måndag 31 oktober 2011

Blir jag något latare så faller jag i koma...

Livets nödtorft. Det är fina ord som betyder olika för var och en.

Det var väl ungefär det jag har att säga idag. Och det var inte mycket det. Det var det som först föll i mitt sinne när jag satte mig ner vid tangentbordet. Men det var inte det jag tänkte skriva om, nu kom jag på det..
Jag är lat, nästan kriminellt lat.
Jag har beslutat vänta tills imorgon då Maken kommer hem och då först lägga in första växeln.
Det känns lagom.
Idag har jag faktiskt hämtat ett paket från Ellos. Det tog tre minuter att köra dit, hämta och åka hem. Sen provade jag lite kläder. Jackan som såg lovande ut var föga lovande när den kom på min kropp. Storleken var bra fast ärmarna var så kotta så kotta. En dm till hade dom fått vara för att slippa frysa om handlederna när jag höjer armarna från lodrät position.
Tja, annars då?
En tunika var ok, resten lite blaha blaha.
Det är kul att vara jag nästan jämt.

Fast häromdagen fick jag ett ryck och shoppade. Jag hade lite tid över när jag väntade på Tapanibussen med vilken jag skulle skicka ett paket rom ner till sydligare breddgrader.
Då susade jag in på skoaffären med ovanlig energi, provade lite stövlar och vips hittade jag ett par snygga som jag köpte. Jag stod vid kassan och vips hade jag köpt en halsduk och ett par vantar också.
Sen gick jag in och köpte mig tre par Sloggitrosor, i mindre storlek än dom förra som säckar så sexigt över röven på mig.
Det hela gick på under 10 minuter, och då fick jag köra bil och parkera mellan ställena.
Sån är jag. Fastshopping är min melodi.
Fast shoppa hemifrån är ännu mer i min smak, fast nu gick jag ju bet på vinterjackeeländet så nu måste jag in i någon affär och kolla efter jackor också. Skit också.
Jag hatar att shoppa.
Hate it so much!
Är jag ensam? ...nsam ...nsam ...nsam (det symboliserade ett eko om någon missade min symbolik)

onsdag 26 oktober 2011

Kanske jag skulle tvätta en tvätt till? Eller varför inte njuta av fiskstanken så länge det går?

Milda Matilda så trött man kan vara.
Igår gjorde jag ingenting förutom tvättade. Tvättberget minskar inte. Det ökar. Detta eftersom den smutsiga tvätten inte finns i tvättkorgen utan utomhus.
Först har jag tvättat undan innetvätten och nu har jag börjat med utetvätten. Det innebär att fiskförkläden nu valsar runt i tvättmaskinen. Max tre i varje maskin.
Det stinker hemma. Fisk.

Jag tvättar bara tre åt gången så att det finns plats för dom att tumla omkring och kanske släppa lite fler fjäll när dom lika håller på.
Vi har många förkläden. Många tvättar blir det.

Det var väl ett intressant inlägg. Ni måste ha saknat dessa innehållsrika inlägg som ger er något att grunna på under dagen.
Maken är och kör ner båten. Som vanligt har det blåst ordentligt, nu har dom inte långt kvar. Det blir skönt när båten är på land och vi kan slappna av.
Men som det nu är så försöker jag kombinera avslappning och tvättning. Det går ganska bra. Slappa är jag ju en fena på så det är bara att försöka pilla in en tvätt här och var så känner jag mig lite nyttig samtidigt som jag är onyttan själv.

Nu när jag har glatt så många med mitt vansinningt tankeväckande inlägg ska jag besöka några av er. Inte så att jag bara delar ut mina gracer till några få utan att ryggen är öm och vill inte sitta så länge. Därför portionerar jag ut min bloggläsning på hela dagen.
Detta var väl också intressant att veta?
Herregud vad har ni gjort utan mig? Vänta svara inte, låt mig fortsätta inbilla mig det jag vill inbilla mig..

fredag 21 oktober 2011

F.U.C.K!

Fiskemässig Utryckning Civila Kläder!

Fisket är slut. Fatta. Slut.
Det är jag med.
Igår var sista fiskedagen, idag har vi lite rom att ta hand om men det tar max en timme (vi steg upp kl.04 för att hinna göra  ordning rom som ska åka ner till Sundsvall nu på morgonen, så mer än hälften är ju gjort redan).
Sen ska lokalen skuras, vilket tar mer än en timme men .... fatta. Det är över.
Ok. Över och över. Nu ska det som sagt skuras lokal, vi har specialmedel som ska skummas på, medlet ska få dra och sen spolas bort. Torksilarna ska högtrycktvättas, förkläden ska tvättas, hinkar ska diskas, fisklådor likaså och sen ska alla fiskekläder tvättas både en och två gånger. Mm, mm mm..
Känns superlätt att ta hand om det sista... För nu är det lugnet som hägrar.
Snart iaf.

Ikväll ska vi äta oxfilé med hasselbackare. Till det ett glas vin och efteråt ska det bli cheesecake med kolasås och flarn...För nu ska här firas!

Idag åker Makens fiskekompis som bott hos oss i husvagn i fem veckor och till veckan ska båten köras ner till Sundsvall, då kommer en annan kompis upp från Alnö för att hjälpa till vid nedkörningen.
Sen tar det väl en vecka kanske innan Maken är hemma igen, båten ska ju lyftas upp på land också och lite annat måste göras därnere men sen...

Jag filurar på om jag ska städa huset mäpan Maken kör ner båten eller om jag helt enkelt ska slappa.
Det lutar åt slappandet.

Jag vill också tacka för alla resuméer, dom satt fint. Och sen kom det en fråga om jag jobbar eller vilar upp mig efter min blodförgiftning. Svaret är att jag jobbar. Förstås. Så gott jag kan. Vi är ju egna företagare och det vet man ju att dom kan ju aldrig vara sjuka.
Men nu hägrar som sagt lugnet. Och med det blogglusten kan jag tänka mig. Nu snart får jag ju tid till annat än att ringa ut anställda, rengöra och packa rom, skicka rommen hit och dit och annat fiskerelaterat.
Kanske att jag t.o.m syr lite. Vem vet. Inte du. Vem vet. Absolut inte jag... ;)

Hoppas vi inte skrämt bort Jonas (fiskekompisen från Sundsvall) med allt fiskejobb, det är ju trots allt många veckors fiske som väntar till våren. Minst sex-sju veckor ska han kämpa på med strömmingen, stackarn.
Men han är stark och villig.
Som en karl ska va´.
Iofs så är han ju ung, alltså en ungdom och det är inte vi precis. Men han är fiskeintresserad och intresserad av att tjäna pengar.
Perfekt fiskekompis m.a.o.

Trallallalla, idag ska jag tralla hela dagen tror jag.

lördag 15 oktober 2011

Herreminje

En månad sen sista inlägget. Otroligt. Så flitig jag varit. På andra områden.
Tyvärr hamnar bloggandet längst ner på min lista just nu, på samma plats som städning, tvätt och tja, allmänna hushållssysslor.

Ni, mina bloggvänner, det skulle vara finfint om ni kunde komma med en resumé om vad som hänt er från.. tja, säg i somras. Jag har inte läst bloggar heller, annat än någon rad då och då, så jag är vanvettigt ouppdaterad på det mesta som hänt i bloggvärlden.

I övriga världen också förresten.

Orken räcker inte ens till fiskeglamouren som pågår just nu. Nu är det fiskfjäll, stövlar och hårnät som gäller.
Jag har ju varit sjuk också, det kändes som om det behövdes lite mer glamour i vardagen än bara lite fiskfjäll så jag tänkte att jag drar till med en njurbäckeninflammation. Så det gjorde jag.
Åt en kur antibiotika i mitten på september för UVI, blev inte riktigt bra men hade inte tid att tjafsa med vårdcentralen utan jag tänkte så listigt att det går väl över, eller så fortsätter det helt enkelt.

Fisket började. Då blev det fullt upp. Men helt plötsligt började jag känna mig risig. Frossa och blod i urinen. Tänkte ändå att det går väl över. For till VC men där skulle jag få vänta så jag hade inte tid med dylikt just då, jag hade ju personal och jobb hemma så jag for hem igen.
Dan därpå var jag dock tillbaka, med urinprov i fickan och då fick jag komma och prata med sköterskan. Hips vips satt jag hos min doktor, fick ta CRP (snabbsänka) och när den visade 288 (lagom är 10) så var det bara att åka upp på akuten.

Och visst, hade min UVI hoppat upp längs urinröret och in i ena njuren. Basiluskerna hade kunnat stanna där men varför inte gå vidare ut i blodet och ge mig en sepsis (i vard. tal blodförgiftning) ?
Hamnade på IVA pga lågt blodtryck och hemskandes hög puls.
Några dagar med dropp, både vanligt och antibiotika, så hade svaren kommit på blododlingarna och då hade vi svaret på vilken antibiotika jag behövde. Så fick jag den och fick komma hem...

Hemsk feber har jag haft, mellan 38,5-39,4 i en vecka, men den är borta nu. Det känns jättebra men orken finns inte, inte ens den gamla dåliga orken finns kvar. Nu finns ingen ork. Jag flåsar efter 15 m på plant underlag, flämtar som om jag kört ett maraton.
Tur vi har anställda säger jag.

Nu har vi en vecka kvar. En jäkla vecka och sen är det finito. Gud så skönt. Det har varit tidernas värsta fiske någonsin, inte pga resultatet utan pga ork och stress. Gu va vi ska sova sen. Sova sova sova.
Åtminstone vila vila vila.

Båten ska köras ner så fort det går, tas upp och vi har diverse romleveranser att sköta men sen.... hur jag längtar till lugnet... Fatta. Lugn...