En sån kvinna jag är!

Jag är en kvinna som önskar ordning och reda omkring mig. Var sak har sin plats!

Varför har jag det inte så då???
Jag blir så himla trött på kaoset så ni kan inte ana. Less på mig själv och less på alla måsten som inte blir gjorda.

Idag ska jag ta hand om skrymslet under trappen. Banne mig.
Där har vi verktyg, kattmat, kattlådorna, hundmat, glödlampor, städattiraljer, diverse, lite mer diverse och en massa skräp. Jo, och pet-flaskor och glasflaskor som ska vandra vidare till återvinning.
Jag kan inte komma in till det innersta av skrymslet för att saker har rasat, jag har tryckt in saker under fisket som jag ska ta hand om s e n.
Nu är sen.
Vi har en tunna hundmat stående i köket för den ryms inte i sitt skrymsle. Svordomar måste uttryckas när jag ska hämta mer torrfoder åt kissekatten eller rensa kattlådorna.
Nu jäklar ska där bli ordning.
Jag ska dessutom tömma hyllorna så att Maken får någonstans att ställa sina verktyg som han ylar om (dom får tillbringa sin vinter utomhus, dåligt förvarade i div.bodor och som far illa).
Det ska bli spännande.
Mitt liv är spännande. Att leva som fiskarhustru och sjukpensionär är skojigt.
Att orken tryter känns utvecklande och som ett intressant och pikant drag i mitt händelserika liv.

Ska vi flytta så småningom så måste jag ju rensa ur mina röror. Varför inte börja nu?
Eller imorgon?

Nej, idag ska det ske. Ikväll kommer Maken hem med tåget efter att ha kört ner båten till Alnö och då ska han få se på annat. Dammsugare ska stå på sin plats och inte framme där man snubblar på den, katt och hundmat ska prydligt stå bredvid varandra och golvet ska skina av att ha blivit grundligt bonat.
Eller det är ju en plastmatta så jag kan skippa boningen men ni fattar poängen.

Hundar och katter hålles sig undan för här ska stordåd utföras!

Jag måste bara vila först....