvällen. Och sov i dryga 11 timmar.
Vi blir alldeles vilda när vi kommer oss ut i världen.
Vi är helcoola helt enkelt.



Idag åt jag frukost, en hårdbrödmacka med leverpastej och en saltgurka. Tre klunkar juice samt två skedar yoghurt.
Mådde som vanligt lite halvilla efteråt, undrar om jag sväljer luft i stora lass när jag äter. Nå, dom ringer från Sunderbyn nästa vecka så då får jag fråga lite mer om mina problem.

Har varit och gjort stan idag. Jag är så jäkla dålig på att shoppa. Det tog en timme och då hade jag sett allt.
Då gick jag hem till hotellet.
Det gjorde jag rätt i.
La mig och såg lite på Free Willy 4, såg slutet och ville nästan gråta av lycka när det löste sig.
Sen bläddrade jag i en nyinköpt tidning och väntade på Makens samtal.
Ännu osäkert om båten kommer upp idag trots att dom lovade. Lite svordomar sa Maken hördes från båtklubben då dom ringde den part som är försenad, en båtägare som alltid slirar.
Senaste infon är att denna slirande båtägare nu kommit med ett båtvagn så vi får se vad som händer.
Jag slappar vidare.

Tänkte ut förbi Birsta City när jag hämtar Maken. Det är lagom för mig. Och sen får det räcka med shopping för mig på ett bra tag.Vare sig om jag hittar nåt eller inte.
Tänkte hitta mig ett par skor men det hittar man liksom inte, man måste söka. Jag hatar att söka.
Samma gällandes en vinterjacka, den jag har är trasig och på tok för stor. Tänkte hitta mig en billig vinterjacka men även det är svårt att hitta. Måste letas fram och det gör det hela betydligt jobbigare.
Blir nog varken skor eller jacka för mig verkar det som.

Ikväll ska vi gå ut och äta med en kompis från Sundsvall, det blir nog mumsigt för jag har beställt lite fisk och potatis vilket lär bli en mumsig historia. Imorgon lär vi åka hem igen, ifall båten blivit upptagen vill säga, annars blir vi kvar till måndag.

Undrar hur Hjördis har det på hemmaplan, hur hon har det med hormonerna och sin överaktiva kattkropp. Vi får väl se när vi kommer hem och kanske höra när kattvakten varit dit och fyllt på mat och dryck.

Nu ska jag ta en snabb bloggrunda innan jag ger mig av för en liten shoppingrunda innan upphämtningen av Maken.
Ha det!


Förresten vill jag härmed klaga på Sundsvalls skottningsförmåga. Det är så jävla spårigt överallt att det knappt går att ta sig fram. Det är kaos på hög nivå. Märkligt, det är inte skottat i centrala stan alls sen dom fick snön för flera dar sen.
Dåligt Sundsvallsstyrningen.
Dåligt!
Tänk på när ni får celebert besök från en by utanför Kalix och ni har det så dåligt ställt inne i centrala stan så att dom knappt tar sig fram. Tänk också på era jäkligt dåligt tilltagna parkeringsplatser, vi celebriteter från en by utanför Kalix har inte nerver för att cirkulera en halvtimme varje gång vi ska parkera bilen.
Skärpning!

torsdag 11 november 2010

Global uppvärmning

Det funkar inte så bra med den globala uppvärmingen, att få vinter så tidigt. Ska inte global uppvärmning betyda just uppvärmning?
Fast det är klart, miljötalibaner hävdar ju att detta är väder inte klimat. Allt som inte passar in i mallen kallas väder, resten är klimatrelaterat.

Nog om detta.
Idag har vi köpt en ny dator. Den gamla var så trött så trött, sen var skärmen på väg att ge upp. Nu har vi en sprillans ny och jag ska ta den gamla upp till mig. Maken har ju fått min gamla bärbara, den som jag hade mina maskinbroderier och stygnsättningsprogrammet i. Vi hade förut bredband uppe också, som ni kanske minns så kräktes ju Homerpojken på routern så det gick sönder. Himla trist att bli utan men jag tänkte att jag klarar mig.

Nu har vi ny dator nere och en ny router, och jag får gamla stationära uppe, ett lyft för mig. Min lilla 15"-tummare är lite för liten när det gäller stygnsättning så jag blir glad. Även om den är slö så är den ju racersnabb jämfört med det mobila bredbandet.
Glada miner idag.

Imorgon bitti åker vi till Sundsvall med lite rom samt att vi ska ta upp storbåten. Maken är väldigt orolig för att det ska frysa sönder i drev och backslag etc, och det är befogat för nu har vintern kommit till Sundsvall också. Det har varit oroliga veckor men nu verkar det ha löst sig med upptagningen av båten, och vi får stå på ett bevakat ställe så allt känns ganska tryggt.
Om man slår ihop vårt hus, vår stuga, våra två andra båtar, vår traktor, våra bilar så är fiskebåtens värde mycket mer än våra andra tillgångar så vi är ju nödiga att få upp den innan det börjar kosta kosing.

Så vi blir i Sundsvall ett par dar, det blir ingen semester precis men lite kul med lite miljöombyte. Hotellfrukosten blir ju ingen superupplevelse för mig precis, två klunkar juice, en tugga leverpastej och fil utan flingor. Jättegott. Inte.
Gröt är jag less på, så det blir lite pålägg kanske och en mugg yoghurt. Supernajs. Gissa om jag längtar tills jag kan börja äta smörgås?

Idag när vi var till city (centrala Kalix alltså) så åt jag en bit paj på ett fik. Pajen var god men ack så dåligt jag mådde efteråt. Jag bör hålla mig i stillhet en bra stund efter jag har ätit och det går ju illa när man är ute på stan.
Hoppas på bättring vad gäller matsituationen, sen är det ju svårt att äta sakta när man är ute. Sen är det också svårt att äta utan att få dricka medans man äter. Sen var jag ju fastande tills imorse då jag lämnade prover så jag hade knappt ätit något innan då jag ville undvika illamående. Där ser man så listig man kan vara, för att se vara så olistig att det är rent idiotiskt.

Nu ska jag gå ut och packa lite rom i kartonger. Det är ett jätteroligt göra, särskilt när det är kallt och fingrarna blir stela och illröda. Då är det roligt att gräva i frysarna och om ni tror att fryst löjrom är varmt och mysigt så tror ni  fel.

Jag hälsar på er ikväll, då ska jag surfa från tv-soffan, en fin effekt av trådlöst bredband i hela huset. Yihaaa!
Tjillevippen på er!

måndag 8 november 2010

Många vill visst byta med mig...

... är det säkert?
Alltså att vilja byta med mig, få vinter och bo häruppe för att slippa blåst och regn i söder.
Har ni sökt för det där?

Alltså allvarligt.
Det finns utmärkta psykologer och beteendevetare som kan behandla er lilla störning.

Ja, det kan väl se mysigt ut med snödrivor och rimfrost i träden. Men hallå, det är början av november och det ser ut som om det kunde var februari, jag vill bara lägga mig ner i fosterställning och gråta.

Men det sparar jag, vi har ju nu vinter i ett halvår så det kommer många sådana tillfällen att primalskrika.

Vinterminus (för er som inte kommer ihåg)
- Kallt som tusan.
- Skrapa bilrutor.
- Bli blöt om byxbenen och fötterna pga decimeterdjup snö.
- Skrapa bilrutor.
- Klä sig för en polarexpedition bara för att åka och handla.
- Sopa bilen vareviga gång den ska användas.
- Åka och avisa bilen i enda centrumgaraget och då låtsasshoppa under tiden.
- Skrapa bilrutor.
- Bli blöt om baken pga att snön yr in på sätet när man öppnar dörren.
- Skotta.
- Skrapa bilrutor.

Nä, nu orkar jag inte skriva minus längre. Har också filurat på vinterplus men kom inte på en enda positiv sak med vintern.

Som svar på era tysta frågor om varför vi inte flyttat ännu så kan jag bara säga att vi jobbar på det. Det är ju lite saker som måste klaffa vad gäller Makens sysselsättning och så men när vi kan så drar vi.

Vintern blir allt jobbigare för varje år.
Mer värk, halkan ger sämre rygg och mentalt blir man nedstämd av kylan och mörkret.
Fast varför stanna i Sverige. Varför inte Bali, Taiti, Raroia eller Tjotahejti?
Tänk värme året om...
Me like.

Men det lär inte bli av. Vi satsar på södra Sverige så småningom. Nu ska jag sluta gnälla och istället gå och se senaste Beck-filmen och slappa bort pajbiten jag njutit av till middag.

Tjillevippen på er!

söndag 7 november 2010

Jag mår bra..... förutom...

Titta va!
Vi är nedstämda. Vaknade till detta igår morse och det har snöat sen dess.
Gud vad jag längtar bort.

Snöhög. Redan. Suckasuckasucka.

It´s sucks. Tur att båten är uppe iaf.

Ja, ni ser ju. Vad ska jag säga? Sucka.

Magen mår bra nu. Fast jag kan inte göra något på nästan en timme sen jag ätit. Det blir liksom för fullt på något sätt. Jag hoppas det går över, annars blir inte mycket gjort för mig i framtiden.

Första dagarna sen jag kom hem tordes jag knappt äta något alls, var så rädd att bli sjuk igen men nu har jag hämtat mig. Blir jag sjuk så blir jag ju. Och då blir det väl en operation igen och det kan man ju leva med. Värre saker finns det.

Energi har jag ingen. Ännu mindre än vanligt om ni kan tro det. Säkert pga att jag inte kan äta ordentligt ännu. Det löser sig väl med tiden det med kan jag tänka.

I fredags gjorde vi inget. Jag betonar inget. Alltså inget menar jag.
Det ångrade Maken bittert igår morse, då han fick gå ut och köra igång traktorhelvetet (den krånglar hela tiden, den ska säljas bums) för att skotta. Sen fick han trava omkring i snön (hela tiden svärandes) och fixa med att stapla bingar, hämta grejer och köra undan saker som kunde ha körts undan fredagen då vi inget gjorde men hade snöfritt.

Han har inte slutat svära ännu.
Ederna går varma, jag hatar vintern men det vete fan om inte han hatar den mer.
Jag är redo för flyttlasset.
Eller inte än kanske, jag har ju inte packat men sen kanske.

Nu ska jag gå och äta. Igen. En yoplait denna gång. Ett mellanmål bara. Sen ska jag ranta omkring och läsa hos er vad som hänt den senaste tiden.
Bajbaj.

tisdag 2 november 2010

Liksom lite bakis

Känner mig bakis.
Har ont överallt. I magen och i ryggen, t.o.m axlarna.
Att ha ett gallstensanfall innebär otroliga kramper för er som inte vet, och detta gör att man känner sig helt blåslagen efteråt. Lägg därtill oro för att få ett nytt anfall och därför äta sämre och bli matt av det så har ni min dag.

Dom ringde från Röntgen och vill ha mig där 14.45 för en DT, det ska sprutas in kontrast och så röntga magen. Ok, vill ni så.
Trodde dom ringde från Piteå där jag ska göra Magnetröntgen men det var härifrån Kalix. Så det är bara att knalla upp.
På vår bröllopsdag.
Idag har vi varit gifta i fyra år. Förra veckan glömde vi fira att vi varit förlovade i tio år. Märkligt.

Idag blir inget restaurangbesök utan ett besök på röntgen. Inte riktigt lika trevligt, men nästan. Not.
Kanske att jag köper en blomma åt Maken, han har ju varit på soptippen idag med lite sopor så han förtjänar lite blommor. Han ska också fixa till i köket för att jag ska kunna ta det lugnt och då förtjänar han en blomma till. Det kan bli en blombukett till slut.
Jag fick en blombukett förra veckan, som en liten uppiggning efter operationen. Tyvärr stod blommorna bara någon dag.

Fick en orkidé av en kompis förra veckan. Kändes jättekul. Också en krya-på-dig-present. Tack Kerstin. Det kändes jättefint. Samma dag som jag själv varit och handlat några blommor då alla i ena köksfönstret avlidit. Det såg lite tomt ut. Nu har jag blommande blomma på köksbordet (fast den syns knappt pga alla grejer som ligger där i väntan på bortrensning) och grönt i fönstret. Najs.

Nu ska jag gå och vaska aggregatet (mitt underrede alltså) för att dofta rosor när jag ska på röntgen. Det gäller att inte visa upp sina urtvättade trosor och min gråa (har varit svart) bomulls-BH som jag använder nu när jag inte vill att något ska sitta åt mot buken.




Det där med att vaska upp aggregatet körde Maken med när han jobbade på fabriken. Då gillade karlarna att ringa upp sina fruar, väl medvetna om att resten av skiftet satt och viftade med öronen för att inte missa något, och säga
- Se till att du har vaskat upp aggregatet för jag är hemma om en kvart.


Själv satt man och himlade med ögonen.


Han kunde också säga:
- Vafan, har du redan börjat utan mig? Stäng av vibratorn, spara batterierna för du kan gott vänta tills jag kommer med den riktiga!


Manlig humor.


Likväl att påtala vårt förra köks beskaffenhet. Det var ett arbetskök på typ 2 kvadrat. Då kunde han säga att det var svårt för honom att jobba i köket ifall han fick ribba. För då kunde han ju inte ta sig ut utan att riva ut hela köksinredningen. !?!

måndag 1 november 2010

Blekte mitt anus, fick åka ambulans!

Nej, där lurade jag er bestämt. Jag har inte blekt mitt anus men jag har fått åka ambulans.
Anledningen att jag googlade bleka anus var att min svåger hade sett på tv om en kvinna som gjort det och fått biverkningar av det.
Fattas bara annat.
Själv har jag inte haft en enda tanke på det och har aldrig ens trott att det var något man kunde göra.

Vi åkte ut till stugan igår eftermiddag. Maken hade lagt ut några nät på förmiddagen och börjat elda.
Vi for ut och allt var frid och fröjd.
En timme ungefär.
Då började jag må illa.
Jäkligt illa.
Började tomkräkas också, så fort jag rörde mig eller stod upp så började kräkningarna.
Hade ätit mannagrynsgröt till lunch och illamåendet började tre timmar efter det.

Åt potatismos och lite köttfärs till middag. Det var gott och jag mådde också gott efter maten. Åt ganska sakta och rätt lite.
Tills jag rörde mig.
Då jäklar började illamåendet och kräkningarna igen.
Satt med en hink och spydde. Spydde upp... ingenting. Tomkräktes hela tiden. Det enda som kom upp var slem.

När detta pågått ett par timmar sa Maken stopp. Han ville åka hem när jag mådde så dåligt och ifall vi var tvugna att åka upp till lasarettet, vilket jag vägrade.
Båtresan hem i mörkret var väl inte trevligaste, satt med hinken redo hela tiden.
Väl hemma fortsatte kräkningarna och ökade. Då tog Maken kommandot igen och ringde akuten. Kom upp direkt, sa dom. Och packa för att åka till Sunderbyn för det lär nog bli så.
Det gjorde jag inte. Tänkte att detta blir en inochut-sväng.

På akuten fick jag sprutor mot illamående och Ketogan mot smärtorna. När illamåendet lättade kände jag dom välkända gallsmärtorna. Jag mådde verkligen pyton, Maken var orolig och sa att jag himlade med ögonen.
Det blev ambulans till Sunderbyn.
Fick dropp, syrgas och konstant blodtryckskontrollerande. Hade lågt tryck (mot mitt vanliga höga)



Hamnade på AVA (akutvårdsavdelningen) där jag fick träffa läkaren som opererade mig fast klockan var 00.30, han hade jour. Inget verkade vara fel med själva operationen, utan blodprovet på Kalix Sjukhus visade på förhöjde levervärden så dom konstaterade gallsten.

Fick åka hem sen jag klarat äta flytande frukost och flytande lunch. Nu väntar en magnetröntgen av gallvägarna (gallan är ju borta) och visar det på stenar där så måste jag nog opereras. Inte kul, men skönt att det inte var någon komplikation från operationen.
Marcus trodde inte heller på att det var purekosten som orsakat det, inte när jag mått så himla bra före, men att nu kör jag nog flytande ett par dar, tills jag börjar känna mig återställd igen.
Gallsten är inte att leka med. Det gör så överdjävligt ont att det inte gör att beskriva, sen så är jag ju annorlunda i magen nu så själva anfallen blir kanske lite annorlunda också. Mer kräkningar och så..

Jag har nu sen högsta vikt före fastan gått ner 16 kg. Känns rätt bra faktiskt.

Vill också tacka för alla kommentarer, jag blir alldeles varm för varenda en. Jag ska besöka er alla senare, nu känner jag mig helt slut pga värk av kramperna så jag sitter inte gärna uppe alltför länge.
Kram på er!