torsdag 31 december 2009

Årets sista skälvande timmar - en reflektion

Och jag väntar andlöst på att när nya året dingdångar in så kommer kreativiteten att flöda för en Ulrika här i huset.
Jo, jag tror det.

Ifjol denna dag var en trevlig dag. Vi var bortbjudna hos goda vänner, åt gott och hade trevligt hela kvällen och skålade in det nya året 2009 tillsammans.
Året 2009 blev inget höjdarår.
Fattar ni?

Inte?... nu kommer vi till poängen.
Iår blir ingen sån dag, ryggen är paj, vi blir hemma förvisso med god mat och inte otrevligt precis men ni förstår hela grejen antar jag.
Alltså blir nästa år helbäst.
Ett superår helt enkelt.

Jag antar att året för med sig både hälsa, välstånd och ett fantastiskt orkerikt liv.
Känns ok.
Därför tänkte jag lägga an tonen redan nu, för jag är så säker på min sak att inget kan äventyra min tro på nästa år. Som är ett heltalsår liksom. Som att det har någon betydels men eftersom det kan ha betydelse så tänker jag räkna in det i mitt resonemang! Så det så!

Eftersom ryggen inte samarbetar så måste kreativiteten flöda i skallen.
Därför skriver jag nu en dikt som handlar om min syn på det nya mer fantastiska året 2010, jag låter fantasin flöda och skriver på haiku.
Eller det gör jag väl inte för jag vet inte hur man gör, men jag skriver på min egen alldeles påhittade haiku, jag kallar det.... maiku.
Haiku är ju ett slags dikter i miniformat och det tilltalar mig just nu.

Hrm.. *host*
hrm.hrm *harklar upp mig på ett högtidligt vis*

2010
Året.
Det nya.
Blir mitt.
Och kanske ditt.
Vintern blir kort.
Våren lång.
Sommaren ännu längre.
Hösten lång,vacker och solig.
Vintern kommer av sig - kort och varm.
Endast lite snö till tomten.
Tomten är snäll.
Många nya paket till Ulrika
för..
Ulrika har varit snäll och lyckad hela 2010.
Ulrika har blivit välbärgad, vältränad och vacker.
.
.
/Ulrika nyårsafton 2009
.
.
Som den alerte kan se så piffade jag till dikten med lite färg (kreativt va?) lite olika textstorlekar (jamenakreativitetenflödarju) lite lutningar (herregudvaddetflödar) och tjocklek (tänker bli en tunnis iår, så jag går från fet stil till tunn=KreativaJagVa? herreminjevaddetflödarkreativitetkandetflödaöverkanske?)
.
Nu måste jag vila lite för kreativiteten har tröttat ut mig. Måste vila mig i form inför 2010, då jag blommar ut fullständigt. Vänta får ni se!!
.
Ha en trevlig nyårsafton och ett gott nytt år önskar jag er alla.
Inte lika kreativt som mitt kanske, men ni kan ju få ett bra år ändå ;)

onsdag 30 december 2009

Dansat granen ut ut.

Nu ligger stackaren och fryser i kölden.
Lite avbarrad och lite ledsen.

Jag tycker det är skönt.
Den barriga fan-skyll dig själv.
Jag kan nästan förnimma ett litet minne av bortglömd vattning men nu...
..så är det minnet borta igen.

Det är väl allt dagen fört med sig. Än så länge. Än kan stordåd inträffa.

Ryggen är paj.
Mindre kul.
Det gör så jäkla ont att sitta, jag har försökt sy lite idag men det hugger hela tiden, så fort jag rör mig. Jag är så himla less!!!
Verkar alltså bli nyårsafton hemma iår.
Skulle till kompisarna men jag tvivlar det går att genomföra.
Det blir ju mycket sitta stilla när man är bortbjuden. Det är inte så himla kul att behöva ställa sig upp hela tiden och röra sig när det gör för ont.

Kan ju också bli lite trångt i soffan när "främmandet" ska ligga ner ;).
Hemma kan jag ju lägga mig i soffan när det behövs.

Mitt liv helt enkelt.

Idag så gick motorvärmaren till bilen sönder.
Bara så där.
Så himla kul. Inte.
Ringa ringa, nobben nobben.
Nu är Maken på väg till bilfirman så skulle dom kasta en glutt på den, tid att ta in den hade dom inte.
Jättekul i 20 graders kyla.
Eller kanske inte.

Nu väntar jag på Makens segerjubel alternativt gormande.
Sen ska jag stänga av och gå och vila middag. Är så himla trött idag.
Maken sover dåligt nu sen ett tag tillbaka, både pga restless legs och insomningsproblem.
Vilket också påverkar mig.
Jag kan dock somna när som helst och sova nästan så länge som helst.
Och ändå är jag sovtrött hela dagen nästan.

Nu väntar alltså middagslur och sen älgskav.
Ganska hyfsat alltså.

tisdag 29 december 2009

Sammanfattning av året som gick..

Vad har då året 2009 haft för spännande saker i sitt sköte för mig?

Måste fundera lite.


.

.

.

Nu har jag funderat ett bra tag och har kommit fram till att detta års bedriftslista blir väldigt kort.

Inte så himla mycket har hänt. Tro det eller ej.

Endast...
- Har börjat blogga (eller började fyra dar före 2009 års start, men vem räknar)
- Har slutat sy. Tappade kreativiteten och har nu börjat söka den på allvar.
- Tappade orken. Även den eftersöks med ljus och lykta. Inte hittat den ännu.
- Fick högt blodtryck.
- Fick hypothyreos. Jamenajippisåfuckingmuchdå.
- ____________________________________
- ____________________________________
- ____________________________________
- ____________________________________
- ____________________________________


Här ovan kan ni fylla i själva vad ni tror jag har åstadkommit (av mer positiv art) i det mer fördolda under detta år. Skriv direkt på skärmen med en permanent marker, eller gör ett PDF-dokument och fyll i där. Det är ju mycket möjligt att jag levt ett annat liv än vad bloggen visar. Mirakel har ju hänt!

Själv verkar jag ha blivit blind.
Trots ljus och lykta kan jag inte hitta något mer.

Fast det ska jag väl vara glad för, inte uppiggande läsning precis.

Tur jag hittat bloggandet och bloggvännerna ändå, det väger upp lite av eländet faktiskt.


Vad kan då 2010 ha för extremt spännande och positivt innehåll i sitt sköte för mig?

Nyårslöften skippar jag och har gjort de senaste åren då det liksom aldrig håller ens över nyårsdagen.
Men som Nilla så riktigt påpekar så är ju önskningar mer rättvisande, eller åtminstone något att sträva efter.
Eller att ödesguden kan puffa sakerna mer åt min riktning, kanske jag kan greppa nåt tillfälle i flykten eller av misstag råka göra något rätt och på så sätt förbättra mitt tillstånd..


- Hälsan önskar jag förbättra. Lite kondis skulle inte sitta helt fel, och då menar jag inte maraton eller liknande utan mer att kunna gå i en trappa utan att flåsande rasa omkull halva vägen.


- Vikten är viktig. (Med den kommer ju bristande smidighet också.)Den är också lite för hög om jag säger så. Kunde jag växa till 2,46 så kanske jag kan kallas normalviktig men det är nog inte heller så lätt.
Det kan t.o.m tänkas att det kan vara lättare att gå ner i vikt än att gå upp i längd.


- Vässa hjärnan lite. Bli lite mer medveten om livet och dess följder. Minnas händelser som hänt även samma dag. Minnas de små sakerna i livet.
Få cellerna att samverka bättre, kanske genom ett Nintendo DS-spel eller liknande. Det måste vara kul annars skiter jag i hjärncellerna, livet är för kort för att traggla tråkiga uppgifter.
Man kan träna hjärnan, man kan det.
Om jag kan det är en annan femma, men försöka lär ju duga säger dom.

Annars är det är ju aldrig försent att ge upp.

- Skulle vara finfint om jag hippade till mig lite.
Mysbyxor och t-shirt är ju skönt och mysigt, men knappast flärdfullt.
Gå ut och äta i mysbyxor känns lite slarvigt och bonnläppigt faktiskt.
Med åren inser jag det.
Hemma vill jag dock fortsätta i myskläder, men kanske testa någon annan färg.

- Jag skulle kunna önska att jag blev mer populär kanske, men jag är nog hemskt populär tror jag, även om mina medmänniskor inte visar det så tydligt precis.
Alltså önskar jag att jag får fortsätta att vara populär i det fördolda, mer poppis orkar jag inte vara ändå, jag måste ju tänka på mina middagslurar ;)

- Till sist önskar jag få ett ekonomiskt frikort eller vad man ska kalla det. Jag behöver inte miljoner (eller behöver och behöver) men jag önskar jag hade råd till lite roliga saker. Sjukpensionen räcker ju inte så långt om jag säger så.
Typ ett hus på en holme i skärgården kanske, helst i sööödra sverige. Där det inte är is halva året.



Åtgärdsplanering inför nästa år...
- Sluta gnälla.
- Inte känna efter. Värken är ju likaså påhittad.
- Ut och springa, se ovan.
- Släng mysbyxorna, införskaffa båtkapell eller cirkustält i glada färger och svep om mig.
- Sluta köpa. Punkt slut. Jag kan leva länge på fettet. Ger kosing menar jag.
- Glöm glömskan. Det som jag minns minns jag och det som jag glömt minns jag inte.
- Starta tänjning av musklerna, så att jag kan röra mig utan att stånka alltför högt.
- Lär Maken att förstå ovanstående.

Jag tänker göra som Nilla!

... en summering av detta år och önskningar inför nästa.
Som Nilla så är jag en fena på att upprepa nyårslöften, däremot är jag sämre på att hålla dom, ens klara nyårsdan.
Önskningar är ju helt perfekt.
Ska återkomma med mina önskningar.
Senare.

För att se vad jag menar, läs Nillas tankar här.
Inte är det väl så konstigt att jag har min bloggtvilling som idol?

Nu ska jag sy en uggla.
Bara så ni vet.

Gör så ni också, jag hoppas Nilla inte tycker att jag eller ni härmas, men hur himla kul vore det inte att se vad ni gjort, tänkte och misslyckats med. Sen hur ni vill ha nästa år om ni får önska.

Det gör väl inget Nilla, om jag härmas?

måndag 28 december 2009

Ett år!...och en jäkla dag....

....sen jag började blogga.
Jag var så himla säker det var den 28:e jag skrev mitt första blogginlägg här.
Jag tänkte ha någon form av utlottning av något jag sytt på årsdagen, hm himla kul det nu då. Inte.

Jamena ett år och en dag-utlottning. Låter ju som värsta skämtet.

Nå, det kommer ju nya år.

Om jag då bloggar förstås.



Livet är väl spännande?
;)

söndag 27 december 2009

Julen kom och gick....

Julafton var härligt lugn och skön.

Vi fick besök mitt på dagen.

Vi hade sovit lite dåligt på natten bägge två, och på julafton efter skinkblötan (mitt på dagen) så la vi oss i soffan. Vi hade precis bäddat om oss och sagt att på julafton vet man ju ändå att ingen kommer och hälsar på så det är bara att sova med gott samvete.

Då bankade det på dörren.
Stora tunga steg hördes.
Var det tomten månne?

Nej, men väl grannen och tillika fiskekollega till Maken.
Vi bara gapade. På julafton?
När jag var barn var julen helig och vigd för släkten.
Så tills nu ;)
Denne granne kom förra året på juldan och satt länge i godan ro.
Men julafton.

Nå, han kom och fick sig lite julfika och det var trevligt som vanligt. Han går som en bror i huset, lågmält men bestämt begär han kaffe eller te och sitter som sagt i godan ro.
När han gott skrattade vi och pratade om hur himla trevligt det kan vara med ett sånt besök på julafton, bara det inte hotade Kalle.

Kalle är heligt för mig.
Jag tillhör generationen som ser Kalle som Julprogrammet med stort J. När jag var barn var det det enda "fint" tecknade program, förutom Kalles klätterträd och Baltazar ;) som inte var så fint tecknade men ändåck tecknat.
Barn idag är så luttrade att för dom är Kalle Ankas jul blahablaha.

Vi såg Kalle och sen öppnade vi våra klappar. Jag och Maken gillar bägge att köpa julklappar. Det mesta är ju nyttoprylar men vi försöker hitta något kul också.

Jag hade visst varit hyfsat snäll ändå.

Fick bl.a Zeldas nya spel (jag vet att jag är 42 men jag älskar Zeldaspelen, men bara dom), nya skoterskor (som var för små och måste bytas men verkade supervarma) skidglasögon för skoteråkningen, tyg (yes!) och en KAMERA!

Bara en sån sak!

Jag blev så himla glad. Vi köpte ju en kamera för pengarna Maken fick för sin sålda och dyra kamera och jag tänkte att den får räcka för oss båda.
Men jag vill trots allt ha en själv. Som är liten och behändig, enkel att sköta och som är min.
Gud vad jag är bortskämd.
Nå, lyckliga jag iaf.

Maken hade också varit snäll. Han fick ett hemmabiosystem!
Bara en sån sak!

Något vi pratat om länge.
Och eftersom vi inte åker till New York till våren (Maken hinner inte) utan först nästa höst så tänkte vi lägga lite till julklappar istället.
Vi har ett pyttevardagsrum så ett litet biosystem räckte gott. Inget svindyrt för massor av tusenlappar men herreminje vilket ljud.
Vi flinar som barn.

Sen fick han några grejer till båten, som han säkert inte unnat sig men som han så väl behöver. Detta är ju dessutom avdragsgillt *moahahaha*
Listigt som tusan va?

Jag fick även en lyxig badhanduk med godluktande duschkrämer av bonussystern i Stockholm.

Ja, god mat åt vi. Lagomt mätta kraschade vi i soffan och såg en film på nya hemmabion.
Sicken underbar jul.

Juldagen var lugn.
Annandagen ännu lugnare, hur det nu gått till. Så lugn att man vill skrika högt.
Vi har haft rätt kallt -19 till -25 hela helgen så det har liksom varit inneväder.

Dessutom fick jag en intressant kommentar häromdagen.
En kvinna som undrade om min Make var hennes kusin och det var han ju!
Ödet?
En kvinna börjar läsa en blogg och börjar undra om den bloggens ägare månne är hennes kusins fru?
Dom har inte haft någon kontakt alls på tjugofem år. 25 år!
Och jag som inte har annat än mitt förnamn, lite mystiskt och spooky kanske ;)
Hoppas på en ingående förklaring vad det lider.... en lång en... ;)
Ödet kanske?


Nu ska vi dock till stan och proviantera.
Imorgon ska vi in och byta klapparna till rätt storlek så det ska bli kul att få pröva dom i rätt storlek.

onsdag 23 december 2009

Ha nu en riktig fröjdefull jul!

God Jul önskar jag Er alla!!

/Ulrika

Dan före dopparedan

..och jag är så himla spänd på vad tomten har med sig.
Kan knappt vänta.

Idag kom ett paket som skulle ha kommit för någon vecka sen.
Himla praktiskt.
Iväg till Ica på andra sidan stan, handla det sista som glömdes sist, hämta ut paketet och hem.

Eller inte.
På väg ut ur Ica kom jag ihåg gravljusen. Orkade inte tillbaka in i paniken utan vi tog Ok istället.
Snacka om panik där då.
Och klockan var fan inte mer än 14.30. Och folk rände omkring med panik i blicken, säkert för att panikköpa en julklapp som dom glömt, och då kan t.ex en vindrutetorkare vara en perfekt föremål att slå in och ge till den bortglömda mottagaren.
Jag hittade mina ljus snabbt och ställde mig i kön.

Bytte kö eftersom dom öppnade en ny kassa.
En gubbe hann dock före mig, men jag tjänade säkert fyra kunder på flytten.

Om inte gubbfan var så söölig.

- 250 kr tankade jag för på ettan, sa en gubbe när han lyckligt stapplade in som första kund i kassan.
- Nej, det står 795,50 på ettan svarade hon.
- VAD SA DU? vrålade han till kassörskan
- 795,50 sa hon med hög röst.
- Nej, jag tankade för 250 kr, skrek gubben
- Du tankade ju på ettan sa du.
- VA?
- Tankade du på ettan? skrek hon
- Jag har en svart citroen och jag tankade på ettan vrålade han tillbaka.

Kassörska vände sig mot sin kollega och denne vände sig i sin tur om och tittade ut.

- Den svarta cittran står vid tvåan sa han.
- Du tankade på tvåan, ropade kassörskan
- En svart, svarade han tillbaka.
- 250,50 kr vrålade kassörskan samtidigt som hon pekade på kassaapparatens display.
- Jag sa ju det, sa han triumferande, helt ovetande om dramat bakom disken och bakom sig själv där jag stod och suckande förbannade byta-kassasyndromet.

Happyfuckinchristmasgubbe, åkhemmeddigförtusan!

Vi for till Makens förädrar och tände på deras grav.
Sen for vi hem.
På dörren hängde en påse med en klapp från några kompisar.
Kul.

Väl inne insåg jag att vi fortfarande glömt några matvaror som inte ska underskattas vare sig på julbord eller i vardagen.
Jag for iväg igen, upp till byaffären bara så det gick fort och nu känner jag att det som är glömt är glömt, nu får det fanimej vara julefrid här hemma och det är färdighandlat!.

Nu ska jag gå och vila inför kvällens skinkasmak och sillsalladstillverkning.

Hoppas ni mår gott och ser fram emot julens firande,
att ni någorlunda hunnit med det viktigaste och struntar i resten,
att ni längtar efter tomten,
skinka och julgodis
för det gör då jag ;)
Jag ska senare ikväll titta in hos er alla för att se att ni sköter er, att ni njuter och inte stressar och att ni steg för steg närmar er julefriden.
Men om vi inte syns mer före tomtens intågande
så vill jag passa på att önska er alla en
riktigt riktigt God Jul!

tisdag 22 december 2009

Dan före dan före dan...

Här sitter jag och har svinont i ryggen.
Så ikväll lånar jag Nillas motto - Här ligger jag och duger..

Vilket betyder att jag fått mycket gjort idag.
Nöjd över det men mindre nöjd över smärtan.

Jag har inte bakat idag. Inte ett endaste misslyckad kaka.
Däremot har jag städat badrummet noggrannt.
Jag var naken.
Ja, naken har väl inte med noggrannheten att göra och är väl inte så viktig information kanske, men ni som läser här kan kanske dra er till minnes att så går städning till här.

Iaf i badrummet. Jag går väl sällan omkring naken och skurar i övriga huset vill jag förtydliga.
Vi hade planerat att åka in till stan och julhandla idag, åka förbi svågern med en julklapp och gå på systemet.
Imorse kändes det som en jävla dålig ide.
Mycket bättre kändes det att göra bort städningen idag, städa och baka lite pepparkakor kanske.
Femton minusgrader och en dm snö kändes också som kurainnetid.

Maken blev som förryckt.
Vi hade ju bestämt att åka och handla, och det blev så omständigt att styra om programmet så det blev att åka in till stan. Och att städa.
Det är dumt att göra så om man är jag.
Det blir för mycket.
Men det kändes så skönt att ha en lugn dag imorgon , en snabb sväng och handla och sen vara hemma i det färdigstädade hemmet.
Det var jag ensam om att tycka.


Men jag kom på att medans Maken åkte iväg för att köpa korkteln (flytlina till näten) så kunde jag passa på och gå och duscha.
Väl där så passade jag på och städade badrummet innan duschen.
Gick omkring naken och skurade, kröp omkring naken och skurade.
Duschade sen och kände mig supernöjd.
Maken kom inte så jag gick igång och dammsög golven nere.
Maken kom fortfarande inte, så jag vaskade av i kök och hall istället.

Maken kom hem och då låg vädrade och dammade mattor på plats och frugan var mäkta stolt.
Iväg vi for och handlade, julhälsadepåsvågern och var på apotek och systemet.

Hemma kände jag väl att det blivit något för mycket.
Därför så passade jag på att torka ur sopskåpet och torkade av köksluckorna innan jag gick och vilade. För jag visste att senare blir försent. Har man ont så blir det bara stelare och lika ont efter vilet.
Jamensåjävlasmartdå.
Nu kan jag gå med små steg, ingen böjning och annan rask rörelse. Jättekul. Inte.

Däremot är jag verkligen i fas med julen. Förutom att jag inte fått iväg ett paket som skulle till en kompis i Malmö.
Så typiskt jag.
Jag väntade först länge på en bokleverans, där "hennes" bok var slut. Sen fixade jag en annan klapp att skicka men då hade jag tänkt skicka i ett postkuvert (vadderat) och det hade jag glömt köpa.
Så nu är det klart att skickas.
Hinner före jul? Mjae knappast.
Nå, bättre en klapp i mellandagarna än en käftsmäll i juli, som talesättet lyder.

Eller lyder och lyder, jag hittade just på det men ändå...

Annars känns det rätt fixat och klart.
Lite pepparkaksbak imorgon, lite skinkkokning och griljering, ett paket ska slås in och annars vet jag inte.
Ganska i fas.
Då undrar jag vad som nu då ska gå åt fanders.
Aldrig har jag varit så här i fas, så förmodligen har jag glömt något eller så skiter sig allt pga något märkligt fenomen.

Är jag ensam som är i fas, eller är ni det också?

måndag 21 december 2009

Mysig bakstund....

... jamenfuckingvis. Inte.

Jag fick på ett märkligt sätt slut på mina häromdagen bakade chokladbiskvier. Delvis pga att dom inte blev så många då jag gjorde en liten sats och flera fick kastas, och delvis på att dom var så jäkla goda.

Därför tänkte jag mitt arma åbäke göra nya idag.
Jomenvisst, nu med bra recept och allt. Piece of cake, "type".
Fram med mandelmassan, riva riva riva mycket massa göra stor sats.
Blanda äggvitor, blanda blanda blanda noga med socker i beredaren för jag orkade inte själv (jag vet att jag är svag ifall någon tänkte påpeka det)

Klicka klicka ut på plåt, harmonin flödade, jag var värsta husmodern som bakade finfina bakverk själv, trallallalla, lite julmusik på och O´helga natt fyller mitt kök.
Myser myser julemys.

Inte så jävla länge om jag ska vara ärlig.
Smeten klickade jag ut galant.
Jag fick börja på en plåt till då jag tagit i och skulle göra många många.

Vad tror ni jag ser när jag tittar in i ugnen?
Jo, gissa.
Tror ni jag ser finfina toppiga bottnar?

Nej, såklart inte.
Dom ser ut som kokosflarn dom jävla bottnarna.
Jag kände gråten välla upp inom mig.
Att jag alltid ska ha så inihelvete otur med allting, aldrig hör jag då någon annan klaga och gnälla på misslyckade bak, medans jag gör misstag på misstag, nya och gamla.

Då kom Maken hem.
Berättandes att det kommit paket vilket jag redan visste eftersom jag tagit emot dom. Jag kollade inte på vad jag skrev på så jag blev lite irriterad när jag hörde att en av Jannes julklappar kommit med samma lastbil.
Inte så att vi behöver lastbilar för våra julklappar men dom skickades så, med DSV eller nåt.

Jamensåjäklakuldå.
Jag såg inte vad det var var Maken snabb att tillägga.
Jag traskade ut i snöstormen för att hämta paketet som avlämnats på bron till fiskberedningen dit våra paket vanligtvis ska.
Jamensåjäklasvårtattsedåva!
Det var en kartong med stor bild och text.

Fint så in i vassen. Inte.

Jag traskade muttrande in.
Och där ser jag Maken veckla upp ett stort rosa laxnät på köksgolvet och han förväntade sig oh´n och ah´n över dess fantastiska kvalitet.
Det gick fetbort.
Inga oh´n och ah´n här inte.
Jag stampade mig fram till köksbänken för att se eländet igen.

Jag tänkte att jag måste ju försöka se vilka bottnar som ev kan gå att räddas.
Inte så många kunde räddas, dom flesta gick förlorade.
Varför?
Dom blev tunna.
Världens tunnaste biskvier har nu tagits in i Guiness rekordbok.
4 mm med smet och choklad typ.

Värsta julmyset la sig snabbt kan jag säga.
Aldrig att jag någonsin mer ska baka.
Aldrig.

Tänk om vårt byakonditori varit i drift ännu.
Tänk.
Vilka pengar dom tjänat på mig då.

Jag har nyss fikat ett ... chokladflarn kan vi väl kalla det. I mina bästa stunder kan jag kalla det vid ett sådant namn.
Jävlaskitkaka heter det andra gånger.
Gott var det men knappast något man bjuder på.
Dom går nämligen inte att hålla i, dom går AV.
Hur himla svårt ska det va?
Jag följer det recept jag använde sist. Då gick det bra men inte nu.

*fanvadjaghatarjulbak-aldrigaldrigmer!*


Här känner jag att jag behöver be om ursäkt för de ev kraftuttryck jag kan ha levererat i detta inlägg. Det kan ev ha smygit sig med någon svordom trots omåttlig censur.

fredag 18 december 2009

Inga tips - fick försöka själv...

... och det gick.
Konstigt nog så blev det chokladbiskvier till slut, även om ingen av er kom med några matnyttiga tips.
Det blev tredje gången gillt.

Goda dessutom, vi har smakat dom två fulaste (och så fortsätter det tills alla är slut ;)).
Då kommer jag osökt in på det faktumet att i t.ex Alladin (där dom jävlarna har tagit bort den godaste, och vilken vann då? jo, äckelkörsbärilikörpralinen *morr*) där man äter dom godaste först och så håller man på tills bara romrussin och äckelpäckeln är kvar.

Så nu gäller Fredagsmys hos oss. Vi har glufsat i oss dom godaste köttbullarna i bya (i stada är det ju eg. men vi bor ju i en by) med gudagott potatismos (hemlagat)och lingonsylt (köpt).
Nu ska vi krascha i soffan och se Bonde Söker Fru. Måste ju se upplösningen även om jag inte sett hela programmet tidigare.

Så från mig ensam till er alla - ha en härligt mysig fredagkväll (även om ni är utan avmigbakade chokladbiskvier)

Bakningen skiter sig!

Först tänkte jag se om pepparkakorna bakade ut sig själva.
Nix kan jag bara säga.
Då girade jag från sådan bakning (som jag tidigare lyckats baka och bakar på fem minuter ikväll) och kastade mig ut i nästa projekt.

Då tänkte jag baka chokladbiskvier.
Nu två försök senare tänker jag - åt helvete med biskvierna!!
Det var satan till dag att jävlas med det mesta.

Hittade inte mitt recept.
Provade då från nätet.
Förmodligen var det en ännu större idiot än jag som lagt ut det receptet, denne någon borde ställas i skampålen.

Hela plåten i soporna.

Då hittade jag ett recept som har funkat tidigare, med mandelmassa i stället för egengjord, men ok iaf.
Den har som sagt funkat tidigare.
Jag minns det trots att det var flera år sen.

Nu smaskade jag ihop ingredienserna till själva botten, smörkrämen var ju redan gjord från förra försöket, och klickade ut på plåten.
Såg skitproffsigt ut.
Små och toppiga.
Som pigga och alerta fjortisbröst, inte punkterade calzonens som jag har nu...

Ja, tjena!
Inne i ugnen skedde en mutation.
Dom blev lite som mina bröst (i badkar)idag, stora och utflutna.
Dom fick dock svalna för jag tänkte att dom duger ju åt oss fast dom är fula som stryk.

Ja, tjena igen!
Gick dom att få upp från sitt jävla bakplåtspapper?
Inte en jävla chans.
Hela papperet kastade jag i soporna, medans Makens skratt fördunklade mitt sinne.

Nu jävlar ska här vilas innan jag försöker igen.
Tredje gången gillt, har kvar mandelfuckingmassan och ägg så det är bara att kavla upp ärmarna och testa en gång till. Hur himla svårt kan det vara på en skala?
Jag har ju gjort dom förr. Flera gånger.

Några tips?
Något otips då?
Något man INTE ska görat.ex.
För något sådant gjorde jag bägge tidigare gångerna.


Skulle vara bra att veta vad det var FÖRE nästa gång.. *tipsar om tips*

Månne...

kakorna bakar ut sig själva?

?
.
.
.

Nähäjamenvabradåsåskitidetdå!

Då var det fredag igen..

Idag står bakning på agendan.
Vi får väl se.
Det har liksom stått bakning på agendan länge.
Det finns liksom inte driv nog bara.
Igår bakade jag Biscotti igen, så det finns alltid en skorpa att gnaga på.
Pepparkaksbaket har också startat, igår gjorde jag en ny kakdeg.

Mina pepparkakor är dom namnet säger - peppriga.
Mycket ingefära och nejlikor ger lite styrka, eller mycket styrka.
Ett arv efter min mor.
Mamma bakade godaste pepparkakorna jag ätit.
Nu gör jag dom.
Det har tagit många år, många misslyckade plåtar och många tårar av ilska och irritation över att mina jävla kakor kladdar ihop medans mammas alltid blev lövtunna och perfekta.

Så pepparkakor ska jag baka idag.
Jag är också listig - bakar bara två plåtar åt gången, fler brukar få kaos och misslyckande som följd.
Bakar ofta istället.
Det enda övriga jag tänkt baka iår är chokladbiskvier. Sen får det vara bra.
Chokladbiskvier är nästan som godis, eller inte bara nästan det ÄR godis.

Så hoppas jag också att några av mina beställda klappar kommer idag, jag känner mig lugn men vill ändå ha dom, så att jag kan känna mig helt klar.
Min underbare Make ska göra köttbullar idag, så äter vi det idag med hemgjort potatismos och så har vi köttbullar till julafton också.
Mmm så gott.

Postade några paket häromdagen, det verkade bli med rek, jag fattade noll och var trög så jag vet inte hur det blev, men fram kommer dom väl hoppas jag.

Nej nu har jag inte tid att sitta här och knappra utan nu måste jag igång med baket!
Sorry ;) hälsar på er senare!


JuleFridens!

tisdag 15 december 2009

Stora granfotsjakten!

Jag kan nu stolt meddela att mina julklappsinköp är klara!
Alltså jag har ännu inte alla klappar rent fysiskt här hemma men dom är på väg genom Sverige.
Härligt.
Internet är fantastiskt. Till mycket, bl.a julklappsinköp.

Vad som däremot saknas är julgransfoten. Ett fenomen som dyker upp vissa jular.
Iår så röjde vi ur bodan där vi har alla frysar (fem st) för att alla frysar skulle rymmas, och där vet jag att foten var.
Förra året var den där.
Upphängd på väggen t.o.m, väl synligt.
Nu inte.

Var fan är den då nu? Jag har letat i mina snedgarderober uppe, ni som läser hos mig känner igen dom från stora vårröjningen.
Då blev dom så fina så fina.
Nu lite mindre fina, men ändå hyfsat.
Problemet där är ju höjden på garderoberna, det är lite för lågt för att stå vilket innebär att travning av saker liksom går fetbort.
Det blir mer ett hällande.

Nå, nu undrar jag var jag gjorde av foten. Jag hittade en fot i bodan där den riktiga borde vara men den duger inte som stand-in. Den har nämligen ett hål som jag inte riktigt fattar. Kanske den är för en plastgran?
Nåskitidet.
Vi har/hade en plastfot, väldigt ful är den, nästan som stryk faktiskt men den är väldigt stadig.
Jag har sett den bli bäst-i-test flera gånger, kostar typ 40 kr endast så det grämer mig inte om jag måste köpa en ny.

Vad som grämer mig är att jag inte minns något. Jag vet ju att jag har sett den, och jag tror att jag flyttade den för att den skulle ligga bättre till, liksom ligga bland julsakerna kanske? *bara en sån sak, ligga bättre till och mer lättfunnen men ändock nu försvunnen*

Jag misstänker att Maken flyttat den så att jag ska bli förvirrad. Det måste vara så för jag är ju annars klar i skallen, har fotografiskt minne och allmänt redig på alla vis.
Eller inte.
Mest inte.
Kanske inte alls när jag tänker efter.

Jag har t.ex nu införskaffat fyra burkar Basilika för att jag inte mindes att jag köpt dom tidigare, jag mindes bara att dom var slut. Samma gällde visst Ströbrödet.
Däremot köpte jag ingen Oregano för det var jag säker på fanns.
En stoor burk.
Det var faktiskt Oregano som saknades och behövde inhandlas till vårt hem, däremot fanns flera Basilikaburkar och tre Ströbröd. Bara en sån jäkla sak!

Därför måste vi iväg till Coop sen och kolla in deras fötter, kanske har dom just denna fantastiska bästa fot för två tjugor *hoppashoppas* för jag orkar inte leta längre.
Intalar mig själv istället det förträffliga i att ha två julgransfötter, för rätt som det är så kommer någon granne eller kompis akut och vill låna en för att deras fot försvunnit.
Vem vet?
Det kan ju hända, det vet jag ju för det har ju hänt mig!

måndag 14 december 2009

Hämtat vinsten!


Nu har vi vår vinst hemma.
Vår är grå och inte blå som den på bilden.

Maken flinade hela tiden han körde.
Jag körde också förstås.
Både tjutande och flinande, samt med förskräckt min då jag med fart rände lite väl mycket åt skogskanten till.
Lite tungt att styra för mig kanske men jag förstår absolut tjusningen.

Vi ska dock sälja den, vi har inte riktigt någon användning för den annat än att det kan vara kul och det känns som en himla dyr leksak.

På sommaren är det säkert underbart kul.
Ränna omkring på småvägar (fast man får köra den på vägar med B-körkort) och känna vinden susa i håret.
Fast det blir ju lite svårt att pressa in sådana gånger för oss eftersom vi bor på en ö.
En icke körbar ö.
Och ingen av oss vill vara på land mer än nödvändigt.

Så pengarna är mer värda för oss.
Det blir mycket tyg för dom pengarna *egoistiskt påpekande*
Fast dom ska gå till en ny båtmotor *poängterar vuxet och förnuftigt* och det känns riktigt riktigt kul. Att kunna "unna" sig en ny (och stööörre)motor till nya båten är mycket roligare än att köra fyrhjuling 2 ggr/år.

Vi sitter här och är fascinerade över hur himla billig vår nya båt blev. Höstpris, prutning och vinst som grädde på moset.
Jäkla bra affär.

Skulle behöva fler sådana bra affärer känner jag.
Och varför inte en till bra affär? Som t.ex...

Få en trapprenovering helt gratis
om du köper två paket mandel till jul.
..eller...
Hugg din egen gran på kommunens mark
och få en utbyggnad till ditt hus utan kostnad.
..eller varför inte...
Promenera till din postlåda fem dar/vecka
och få en månadsklövervinst.

Då skulle livet vara lätt och lättlevt.

söndag 13 december 2009

En liten kvällspuh!




Underskatta inte värdet av att göra ingenting,
att bara ströva omkring alldeles ensam,
lyssna på allt man inte kan höra och bara ha det bra.
-Nalle Puh-

Dags för Lucia igen.
Lucia för mig betyder att det nu är ganska nära jul och att jag för det mesta inte hunnit göra hälften av vad jag tänkt göra.

Samma iår.
Jag håller på traditionerna.
Jag har ju tänkt ändra mig till denna jul, med tidigt färdigställande av julklappsinköp och övrigt iordning i god tid.

Det är osäkert hur det går.
Idag har vi dock "hittat" vår gran.
Alldeles här bredvid.
Vi vill ha en liten liten gran, för en stor stor gran ryms inte hos oss.
Därför räcker det med en minivariant.

Den hittade vi idag och smög hem med.
Den står nu ute och väntar på att få komma in.

Hoppas bara att den är utan skvattramsrost.

Annars ska den få se på fan *hytter med fingret*

lördag 12 december 2009

Dagen efter vinsten...

... är helt otippat en alldeles vanlig dag.

Precis. En vanlig dag.
Ingen vinst har rapporterats idag utan det är till att traska in på de vanliga spåren.
Har därför idag ilat iväg och inhandlat tre julklappar *klappar mig på bröstet*
Jo, det är alldeles sant.
Jag tror jag kan vara klar i god tid detta år.
Det blir isåfall det första året.

Många är dom år då jag har ilat omkring bland alla tokar kvällen före tomtens ankomst.
På stan och i affärerna trängs hysteriska människor med paniska blickar.
Och jag.
Som utan panik ändå stressar fram utan mål och mening.

Men det var förr det.
Nu kör jag med i-tid-modellen.
Ska typ vara klar minst TVÅ dar före julafton.
Med allt.
Även granen ska stå grön och grann i stugan. Trots skvattramsrosten våra norrbottniska granar tycks ha drabbats av.
Dock ej vår.
Vi har sett ut en grann gran som vi ska adoptera och inlemma i vår julfamilj.

Jamendåsådåva.
Då vet ni.
Allt klart i god tid.
Dagen före ska jag inte lägga mig med gråten i halsen. Inte av spänning inför tomten utan av smärta pga stressig julestress.

Nej, jag ska gå och lägga mig med julefrid i sinnet. Lugn i min visshet över att allt är redo för en slapp jul.
Skinkan är kokad och tjusig, granen klädd och klar, klappar inslagna och de som ska postas har nått sina destinationer, maten klar och pyjamasen redo.

Bara en sån sak va!
Nu snackar vi julefrid på hög nivå.
Fridens önskar jag er alla. Fridens.....

fredag 11 december 2009

Vi vann!

Idag fick vi en tidig julklapp.
Vi vann på en skoterfirmas lotteri.
En fyrhjuling!
Ingen värsting precis men iaf.

Bara en sån sak!

Hur himla kul.
Nu gäller det bara att få den såld.
Vi vill hellre ha pengarna.
Fast Maken skulle gärna behålla den, OCH få pengarna.
Det går nog inte.
Tror jag.

Och inte bara det.

Igår var jag till frissan.
Kom hem med en kopparfärg i håret och kände mig hyfsat nöjd.
Förutom en sak.
Jag hade ingen aning om att jag var jävla ful.
Vad har dom för speglar egentligen?

Jag hade ingen aning om att den trista, tjocka och tragiskt medelålders rishög jag såg stirra emot mig var jag.
Hemskt uppvaknande.

Färgen såg lite tam ut.
Kände mig lite missnöjd när jag gick.
Men när jag kom hem och såg i en "vanlig" spegel blev jag jätteglad.
Jag var inte direkt vacker precis men mer som vanligt fast finare i håret.
Färgen kändes perfekt.
Koppar´n syntes i min egen spegel, men inte i frisörens.

Konstigt.

Tur iaf att jag såg mindre anskrämlig ut i min egen spegel.
Jag ser ju mest i den förstås, fast jag är på jakt efter en magisk spegel som jag ser ung, snygg och riktigt najsig ut i.

Någon som har en till övers?

torsdag 10 december 2009

Om 14 dar kommer tomten!

...eller tomten och tomten, han brukar vara så upptagen att vi får ha julklappsutdelning själva.

Min barndoms jular spenderade ofta hos mormor med hela klanen samlad. Vi var fyra kusiner som var ungefär lika gamla och vi triggade varandra.
Känslan som inföll sig när man vaknade på julaftonsmorgonen, det pirrade och man visste att IDAG så kommer tomten.

Inte för att jag fick massor av roliga julklappar inte.
Då var man inte kräsen.
Inte jag iaf.
Jag fick stickade sockar av farmor, samt någon grej till "brudkistan". Det var sagolikt roligt att få en elvisp av tomten.
Av mormor fick jag silverbestick. Också sagolikt roligt när man är elva år.
Hellre bestick än en rolig bok. Not!
Sen brukade jag få en pyjamas eller nattlinne, någon hästbok och kanske en chokladask.

Några mängder fick man inte helt enkelt.
Men jag var alltid nöjd.

Nu.
Nu snackar vi julklappar.
Jag och Maken firar julafton hemma. Själva. Utan tomte.
Jag har aldrig njutit så av några jular förrän vi började fira själva.
Jag har alltid farit till mamma eller pappa. Där har vi firat hela långa dagen.
De senaste femton åren har jag haft dålig rygg och detta firande har varit i många fall en plåga.
Sitta på en köksstol i sju timmar kan göra mig till krympling.
Allvarligt.
Efter en timme så har min hjärna lagt av, det enda den tänker på är hur jävla ont det gör och hur jävla länge ska jag plågas innan jag kan lägga mig i soffan?

Så är det inte nu.
Vi stiger upp tidigt, snoozar en stund. Går upp och tar en skinksmörgås, mjukkaka med skinka och lite senap för mig.
Vi ser kanske en bra film.
Vi äter skinkblöta som tidig lunch.
Sen slappar vi, kanske med en film. Eller spelar kort el.likn.
Sen ser vi Kalle.
Sen öppnar vi våra klappar. Under stim och stoj. Klapparna är mest inköpta av oss själva, till varann. Ok, mycket är sånt vi annars skulle ha köpt också, men himla kul att öppna klappar..
Sen ser vi Karl-Bertil Jonssons jul.
Sen äter vi julbord, där endast våra favoriter är med.
Sen slappar vi i soffan.

Detta sker i långkalsonger, tjocksockar och en skön tröja.
Och tofflor.
Vi har golvkallt.

Men ändå.
Så himla juligt.
Ofta åker vi en sväng till svågern eller så till Makens föräldrars grav.
Det är allt.

Det är julefrid för mig.
Ni då?
Firar ni med stress eller med ro?

tisdag 8 december 2009

Kära kära tomten..

..jag kom på en sak till som jag vill komplettera min lilla önskelista.

Skulle vilja ha en "skarvdosa" med bara 1,5 m sladd.

Du vet en sån som man kan koppla många saker till?
Men inte med så jäkla lång sladd som dom vi har (med typ 15 m sladd som ska in under byrån för att inte synas så mycket) utan bara en liten kort sladd.
Men inte ett riktigt måndagsexemplar som bara racklar.
Utan ett rejält ett, fast med kort sladd, helst bara en halvmeter..

Det var bara det jag ville säga.

Och billigare och mer försynt än vissa av mina andra önskeklappar.

måndag 7 december 2009

Snälla Tomten !

Jag har varit rysligt snäll iår.
Inget fel har jag gjort och humöret har alltid varit i topp.
Detta tycker jag borde premieras ordentligt.
Därför skickar jag dig denna önskelista..
Jag förväntar mig inte allt men bra nära ändå, typ 90% bör jag väl få?

1. Helly Hansensockar
2. Kondition.
3. Japanska tyger, eller vilka tyger som helst bara dom är snygga.
4. Värmedyna
5. Pengar, ganska mycket behövs.
6. Trisslotter fast då endast vinstlotter.
7. En snygg och smal kropp.
8. Utseende värdigt en snygg fotomodell.
9. Ett gäng färre år på nacken.
10. En färdigrenoverad trappa.
11. En färdigutbyggd hall/tvättstuga.
12. En färdigrenoverad kropp.
13. En New Yorkresa.
14. En egen ö i skärgården alternativt Karibien (fast bägge ska vara utan spindlar och övriga äckelpäckelkryp)

Tja, mer önskar jag mig inte.
Jo, kanske Fred På Jorden.
Och kanske att miljöpåverkan (åt det varmare hållet) skyndar på, jag har inte tid att vänta till år 2050 då vi häruppe får två månader mindre vinter.
Jag misstänker starkt att jag då inte kan glädjas fullt ut åt det mildare klimatet.

Tack på förhand Tomten.

Vi ses på Julafton

Kram
/Ulrika


Sen skickar jag en liten förfrågan till övriga bloggare...
Vad önskar Ni er?
;)

söndag 6 december 2009

Söndagkväll

Helgen har gått snabbt.
Jag har sytt lite (korsitaket), fått endel smågrejer gjort så jag känner mig nöjd faktiskt.

Nu väntar soptippsbesök, vaccinering, quiltträff, klipp och färgning av håret, lite julklappsbestyr och doktoruppringning.
Full vecka alltså.
Det krävs inte så mycket för mig.
En sak om dagen räcker.

Nu har jag äntligen börjat känna lite sysug, så det känns som att chansen finns till att det blir en god syvecka också.

Idag var det julmarknad i grannbyn men jag orkade inte åka dit. Passerade och såg hur mycket folk det var och då insåg jag att det var hemma jag ville vara.
Jag brukade stå på den marknaden, men icke iår.

Syr hellre hemma i lugn och ro, så att jag har lite alster till nästa jul istället för att stressa till denna jul.

Nu ska jag gå och se en Beck-film. En klar favoritfilmtyp.
Me like!

Fridens!

fredag 4 december 2009

Nu är det fredagsmys!

Nu har vi lite fridfull stämning hemma hos oss.
Datarummet är färdigt, gardiner på plats (sydde av dom igår lite för korta förstås) och dynorna Bertil ligger framför fönstret så att katterna kan ligga där istället för på tangentbordet.

I tisdags så började inflytten, en massa vändor in till kontoret med pärmar mm, och nu har vi städat ordentligt hela huset, allt är julpyntat med tomtar och nissar.

Det känns superskönt.

Jag har också beställt tid för en egen makeover. Ska klippa mig och färga lite hår (eller jag färgar väl allt när jag lika håller på) och bli både yngre och snyggare har jag tänkt.
Åtminstone se ut som en människa som är dryga 40 och inte nära sjuttio.

Jag märker på kändisar att många har liksom tappat sina ungdomliga utseenden och numera ser ut som fågelskrämmor eller gamla gubbar.
Hemskt.
Sen inser jag att det t.o.m är möjligt att jag fått en slänga av ålderdomsutseende.
Möjligt inte helt säkert dock.

Kanske ser jag ut som tjugo, det beror väl på synskärpan på den som tittar, men jag tycker att det är många runt omkring mig som ser sju resor värre ut.
Dom har liksom blivit gamla.
Medans jag fortfarande är ungdomlig och fräsch.
Även med hårfjun fulla fejset, med inslag av två cm långa hårstrån under hakan.

Så ser jag det.

Nu ska jag fredagsmysa med min karl som dammsugit så ordentligt idag, soffan fick sig en omgång vill jag lova (alltså med dammsugaren) och det känns mycket roligare att städa tillsammans.
Båda nöjda liksom.

Hoppas era fredagar har varit så mysiga att det var gränsfall till att ni härdade ut ;)

onsdag 2 december 2009

Montering pågår!

Jag upprepar rubriken Montering pågår.
Bara det är värt att nämnas.
Eftersom det går så bra.
Allt passar finfint och bruksanvisningarna är skrivna för miffon.

Nå, vår möbel tar form.
Tar en mörk form.

Jag var anti ett tag eftersom det verkade bli sjutton olika nyanser av trä i vårt kontor och det jag inte gilla. Nej.
Nu blir det mörkt och snyggt.
Tapeterna blev så himla snygga så det kan ni inte tro.
Bänkskivorna likaså.

Idag har vi ärat Ikea med ett nytt besök som avlöpte väl.
Lite folk och vi hittade det vi ville ha.
Så nu gott folk tar sista handen vid.
Hyllan ska monteras, lite lampor ska in och vips så är det inflyttningsdags.

Alla pärmar och div papper ska in på rätta platser.
Inget mer.
Resten ska antingen slängas eller stuvas undan så att man kan reta sig på dessa karonger vid andra tillfällen, alternativt svära när man inte minns var papperena hamnade.

Bra så för tillfället.
Bildbevis kommer så småningom.
Annars är nacken mycket bättre, låsningen finns kvar men bara lite i baklås. Så jag är glad.

På tisdag har vi fått tid för vaccination.
Bara en sån sak!
Om vi inte fått grissjukan vid det laget förstås, eller om vaccinet tagit slut igen vill säga.

Säkert nåt av det iaf.
Grymt är livet
;)