HTC, tyg och motion

Här är den nu, min alldeles egna HTC. Fast det där är inte min, det är bara en bild från internet. Min är naturligtvis mycket mer telefon än en bild. Lycklig? Moi? Jajamänssan ;) 

♥ ♥ ♥ 

Ett paket med tyger kom idag, se så fint dom var vikta. Tack Marie från Textilia! Jag var tvungen beställa lite tyg i rosa och lila pga en beställning jag fått och som jag insåg att jag hade för lite tyg i de färgerna. Det är inga färger jag gillar och därför inte samlat på mig. Men dessa var toksnygga, så kanske jag gillar rosa och lila nu ;)

Här kommer en samling som kom häromdagen, från staterna. Diverse superfina tyger och som ni ser finns det tyger med tårtor på. Sen lite tyger som passar fint till foder och baksidor. Jag gillar inte att ha fula tyger som baksidor, enfärgat går bra men jag vill gärna ha något fint till innertyg om jag lägger ner tid och ork på att sy en fin utsida.

Igår fick jag lite röjarlust. Innan kunde bordskivan inte ens skönjas. Nu kan den det, dessutom kan man använda bordet till att skära till tyg och till att stryka. Hyllorna är nytillkomna, där samlar jag mindre tygbitar i var sin plastförvaring. Lätt att se och komma åt, och mycket mindre skrynklor på resttygerna.

Min syhörna. Och med en kisse under, med fina blänkande reflexögon (orkade inte åtgärda detta, ej heller blänket från datorn). Lägg gärna märke till sladdtjorvet som jag lindat kring ena staget till bordsskivan, varför dölja det liksom?

Tygskåpet. Nästa ämne tack.

Ser att jag måste organisera lite därinne, kanske rent sortera och vika om det som jag fått lov att trycka in lite varstans. Tygtravarna har blivit för fulla för vissa färger och därför hamnar lite tyg här och var. Mest var faktiskt.

Detta är ett tygskåp. Det andra passar sig inte för att visas. Det går knappt att öppna utan att innehållet faller ur. En fin uppgift när Maken åker till London. Eller när som helst då jag inte orkar göra något mer vettigt.

Motionshörnan. Mitt fina gåband, roddmaskinen och cykeln. Lite hopproppade mot ett hörn, men så att jag med nöd och näppe tar mig in i garderoben (snedgarderoben med brun dörr) om det behövs.

Sista veckan har det varit si och så med motionerandet, det har varit rätt tungt med värk och tunnhårighet, ingen bra grund för träningsvillighet.

Hur det ser ut därinne låter vi vara osett.

För två år sen röjde jag ju i alla fyra garderober, vissa av er kanske kan erinra er hur fint det blev.

Nu inte så fint.

Annars då? Jo, det knallar.

Imorgon ska vi ut till stugan är det tänkt, vi upplever just nu plusgrader och är fortfarande kraftigt chockade. Imorgon ska vi basta, skotta och elda. Mysa m.a.o.

Det gäller att passa på.

Ska sen lägga ut lite smågrejer jag sytt, bl.a ett litet mobilfodral som hänger så fint i byxan min ;)

När en man älskar en kvinna. Typ. Och Cat´s Meow. Mycket Cat´s Meow, eller lite beroende på hur man tänker..

Här kommer en trevlig kille också. Han vann 2010 i America´s Got Talent.

Och talang har han ju, killen. Söt är han också. Han friade till sin flickvän i Ellens Show som jag råkade se.
Nu tror ni jag följer Ellens Show slaviskt men det gör jag faktiskt inte. Jag råkade se denna kille samt de två söta killarna i ett tidigare inlägg när jag zappade mig igenom kanalerna en dag då jag var trött, lat och lite surmulen.

Håll till godo!

Själv ska jag gå och vila middag. Har haft ont åt gallan hela dagen och efter 6 tabletter är det något lite bättre, det  gör märkligt nog mest ont då jag är uppe. Därför går jag och lägger mig och hälsar på er senare.

Sen vill jag bara säga att jag tycker att alla som håller på och handlar upp Cat´s Meow Mini floral brown, dvs Cheryl Haynes of Prairie Grove Peddler är dumma. Så jäkla dumma är ni.
Jag får inte tag i tyghelsiket, och jag vill ha mer så jag skäms.
Nu är jag ute på engelska landsbygden och rotar, där finns den men inte till det pris jag såg på en annan jäkla sajt där den kostade nästan gratis. Men dom som ägde tygstycket med det facila priset vägrar skicka till något annat land än Kanada och USA, där duger inte Sverige och våra pengar, jäkla typer.

Nu brinner ni av nyfikenhet va, vad är det hon pratar om? Som svar på det lägger jag in en bild här nedan med bevis på att ett favorittyg kan nästan göra en galen.
Kanske gallsmärtorna kommer av denna tygjakt?
Nå, det gröna av samma tyg har jag fått tag i, i USA där dom är billiga.
Men det bruna....
Sucka.

Här ser ni överst det Bruna.

Sen har vi det blå.

Sist har vi det gröna som jag fått tag i och som jag är jättemassor mycket glad för.

Här ser ni en bild på vad man kan göra med tyget. 

Detta har jag mailat till svenska handlare för att höra om dom har det, men bara fått nobben.

Så därför går jag utrikes.

Det understa har nu blivit ett fodral för mitt kollegieblock. Jag har flera kollegieblock och inte bara ett ifall ni undrar, men det jag använder mest och som oftast ligger framme har fått ett snyggt fodral. Innehåller brunt Cat´s Meow

Det som ligger ovanpå är ett pocketfodral med lite sneda remsor och lite bus på. Där är det grönt Cat´s Meow, det använde jag för att fodralet går i grönt, mer än så ligger inte bakom valet av det gröna Cat´s Meow.

Mat och Vänner

Senaste numret har kommit ut.
Gissa vem som är med i det? Tja, väldigt många om man nu ska vara petig men en av dom är....

Här står världens bästa Make, med världens bästa löjrom!

Ok, lite partisk men enligt skriften kanske vi har bästa kvaliteten i Sverige ;)

Tja, jag är ju inte mer i kolorerade pressen men jag har sytt en påse till. 

Eller det var några veckor sen men jag har iaf sytt.

Till mig tänkte jag. I brunt och gulbeige. Mina favvofärger.

Jag går och går.

Eller jag kommer att gå och gå.
I förrgår fick jag mitt Gåband. Jag gick ett litet pass på kvällen. Det gick vingligt och sisådär.
Jag har en himla dålig balans och det märktes. Jag vinglade och fick till slut hålla i mig i motionscykeln som Maken cyklade på. Turligt nog var den just en motionscykel och inte en vanlig, då hade jag ju inte kunnat hålla i mig i styret som ni kanske förstår.

Så nu går jag.
Jag märkte att mitt högra ben inte har blivit mirakulöst bättre. När benet blir trött så vill det liksom inte lyftas och jag får kämpa lite mer för att få fram det.
Det känns sagolikt att vara i så fin form. Tack diskbråcken!

Nå, jag ska gå ändå, och det ska gå. Jag ska bli så himla fit att det är otroligt.
Vilket år som helst.
Helst till sommaren. Inte för att det är varmt och en del vill på med bikinin och glassa omkring på stranden utan för att det då är båtsäsong och det skulle vara najs att ta sig upp på kajen utan att köra sälmetoden, och liksom rulla upp.

Sen så syr jag påsar. Ska sy två i rött tänkte jag, en är beställd och så syr jag en till. Sen har jag mindre projekt på gång, sådana som blir klar typ fort. Orkar inte stora projekt just nu. Heller.
Håller på med handsömnad framför tv´n, syr en bonad m.hj.a mallar, den blir nog snygg när den blir klar. I rött och brunt, stjärnmönster. Sen kommer nästa moment, färdigställande och montering. Det är så himla trist och så himla viktigt.
Det är därför jag brukar skjuta upp färdigställandena till ett annat år.

Men se det snöar...

Idag har varit en spännande dag.
Vi vaknade upp utan vatten. Det har tydligen varit ett stort avbrott någonstans så vi har varit utan vatten till eftermiddagen.
Jag fick mig dock nybakat surdegsbröd till frukost. Idag var det rågchiabatta som vankades. Det blev väldigt lyckat och otroligt gott.
Vi har varit ute till stugan. Maken åkte först och skottade och började elda. Jag kokade tevatten och for strax därefter. Det snöade. Vi har nämligen nästan blida idag, -5 grader mitt på dagen och nu -2,5 och så varmt har vi inte haft på hela jäkla vintern.
Därför kommer snön nu. Kylan vi har haft hela vintern har dämpat snömängden kraftigt så vi har nog snudd på minst i hela landet. Fast det räcker, tro mig.

Ute på stugan krafsade vi av snön från fönsterrutorna med stekspadar så vi kunde se ut. Vi eldade tills det var 6 grader inne i stugan då tyade vi inte längre utan for hem. Då snöade det ganska duktigt.

Hemma igen bakade Maken nytt bröd, denna gång Ost och Sesambröd och det blev det godaste bröd jag någonsin smakat. Han är en klippa på surdegsbröd Maken min.
Dessa ostbröd har tagit två dagar att baka (ja, han har alltså inte knådat i ett kör ;)) och det var väl värt varje sekund. Gud så gott.

Har ni sett så fina och luftiga bröd?

 Ja, det absolut godaste jag någonsin ätit.

Högst uppe till höger är Rågchiabattan.

Sen har jag hållit på med att testa ny look på min blogg, eller site som Graaf skulle kalla det. Jag blir fort less på utseendet, skulle vilja ha en mörk bakgrund men hittade ingen jag gillade. Nå, detta får duga.
Och Fru Venus, det blåa du såg var ett litet misstag jag gjorde när jag fibblade med mina andra sidor, det som ska komma som flikar så småningom. Jag har hållit på med mina flikar i månader, ända sen dom kom hit till blogger men har ännu inte lanserat dom ;)
Så typiskt mig alltså.
Men det blåa kommer, under en annan flik ... så småningom.

Här kommer några bilder från min dag denna söndagen den 9:e januari.

Här är det oskrapade rutor som ni ser. 

När dom var skrapade med diverse stekspadar så var dom genomskinliga, dock ej rena.

Nog blir man väl sugen att dra ner byxorna och gå på dass? 

Det är mycket mer snö på stugan än hemma så det blir att trava i djupsnö för att ta sig dit.

Så jäkla grillsugen blir man ju inte precis. 

Men vi tänkte förstås sopa av innan vi börjar grilla, det blir nog bäst glöd då antar jag.

Men solpanelerna är avsopade och redo för att ladda strålar till batterierna, just nu så har vi ju inte mycket soltimmar att skryta med men vilken månad som helst så börjar den nog skina igen.

Ja. Ni ser ju!

Här har tunga snön nästan brutit av en av häggens grenar.

 Nu får man huka sig för att ta sig till bodan. Hoppas den repar sig till våren igen. 

Annars får vi leva med en halv hägg.

Avslutningsvis kommer en bild på 50-årspresenterna jag sydde till kompisen som fyllde år häromdagen.

I Thomas Styrketår fanns en litersflaska med 96 %-ig vodka. I SkepparThomas Favoritelixir fanns en liters flaska med Xanté.

Jag hoppas han blev glad, det verkade då så ;)

Styrketårenpåsen har hällor bak så man kan spänna fast den i skärpet.

Favoritelixirpåsen har som ni ser handtag som man kan bära omkring den i.

Båda sydda i jeanstyg för stadgan, inte kul om tyget skulle gå sönder.

Broderierna gjorde min excellenta broderimaskin som haft ett sabbatsår men nu har dammats av.

Vardag igen.

Faktiskt rätt skönt med vardag igen.
Julen har varit god, jag har varit en snäll kicka för jag har fått fina klappar. Bland guldkornen kan jag förtälja att ett fint halssmycke i formen av ett hjärta fick jag av Maken, jag fick också en ny mobil som kan ta fina bilder samt mycket mycket annat. Sen fick jag mycket mer också men jag är mest fascinerad över att jag varit en snäll kicka.
För något närmare sanningen är väl att jag under senaste tiden varit snäsig, gnällig och lättirriterad. Kan bero på operationen eller så beror det bara på att jag har mer ont nu, vad vet jag.
Jag ska jobba på det där med humöret.

Jo, jag fick en fin klapp till av Maken, en värmefilt. Herregud så jag älskar min värmefilt. Den är stor, av fleece och med elslingor. Jag har bara en filt till i sängen nu, jag har tagit bort två. Sen har jag inget täcke för filten räcker gott. Tack käre Make för den fina och varma filten. Mums.

Granen står fortfarande grön och grann i stugan. Den barrar förfärligt men den ska ju ut snart. Jättesnart, här väntar vi inte till påska inte, utan till nyår är nog julen utstädad beroende på humör och energi.

Granen före, lagom hög (vi vill ha en liten för vi har så trångt) men lite väl kal på ett ställe.

Här är stället där det saknades lite väl många grenar.

Här är vår grenmontering påbörjad. Vi byggde granen själva kan man ju säga.

Men så här blev den när den var färdig. 

Inte världens finaste gran men väl så julig som det behövdes.

Bortse från att tomten är på sniskan (Hjördis har knuffat omkull honom i jakt på påsklämmor som gömt sig under julgransmattan, därav vecket mot väggen också)

Hjördis har varit rätt snäll med granen. Jag har bundit fast granen i fönsterkarmen för säkerhets skull men hon har bara nafsat lite då och då.

Hon har haft fullt upp med sin favoritleksak, påsklämman. Och i jul fick hon finfina påsklämmor som suttit kring kablar och inte dom där fjantklämmorna man har kring påsar.

Påsarna jag sydde före jul. 

Den överst till höger vann ju Knasterfaster men dom andra har skickats som julklappar till Stockholm och Luleå.

Gud vad glad jag är!

Så många som vill vinna min tävling, jättekul. Och sen är det ju så kul att jag kan hitta nya bloggar genom detta, jag är ju så himla dålig på att leta nya. Härligt.

Sen flera nya följare på ett bräde. Jättekul.

Välkommen 4U2, Anna, Renee, Sivetel och Annelie. Och alla andra som följer mig förstås!

Igår var vi en sväng till Piteå. Det var inte kul. Det var så dåligt före att man knappt såg någonting alls, det snöade, var snörök och en himla massa plogbilar att ta sig förbi. Det tog över 2,5 timme att köra dit, då hade det nämligen inträffat en seriekrock på bron med flera långtradare, personbilar och en buss. Vägen var avstängd i flera timmar, vi fick köra genom Luleå för att ta oss vidare.
Huvva så hemskt.
Det blev en dit och vända-direktsväng. Tog hela dagen.

Nu sitter jag och syr julklappar och klappar mig själv på ryggen att jag även i år väntar till sista stund. Duktig kicka. Att jag aldrig lär mig. Jag syr och syr som en tok och då blir ju endel fel förstås, så även nu. Jag är så trött på mig själv och vilken julefrid man känner också när man syr så svetten lackar och svär för att man gör en massa slarvfel pga brådskan.

Men kanske nästa år, då kanske jag lärt mig och syr klart julklapparna under sommaren.
Ja, tjena!
Så himla otroligt va!

Snart tävlingsdags och snögubbeparad

Tyvärr taskiga bilder av mina snögubbar, vet inte vad jag gör för fel med kameran.

Alla snögubbar är försedda med en polkagris, dock bör man inte äta dom för jag har gjort dom av fimolera. Sen bär alla gubbar på ett paket (mjukt, typ inslagen kudde) eller ett hjärta. Den stora snögubben har en väst i grönt och dom små har halsduk i rött och grönt.
Dom har en morotsnäsa även den av fimolera och pärlor till ögon. Dom har också öronskydd för att skydda sig mot kylan.
Om någon vill köpa så finns det några stycken klara, 95:- för dom små och 125 :- för dom stora.
Först till kvarn!

Jag har fler på gång men dom har lite detaljer kvar. Nu håller jag på med vinsten till min jultävling, jag lägger ut tävlingen måndag eller tisdag.

Här kommer en bättre bild, inte på just dom som finns hemma just nu men kanske bättre bildkvalitet.

Ingen rubrik finns på detta inlägg!

Och knappast så mycket innehåll i inlägget heller.
Jag har lite bloggtorka som ni märker. Kan bara informera om att vi varit till banken och informerats i vår tur om företagande och försäkringar. Så vet ni det.

Har ätit smörgåstårta och det smakade mums. Har stått stilla länge på min vikt nu men det bekymrar mig icke så värst. Firade därför med smörgåstårta.
Håller på att mobilisera ork och energi för att städa inför. Jag älskar att göra fint till advent men det brukar ge sådana smärtor att själva advent går bort ur minnet, därför ska vi städa tillsammans i år och så får jag pynta på lördag, vill spara det till den dagen för jag vill känna att det är nytt när jag vaknar första advent.
Jag älskar jul.

Har redan börjat filura på julklappar. Jag och Maken är ju som barn på julafton, vi köper till varandra en hel del och smyger och fnissar som om vi vore barn. Det är vi ju också. Barn till döda föräldrar men ändå.
Alla omkring oss köper julklappar till sina barn och hade vi nu några hade vi ju gjort samma men nu njuter vi av julen helt själva. I år finns dessutom chansen att vi kan fira jul ute på stugan då vi redan nu har tjocka isar, fast inte riktigt hela vägen kanske men det är ju ett tag kvar till jul.

Tänk att få fira jul därute. Ensamma på ön, knastrande brasa, julmat, julklappar, julbastu, julklappar och Karl-Bertil. Underbart.
Blir vi hemma så blir det skönt också. Vi har så mysiga jular så det är inte klokt. Vi går omkring i myskläder, äter när vi vill, jag vilar så jag orkar hela dagen och så går vi och klämmer på våra julklappar.
Härligt att vara som barn ännu, kanske för att man snart går i riktig barndom men då gäller det att njuta medans vi kommer ihåg det.

Men nu ska jag gå upp och börja sy på en åttkantig julduk till mig själv. Kommer att se fantastisk ut på vardagsrumsbordet har jag redan insett. Alla dukar jag syr brukar bli sålda så nu ska jag sy till mig själv, och denna ska INTE säljas.
Tror jag.

Snart ska jag köra en liten adventstävling men jag är inte klar med priset ännu, har ju endel i en monter men jag vet ju inte vad som ev. säljs eller vad som kommer hem igen. Därför syr jag ett nytt pris nu. Håll utkik ni som är tävlingsintresserade.

Förresten. Dom fina tofflorna kostade 199 kr tror jag mig minnas. Värt varenda krona!

Ha det gott allesusammen!

Blekta anus

Jag har en stilla undran, bleker ni era anus?
Googlar man på bleka anus får man 250.000 träffar.
Vem gör det? och varför?

Jag trodde själv inte att man kunde göra det ens, men tydligen är det massor som gör det. Undrar om det är porrbranchens fel?

Jag har ingen vånda över att mitt anus inte är blekt och vackert, mina våndor rör sig mest kring mat och vad jag ska äta nuförtiden. Visste inte ens att anuset kunde bli vackrare, men där ser man.

Jag som är i snögubbsbranchen bryr mig inte om anus. Jag bryr mig mer om att jag ska    ta och modellera ihop några morotsnäsor med fimolera, och när jag ska hinna det för imorgon ska dom ju helst vara klara, och det lär dom inte bli. Inte alla iaf.

Det känns iaf kul att ha kommit igång med lite julsömnad, sen har jag ju hela månaden på mig.
Idag har vi soligt och vackert, plusgrader och eventuellt en stugtripp. Det blåser lite så det är nog skoterkläder som gäller. Vi har sett fram emot en stugsväng innan det fryser på allvar här.
En natt i stugan är ju aldrig fel, men vi har ju flera dagar framför oss med plusgrader så det kan hända det blir imorgon istället. Efter monteruppställningen.

Jag har ätit kokt abborre med potatismos, jättegott. Jag åt igår en purjoomelett med köttbulle, jättegott. Idag ska jag steka köttfärs till div. rätter bl.a en köttfärspaj, ska också bli jättegott.
Det är gott att leva. Att må bra och att kunna börja äta så smått igen. Mums.

Jamentjena

Maken kom hem igår kväll. Trött och slut efter nedkörningen med endast några få timmars sömn sen i söndags.
Vi gick och la oss 21.30 (när hände det senast) och somnade direkt båda två. Jag hade ju sovit dåligt jag med som jag alltid gör när jag är ensam.

Jag vaknade halv sju.
Maken sover ännu. Det behöver han.

Känner mig pigg idag. Kanske jag ska sy lite till mina snögubbar, ifall inte energin lämnar mig, vilket den väl kan göra.
Har ju en del kroppar påbörjade så det är ju mest handsömnad kvar och det är ju det roligaste. Vi får se.

Jag är tacksam för alla kommentarer från er, särskilt när ni är så imponerade över min racerhandling.
Förr kunde jag gilla att gå i affärer bara för att titta, men det blir sällan numera. Isåfall ska man gå med en tjejkompis och inte en Make, då har man mer tid för tittarna. Längesen det blev en sådan shoppingtur.
Helena och jag gjorde sådana lite nu och då förut, det var faktiskt rent avkopplande, men sen jag flyttade så föll sånt kul bort.

En rolig grej som inträffade när jag var inlagd var när Maken och katterna gått upp för att lägga sig, först fick dom sitt vanliga nattago (torrfoder alltså, och katterna fick det inte Maken), sen la sig Hjördis  på Makens ben och då, efter att han släckt lyset så känner han ett långsamt och försiktigt smygande..
!?!
Det var Homer som kom.
Han steg försiktigt och sakta upp på Makens mage, trampade mot axeln (alltid vänster axel) och la sig ner.
Fatta.
Han la sig ner på Maken.
Har aldrig hänt förut. Han har aldrig sökt sig på det sättet till Maken förut, han stryker sig mot benen och tigger go (torrfoder i specialburk ;)) men inte för att goas på det sättet.
Maken kliade honom i säkert 8 minuter innan Homer steg ner och gick och la sig.
Maken var lyrisk.

The Homer 
(en machokatt som dock är lite blödig och vill goas som en liten kattunge, även med Pappa)

Jag älskar min familj, både Make och Katter.


Måste ta någon ny bild på Homer och Hjördis, ni kan inte ana hur stor hon har blivit. Allis var en liten honkatt men det är inte Hjördis, hon är en rejäl hona med lite pondus. En sötepöting mestadels av tiden, ibland är hon dock fortfarande en Pina ;)

Gud så mätt jag är..

Otroligt att 1,5 dl mannagrynsvälling gör mig så mätt att jag nästan mår illa.
Förresten så hade jag gått ner ett kg till sen igår.
Låter för bra för att vara sant så det är det förmodligen också.
Men jag tar tacksamt emot allt som erbjuds.

Men jag ska inte klaga över att jag får ont av vällingen/maten, säkert äter jag lite för fort också. Det är bara att kämpa vidare som det heter.
Maken åker ikväll eller imorgon bitti för att tillsammans med svågern köra ner båten till Sundsvall.
Då blir jag solokvist.
Då har jag ingen att visa magen för, oja mig över blåmärkena som breder ut sig över buken och på så sätt väcka lite uppmärksamhet. Hej då sekundära sjukdomsvinsten. Stackars mig.
Då får jag oja mig i ensamhet istället.

Hoppas jag kan sy lite, skulle behöva sy några snögubbar tills jag ska ha utställning i sjukhusmontern igen, snart dags och inget har jag sytt. Får leta fram gammal skåpvärmare till grejer samt färdigställa några snögubbar. Det får duga, sen får jag fylla i under tiden.

Februari 2010

Just nu är Maken nere i båthamnen för att se om vi får upp lilla Uttern. Det skulle vara skönt att bara ha en båt kvar i vattnet här hemma, HR´en har vi kvar i andra båthamnen, det verkar ska bli hyfsat varmt (iaf inte alltför många minusgrader) här framöver och då tänkte vi ut i stugan en sväng. Bara slappa, elda och titta tv. Kanske planera vår kommande elinstallation, var jag vill ha lampor etc. I juni ska det bli av. Härligt, jag längtar.

Hurtiga jag!

Igår var en hurtig dag. Jag var stolt som en tupp över mitt donande när Janne kom ut till stugan efter en dag i land.
Eller dag och dag, vi sov till kl.11 igår, trötta som små... jag vet inte vad. Vi snoozade som zoombies och trodde knappt våra ögon när vi såg på klockan.
Men Janne for iväg och jag blev kvar.

Jag började med disken. Det är lite som en filosofistund för mig, trot om ni vill.
Diskning på stugan går till som så att först så fyller man lite kallvatten i diskhon med disken. Sen sätter man på vattenkannan, en 5-literspanna på värmning. När den låter på ett visst sätt så är vattnet tillräckligt varmt. Detta tillräckligt varma vatten häller man i diskhon och sen lämnar man eländet och går och läser lite.
När man läst lite så masar man sig upp och medelst hasande steg beger man sig ungefär åtta steg in till köket och diskhon.
Där diskar man den nu halvfärdigdiskade disken. Sköljer i lite lortigt havsvatten och ställer på  tork. När man är klar så torkar man av ordentligt och när man gjort det känner man sig jättenöjd.

Efter gårdagens disk kände jag inte för att göra något mycket mer. Ont i ryggen, som senaste veckorna varit konstant gjorde att jag helst ville lägga mig men det gjorde jag inte. Jag gick ut.
Igår blåste det rackarns mycket men det stoppade inte en hjälte på väg mot hjältedåd.
Jag började kratta.
Nu har det ju varit krattat i många veckor men av många olika anledningar har högarna ej tagits bort. Maken har haft många och varierande orsaker till att skjuta upp högbortforslandet till 1) senare idag 2) imorgon-då tar vi dom 3)... vi tar det sen.. 4) en Annan Dag.

Jag slet fram presenningen och började kratta högarna på den. Sen slet jag iväg med den och tömde den på lövhögseländetfulltmedspindlar på baksidan.
Sen tog jag nästa.
Och dunkade mig själv i ryggen. Det kändes härligt. Och fint blev det trots att de senaste dagarnas kulingvindar har slungat iväg löv från högarna över gården samt att nya årslöv har blåst ner från träden och bildat en fin liten matta där jag redan krattat tidigare.

När jag krattat och vilat en stund så tog jag itu med dasstunnan. Maken vägrar befatta sig med dasstunnan då han är känslig mot kack och kackdofter, så det är min uppgift. Jag sliter ut tunnan och sätter på locket, sen hjälper han att bära bort den. Dessa finurliga tunnor har nu ökat i pris nåt överdjävligt så vi skiter numera i säckar som vi samlar bakom dasset.
Bakom dasset har vi redan en dasstunnesamling. Inte för att dom är fina eller ovanliga utan för att det är ganska äckligt att hantera kack. Dessa tömde jag nu ut på backen, bara sådär. Det var fin och fluffig jord utan någon som helst stank.
Jag lyfte ut säckarna (har dubbla för säkerhets skull) som var i dasstunnan nu i vår verkliga nutid och bar dom bakom dasset, där stack jag hål i säcken så att luft kan komma åt.
Fyllde med ny säck och städade dassisaken.
Fint som bara den, och fräsch lukt dessutom.
Stolt över min bedrift så tvagade jag mina händer och gick in och läste lite. Som belöning för väl utfört värv.

Nu till DassIsak.  Känner ni till dom?
Det är en insats man sätter i hålet i dassbrinkan. Där finns en liten tratt för kisset och ett stort hål för kacket.
Det gäller att försöka pricka in strålen med kiss i detta hål för annars luktar det väldans illa direkt. Det är urin och kack blandat som ger överäcklig lukt, annars luktar det bara kack och det döljer vi med att klicka på våra luktagottmojänger.
Ett aber med denna DassIsak är att när jag blir sämre i ryggen så funkar pinkeriet sämre. Jag äter ju medicin för inkontinens då mina diskbråck påverkar urinblåsan. När jag då blir sämre i ryggen så får jag problem med att kissa, jag måste krysta (gör jag ju alltid förstås, då jag tömmer blåsan bättre då och undviker urinvägsinfektion) och detta i en märklig position. Jag måste tippa bäckenet framåt för att pricka tratten samtidigt som jag då får problem att krysta.
Visste ni att det kan vara så himla jäkligt att sköta pinkeriet? *jäklajäkladiskbråck*
Medusinen jag äter är dock fantastisk, jag håller tätt bara med detta blåa piller, det tycker jag är makalöst fantastiskt, nackdelen är att jag har lättare för att få UVI, men det kan jag undvika genom att krysta så att  blåsan töms.

Det är fantastiskt att få vara sjukpensionär.
Nu är jag rätt risig i ryggen så jag försöker ta det lugnt, jag krattar en stund (bra träning faktiskt, i lagom dos) och vilar sen. Det funkar rätt bra när jag gör så.
Nilla, jo jag har tränat i varmvattensbassängen, och det är superskönt. Jag tränade där tre gånger i veckan i sju år och det var härligt. Främst för att hålla igång lite rörlighet. Jag slutade bassängträna när jag flyttade hit till Kalix, här har dom en dåligt fungerande bassängide tycker jag, för många i bassängen och för dåliga tider för mig så nu är jag bassängträningslös.
Har faktiskt inte blivit mycket sämre i ryggen när jag slutade denna träning men den var skön för kroppen ändå.

Jo, förresten så grejade jag lite med våra rabatter också, får inte glömma en enda sak i mitt donande igår. Nu är det rätt fint härute tycker jag, nästa projekt är att bygga ut altanen samt att måla i kammaren.
Kammaren är mörknad furupanelad hela rummet. Litet och mörkt, där har jag tänkt måla vitt i taket och en ljus grön färg på väggarna. Inte en klar grön utan en mer dov och smutsig. Blir kanonfint. När nu storstugan är fin så vill man gärna göra resten fin också.

Ha det gott alla!
Så igår blev det färdigkrattat, dasset tömt och jag målade över alla spikningsmärken på våra lister så nu har vi färdigrenoverat också.
Väntar bara på skåpen (kommer nästa onsdag) och gardinerna.
Imorgon ska jag till tandläkaren (härligt) och då får jag visa upp min trasiga fyllning och kolla upp ev. hål, och sen ska jag ta ut symaskinen (yippi) så att jag kan börja sy lite.

Vaffödådå?

Tack vare goa Gafflan slipper jag nu onormalt stora bokstäver som gör att en vanlig sida inte ryms på skärmen, tack. Då kan jag tipsa andra obegåvade att siffran nere i högra hörnet talar om hur läget är... 200% är lite väl mycket, ni kan prova själva så ser ni att det blir jäkligt stort.

Nå, jag har nu instruerat kissemissen i att inte göra om detta misstag en gång till.
Jag tror att hon begrep allvaret, för hon har just lyckats göra så att varje fönster jag öppnar blir jättestort, själva överdelen med uppdateringar och stort/mindre fönster mm försvinner, det slinker in under själva ramen på skärmen.
Gud så gulligt med nyfikna kattungar.
Eller nåt sånt.

Nå, detta sista problem har jag själv fixat till, för jag har en listig hjärna som ibland kan fixa till saker själv. Jag startade om datorn och då fixade det sig.
Lilla Hjördis är en duktig datalärare, det är mycket små finesser hon kommit på. Kortkommando i all ära men se tasskommande är snäppet högre.
Faktiskt.

Idag har jag gjort stordåd.
Stordådet idag bestod av att göra ugnspannkaka. Ni som har lyckats göra denna schangdåbla rätt ni vet vilket bestyr det är. Bunke, visp och plåt.
Nu tycker jag att dagens att-göra saker kan räknas som färdiga.
Jag vet inte vad det är med mig men jag får ingenting gjort.

Jo, jag har gjort en att-göra-lista. Den innehåller lite vårstädningsprojekt, lite lagomt uppdelade så jag orkar med det.
Som en person med fibromyalgi och diskbråck i bagaget så vet man ju att här städas inga hus på en dag längre. Nej, små små projekt varje dag istället, adjöss med känslan av att hela huset är rent samtidigt och istället glädjas åt att man städat burkskåpet.

På min att-göra-lista står saker som
- Just sagda burkskåp
- Klädbyrån
- Tygskåp nr 1
etc
Vilket gör att när jag gjort en sak så får jag kryssa på listan och känner en liten liten tillfredsställelse. Och ibland när jag är riktigt På då gör jag en sak till, det är ju det braiga med portions-att-göra-listor.

Förr såg listorna ut
- Vårstäda Hemmet
- Fixa fred i världen
- Forska i cancervaccin
- Skriva en bok eller två
Alltså lite större projekt som inte kanske görs i rödaste rappet precis men som man med all rätt kunde känna sig nöjd över.

Livet skuttar ibland iväg åt något märkligt håll och så är hela situationen förändrad.
Så är det bara.
Det är bara att bryta ihop och komma igen.

Just nu håller jag på och donar i syrummet. Har tagit tygskåp nr 1 och nu håller jag på att slita ut tyger därifrån igen för att färdigställa ett syprojekt som varit på gång ett tag. Jag håller på att sy små vinster till en tävling jag tänkte ha när jag bloggat på blogspot ett år. Tänkte ju ha när jag bloggat ett år totalt men då glömde jag ju bort det så nu kör vi mot nästa mål istället.

Alla Några har ju bloggtävlingar och jag tänkte bli en av dom, med egenhändigt ihoptotade vinster och där alla sneda sömmar ingår i priset.
Sen lottar jag ut dom och några blir otroligt lyckliga och känner att dom hädanefter kommer att värdesätta livet högre än någonsin.
Sån är jag bara.

Nu förstår jag att ni väntar med spänning men ni får ge er till tåls ett tag till. Nu ska jag återgå till sömnaden även om det inte blir mycket gjort när man har en nyfiken kattunge kring händerna hela tiden.
Det är otroligt hur närgången hon är, jag måste kasta småsaker åt alla håll för att få en sekund för mig själv. Hon gillar allt som rör sig vilken betyder bl.a leksaker, tår under täcket och fingrar på tangenterna/kring tygbitar.

Fridens!

Edit. Titeln är lite malplacerad, tänkte skriva om något annat men jag minns inte vad, jag blev lite distraherad en bit in i inlägget och då blev det som det blev.

Härlig vårdag med satans värken!

Faktiskt. Det är en härligt solig vårdag, idag tinar snön och mungiporna pekar uppåt varje gång jag tittar ut.
Maken donar i båtarna. Nu är det vårrustning, båten som ska säljas är det väl mindre jobb med, men nya båten har han fixat i i flera dagar. Det är mycket att påta med när det gäller koppla motor och montera instrument (alltså inte musikinstrument utan elektroniska motor/elprylar).

Jag har idag hjälpt till genom att klättra upp i båten och där har jag vridit hit och dit på ratt och spakar medans Maken har donat bland kablar och diverse.
Ska bli så himla kul att sjösätta och sen få susa ut på havet med vår nya båt som kan köra jättejättejättefort.

Annars så påtar jag inomhus. Maken vill gärna ha sällskap därute men då får jag inget gjort och så kan vi ju inte ha det. Är man en supereffektiv hemmafru som jag så måste ju hushållet skina och blänka.
Ja, eller hur?

Jag syr på Makens Båttäcke, har sytt en remsa rött till första ramen men nu ser jag att det var dumt. Funderar nu på om jag ska sprätta eller sy de övriga remsorna och hoppas på fint resultat.
Det lutar åt det sista.
Minsta möjliga besvär alltså.

Ett annat besvär om än rätt kärt är att jag har en skugga när jag syr däruppe. Skuggan heter Homer och han är väldigt hårig. Sätter jag mig ner så ligger han på sitsen, sätter jag mig ner utan att sätta mig på honom så dyker han upp traskandes framför symaskinerna och pockar på uppmärksamhet.

Eftersom han har sorg så får han extra uppmärksamhet just nu. Lite börjar väl apatin släppa för honom men man märker att något saknas.
Därför har jag suttit och lagt Idioten på gamla datorn, medans Homer legat i knät och viftat med benen medans han kråmar och vrider sig så att jag kan komma åt alla mysiga ställen..

Alltså går sömnaden sisådär.
Sakta och hårigt går allt framåt. Jag syr nämligen fast alla katthår som virvlar fram där Homer har vistats, men då blir det ju extra mjukt tänker jag.


Idag är en dag med lite extra värk, särskilt i axlar och fotleder, så att åldrandet känns idag rätt blasé att vara orolig för. Jag är tamejfan gammal redan nu!
Medans jag satt i båten och vred på spakarna så blev jag dessutom kall om stussen. Eller arslet heter det kanske nog, iaf om man pratar om mitt arsel/bak/stuss/ända/-lykt.


Så nu har jag också lite mensliknande ontkänslor i äggus stockus.



Känns härligt att vara jag.

Inget napp ännu..

På en kattunge alltså.
Men vi fortsätter naturligtvis att kolla blocket ungefär 78 gånger per dag.

Annars har det varit en tid med mycket projekt på gång. Har inte orkat blogga alls, har alltså haft lite av en bloggpaus och samlat lite krafter.
Fartygsbefälskursen går sin gilla gång, på tisdag ska vi ut och åka isbrytare och på fredag skriver vi VHF-provet. Veckan därpå blir det sjukvårdskursen (ABC och läkarintyg) och repetition innan vi kan göra provet i slutet av månaden.

Fisket närmar sig också. Maken har bråda tider med att göra iordning båtarna, vi har fn tre stycken men en ska ju säljas (den är tingad skönt nog) och fiskebåten ska sjösättas om ett par veckor. Då börjar fisket i Sundsvallstrakten.
Därför ägnar jag nu lite tid till att färdigställa båttäcket som jag lovade göra klart till förra våren. Det blir snyggt, rutor i rött och blått och med en blå resp. röd ram runt.

Sen har jag fått värsta chocken. Mitt långa hårstrå kom tillbaka till sin plats under hakan. Där växte det sig långt och ståtligt innan jag upptäckte det. Precis som förra gången. Herregud.
Det var fanimej flera cm långt.
Det är ju dessutom ljust så det syns dåligt, vilket kan låta bra fram tills dess det är fem cm långt och säkert glimmar vackert där det vajar i solljuset.
Jättekul.
Inte.

Snacka om att gammeltanten är på gång.

Dessutom är jag torr som fnöske i fejset, utan mina dyrbara kräminsmorningar så skulle jag se ut som ett spöke. Tack gode nån för att peeling finns. Utan peeling skulle jag skära sönder alla örngott jag vilade ansiktet på.
Känner mig supersnygg.

Nu ska jag vackla omkring på en halv bloggrunda, andra halvan tar jag imorgon då ryggen är ond som satan. Det bränner i ländryggen så att jag blir tokig, tur att jag har hittat Linnex som lindrar lite (liniment), känner mig snygg och ungdomlig som ni hör.

Ajöken för ikväll!

Herregud! -Min katt är på Blocket!

Jo, det är alldeles sant. Här kan ni se att hon ligger så prydligt på Blocket, mitt block som används vid navigationen.
Allis är väldigt intressarad av sjökort och navigation. Så pass att hon ligger stilla mitt på Blocket, så mycket i vägen som möjligt.
Hon är lite sjuk.
På fredag ska vi till veterinären om det inte fixat sig tills dess. Högra ögat är irriterat, vi sköljer med koksalt men det fortsätter att kladda och vara.
Något skräp eller kattlek som gjort ett hål på hornhinnan tror dom. Stackars kissemiss. Hon är loj också, lojare än vanligt om det ens är möjlig.

Söt är hon iaf.

Jag har försökt plugga lite idag, igår var jag på syträffen på förmiddagen och på kvällen på kursen. Idag har jag haft lite mer ont i ryggen så det har blivit en lugn dag.

Har anmält mig till skrivarkursen ikväll. Det ska bli så kul att komma igång. Fast hur sugen jag än är så får det anstå tills imorgon, ikväll ska vi se klart på Luftslottet som sprängdes. Himla bra är den, det är dom alla tycker jag.

Sen har jag lite handsömnad, däremot såg jag hur horribelt jag sytt en söm så jag måste upp och fixa till den, jäkla slarvmaja är jag.

Slarvmajan vore ju ett toppennamn på min blogg, men nu är jag ju van UlrikaSyr så det får stå kvar, men Slarvmaja passar ju på många områden ;)

God middag!

Var igår kväll ut och åt en god middag med vännerna. Trevlig samvaro och god mat.
Fick sen ta Papaverin för gallan jäklades lite. Dock hann jag stoppa eländet i tid denna gång.

Annars så har Maken nu mer att göra, han har sålt en svets och redan börjat prospektera på en annan. Han har dessutom fått en del material (igår) så nu han har lite fiskeredskap att montera här framöver. Skönt, det är jobbigt med en rastlös man som går omkring och suckar hela tiden. Den andra stora leveransen som skulle ha kommit blev ju försenad upp till fem veckor! Låånga fem veckor för mig isåfall..

Igår var jag också och hämtade pengarna från min monter på Sjukhuset, så mycket såldes inte men betydligt mer än vad det säljer när det står i mina egna skåp härhemma.
Kul, beställde direkt lite mer tyg.

En kul grej till är att jag ska stå där i november också, så nu har jag en massa planer på julklappstips och julpynt att sy, och då mot jul brukar det visst sälja bättre där på sjukhuset.
Kul.
Och sen behöver jag ju inte stå på en julmarknad om jag nu inte vill och orkar.
Det är ju en extra bonus.
Sen är det bra att ha en sådan där grej hängande över sig, man MÅSTE liksom bjuda till lite, och då kommer man igång bättre.
Jag iaf.
Som nu denna gång, jag vet inte hur många pannlappar och muggunderlägg jag sytt, och det är skönt då har man liksom ett lager ifall det blir någon marknad eller liknande. För på hösten sept-nov blir det inte mycket sytt för mig för då är det ju fisketajm.


Apropå fisket.
Nu har ju Kalix Löjrom blivit första livsmedlet i Sverige som uppfyller kraven för att få skyddad ursprungsmärnkning enligt EU, vilket ger samma status som Parmaskinka och Parmesanost.
Vi vet ännu inte riktigt vad det innebär, vad gäller status på fiskberedningar och kontroll av kvaliten etc, men det känns riktigt kul att det nu äntligen blivit klart.

Mina trådställ

Här är en bild från mitt syrum från själva syhörnan. Där har jag några trådställ, det stället längst till vänster är ett köpesställ, fick i julklapp för några år sen av Maken. Dom andra har Maken gjort själv, enligt mina direktiv.

Som synes så är ena symaskinen en kär liggplats för katterna, den är varm och så får dom chansen att vara ivägen liksom. Här ligger Homer, just innan låg han på stolen som jag sitter på i syrummet, och stiger jag upp för att t.ex stryka lite så hoppar han dit fortare än kvickt. Allt för att märkas, vara ivägen och få lyftas i!

Sen när dom hoppar ner från symaskinen så drar dom ut tråden också, himla fiffigt.

Lägg också märke till mina sexiga diskhandskar längst till vänster, fick dom i bröllopspresent av bästa kompisen. Dom har svarta spetsar och leopardmönster ;), kan tillägga att dom är utmärkta katthårsbortagare, det används dom flitigt till istället för disken.

Maskinen längst till vänster är min brodermaskin, inte för att den får arbeta mycket nu den senaste tiden men snart ska jag brodera igen. Den i mitten är min kursmaskin, väger endast fem kilo, jämfört med den till höger som väger 14 tror jag. Den använder jag när jag quiltar, den är superbra till det, så syr jag på den mittersta ihop mina tyger till sina block.

Överkurs kanske med två (jag har en till också, men som inte används) symaskiner, men ack så praktiskt när man har det som favvohobby. Den lyxen unnar jag mig, och Maken unnar mig den också, han gav mig ju kurssymaskinen i julklapp förra året (världens bästa Make!). Jag orkar annars inte bära den större, upp för trappor och in och ut ur bilen, det blir för tungt.

Nu ska jag ta en snabb bloggrunda innan jag bänkar mig med min handsömnad framför tv´n och ser OS...

Ha en härlig lördagkväll!

Finn Fem Fel! Sömnadsfadäs # 316

Eller finn ett fel åtminstone. Detta är ett väldigt onödigt misstag av undertecknad. Särskilt som jag syr fast hängena så ordentligt.
Sprätta, sprätta och sy om igen...


Bilden nedan är hänget bortsprättat och omsytt på rätt plats. Felet åtgärdat.
Sydde också ett set i rödrosa.