Joruseruatt..

Här händer inte mycket. Men litet.
Igår bakades det bullar. Dom blev jättegoda. Jag gillar fikabröd men då helst andras, men när det gäller vanliga bullar då föredrar jag mina egna. Dom ska smaka mycket, vara mycket gott inuti annars kan det vara.
Torra bullar är ingen favorit även om jag lätt kan glufsa i mig en sådan också om det är vad som bjuds.

Nu bakade jag dock goda bullar. Jag var helt slut efter den bedriften.
Det är märkligt, förut kunde jag baka bullar hur lätt som helst även om jag jobbat hela dagen och samtidigt hade tvättstugan (alltså, när jag bodde i lägenhet och fick samla ihop tvätten till en viss dag och då hade man plenty tvätt..).
Nu räcker det med enbart bullbaket. Jag får så ont i ryggen att det inte är sant.

Nu är det dock gjort och andra utmaningar väntar.
Det lät fint det där med utmaningar va, men det skrev jag bara för att verka intressant. Vilket jag ju inte alls är, så nu förstår ni att jag narrades om "utmaningarna". Om man inte betänker städningen som jag nu ett antal dagar har lagt på is, men sådana utmaningar är inte vad jag syftade på så det låter vi falla in i avdelningen meningslösa/tråkiga måsten.. och lämnar in det i hjärnans glömskecentrum.

Jag läser Jane Eyre nu. Jag har läst den förr, i min ungdom (alltså för ett par år sen) och den är fantastiskt bra. Jag gillar språket och sättet hon skriver på, det är som om någon berättar den för mig, inte som jag läser.
Alla klassiker är väl inget för mig kanske, men vissa är det absolut och denna är en av dom.

Charlotte Bronte (e med två prickar ovanför) har ju skrivit Jane Eyre, hennes syster (tror jag) Emily Bronte (samma e här förstås) har skrivit Svindlande Höjder också en klassiker och den väntar på mig efter Jane Eyre.
Mitt bokpaket som kom häromdagen innehöll andra böcker också, några deckare och lite annat.
Jag har fina bokstunder som väntar på mig i den närmaste framtiden och jag hoppas jag kan lämna någon oläst till sommaren.

Nu ska jag ta mig en snabb bloggrunda innan jag tar mig en matbit för att sen (i mina drömmar iaf) ta och köra ett ryck med städningen. Jag ska inte, jag upprepar inte begrava mig i boken innan jag har tagit mitt städryck utan bokstunden ska komma som en belöning efteråt.
Eller kanske jag läser en stund för att komma i rätt städstämning. Det kanske kan få mig på städhumör. Det känns (t)roligt !? Och det är ju ändå lördagskväll. Ska man städa en lördagskväll eller ha roligt? Är inte det nästan brottsligt att ägna en lördagskväll till städning tänker jag nu när jag tänker efter.

Jo, det är det tametusan.
Hej boken, nu kommer jag snart igen, nu kändes allt lite ljusare helt plötsligt, även om här nu är dimmigt och 0,6 grader. Läsa bloggar, äta och läsa. Värre sätt har jag spenderat helgkvällar på..

God Fortsättning på 2011!

Nu har vi kommit in i andra dagen på det nya året.
Julen är bortplockad och jag njuter av att mitt hem ser mindre plottrigt ut.
Tänk vad mysigt det är att plocka fram tomtar och allt pynt till första advent men lika mysigt att plocka bort julen när den väl är passerad!

Granen åkte ut igår och resten togs undan idag, granen barrade något otroligt mycket, så mycket att det fyllde dammsugarpåsen rejält eftersom de flesta barren stannade kvar inomhus och valde att inte följa med granen ut.

Jag har en personlig åsikt om att det beror på att granen var dansk.
Inhemska granar vet hut på ett annat sätt tror jag, för jag har då aldrig varit med om dess like. Det var barr överallt, i stackars tomtens skägg är det numera fullt med barr (tomten som får bo under granen) så den lär få en stickig övervintring, stackarn.

I onsdags åkte vi till grannstaden och införskaffade en spark åt mig. En höj och sänkbar tillika hopfällbar spark med plastbelag och herregud vilken fin spark. Tänk att det ska ta så lång tid att uppfinna en spark där man inte behöver gå omkring som en fällkniv för att ha något att hålla sig i.

Jag åkte iväg till grannen på premiärturen, och tänk vad fort det gick trots avstånden vi har häruppe. Wiiiii lät det när jag tjutande sparkade iväg.
Nu bor ju grannen väldigt nära men i alla fall. Wiii, och vips var jag framme. Fikade lite och wiiii så var jag hemma igen. Nu snackar vi 100 m men jag fick lite frisk luft och fick känna hur ont jäkla i ryggen det gör att sparka spark, för mig gäller nog promenad medelst spark, lite som en tanta med rullator. Jag är så himla ung i kropp och själ, lika ung som tymplig ungefär.

Nu sitter jag och tuggar på Makens första försök på surdegsbröd. Det är otroligt surt och gott. Kul att första försöket blev lyckat, lite kompakt kanske men gott. Nu har han startat en vetesurdeg för att pröva det, rågsurdeg var dagens bröd gjort av.

Ah

Den fortsätter.
Värmen.
Igår hade vi 26 grader och på kvällen fick vi världens åskväder. Gud så rädd jag var. Det åskade HÄR, precis ovanför mig och det var riktigt läskigt. Jag är rädd för åskan, igår var inget undantag, så till slut så hade jag dragit ur kontakterna till ALLT. Tv-apparater, datorer och symaskiner, livrädd för ett åsknedslag.

I förra huset så hade vi ett nedslag en liten bit från oss, och då skakade hela huset, det blev alldeles svart utanför och sen blev det svart inne också.
Och tyst.
Efter braket så var det knäpptyst inne. Alla apparater slogs ut (kostade kosing), och även om jag inte hade tv´n t.ex på så blev det märkligt tyst.
Jag fick inte någon förvarning heller, jag var på väg nedför trappen och på den tiden tog det ännu längre tid för jag gick med kryckor pga ryggen.
När det smällde så tappade jag kryckorna och snubblade ett par trappsteg. Inte bra för diskbråcken alls, det resulterade i missat bröllop (svågerns) och sängläge.

Igår bakade jag.
Jag ställer mig nu upp och tar emot folkets jubel.
Jag övervann latmasken och kastade mig in i bakningshelvetet utan rädsla och nu känner jag mig rik och nöjd.
Jag bakade bullar och det resulterade också i ett sängläge men ett kortare ett än åskhistorien.

Jag har också suttit med vår hemsida, vi har registrerat ett domännamn och webhotellet är skitbra, dom har mallar som här så utan större besvär så har jag fixat en hemsida som funkar någorlunda.
Ingen av oss har någon större lust börja knåpa med en hemsida från början, vi har talat om det länge men det har aldrig blivit av, så denna mall var ju perfekt. Klistra, skriva och klicka lite så fanns den där.
Skönt.
Känner mig lite nöjd faktiskt.

Nu ska jag gå ut och sniffa på morgonluften, ta en kort prommenad innan det blir för varmt. Sen ska jag väl göra något fler stordåd kan jag tänka mig, kanske sy lite eller något annat från att-göra-listan.
Eller så gör jag inget.
Det vet man aldrig förräns efteråt.

Ha det gott!

Fridens!

Ryssvärmen är här

Vilket underbart väder vi har fått.
21,5 grader i skuggan.
Nu kan man ju nästan börja hoppas att snön ska smälta bort (det ÄR sant, vi har snö fortfarande).
Vill ha bort snön NU, helt och hållet.

Här kommer några bilder över hur det ser ut hemma hos mig idag.
Men först en före-bild, kommer ni ihåg vår stora snöhög bredvid veden?

Snöläget 1/4-10

..*..*..*..

Nu kommer vi till dagens bilder!

Snöläget idag 13.5

Lite snö bakom bilen också.

Bortse från trasigt staket, låtsas att det är en fin gärdsgård där, och inget skräp...

så skåda - Öppet Vatten!

Längtar ut till stugan *sucka*

..*..*..*..

Märk väl hur snöläget var förra året, då vi dessutom hade mindre snö,

varmare vår och ffa varmare nätter. Denna bild tagen 15.5-09.

Det är konstigt hur våren hinner ikapp trots att det är så varierat i vädret.

Ok, lite mindre då men snö kvar ändå. Fortsätter den här värmen i två dar till så kanske ställningen 2009-2010 är 1-1.

Trots det fina vädret ska jag nu ta och vila en stund. Hjördis har lugnat ner sig och är lite nannig nu så då passar jag på.

Hade tänkt baka bullar idag men än har då inga bakats, men kvällen är ung, så än har vi inte sett slutresultatet i matchen Bakning-Latmask.

Latmasken verkar ha drabbats av en bakningsskada så det kan nog hända att dagens bakning skiter sig.

Förresten kommer ju en dag imorgon också. Imorgon är en dag då stora saker kan komma att göras i det Ulrikiska hemmet, det känner jag på mig.

Eller nåt sånt.

Vi får väl se.

Fortsättning Följer... *spännande spännande*

Måndagblues

Dagen har startat rätt tidigt. Maken har börjat sy på sina strömmingssköt och jag har börjat husfrusysslorna.
Tvätt och disk är mina mellannamn känns det som.
Jag har också bakat Biscottisar. Igen. Gott är det och ett bra surrogat för mackor och godsaker som man önskar ha till kaffe och teet.

Sen har jag tänkt sy lite. Måste sy en kant runt båttäcket och det gör jag av överblivna remsor och bitar från själva täcket. I olika bredder så bör det bli snyggt.

Homer har faktiskt visat lite bustendens i morse. Första gången han busat sen Allis dog, och det är tre veckor sen. Vad glada vi blev, han busade med buspinnen tills han blev tokig och blev tvungen att springa av sig lite spring.
Sen blev han matt och måste vila.

Som jag. Ja, inte att jag springer mig trött, det är trots allt snart fyra år sen jag sprang sist och innan det var det nog sju år.
Men ibland går jag ut hårt med diskmaskinstömning, sen startar jag ett bak och inser att jag inte har alla ingredienser (för vilken gång i ordningen) så jag får i flygande fläng ränna iväg till affären. Sen fortsatte jag baket och satte igång en diskmaskin igen.
Nu är jag lite matt.
Precis som Homer önskar jag gå och vila men inte i klätterställningen utan i sängen. Men det är lite väl tidigt.
Ska istället gå upp och gosa med Homer, han ligger i knät där jag sitter framför gammeldatorn och får då lägga patiens medans andra hander kliar hårig päls.
Ganska hyfsat sysselsättning.

Vädret är soligt, kallt var det inatt och snösmältningen har satts ur spel liksom.
Längtar ut till stugan och vår/sommarstarten.
Men snart så.
I slutet av maj kanske, inte så länge dit inte.
Inte länge alls *suckar*

Bokföring pågår.....

Idag är det bokföring som gäller. Det var välan intressant för er att höra? Jo, jag förstod att ni ville veta.

Jag har tänkt sitta hela dagen, ingen sömnad idag, ej heller pluggning (jag får ta igen det på söndag) så det blir en tröttsam dag.
Imorgon kommer nämligen revisorn inför deklarationen, för att hjälpa mig med diverse konteringar.
Så nu suckar jag mest hela tiden, mellan varven svär jag lite för att förgylla min tillvaro.
Jag har pausat med att baka Biscottisar.
Jag har funderat om jag skulle börja ge ut ett nyhetsbrev, det får heta Bakningens Baksidor, för det är jag expert på.

Idag t.ex. Bakar ju utan recept för jag har det ju i skallen, och där stod jag i min enfald och skulle separera gulan från vitan i mitt äggknäckande.
Det som jag gjort hundratals gånger förr.
Nu provade jag en annan variant.
Jag knäckte det utanför muggen, såg eländet och viftade till men gulan rann nedför bänkskåpet.
Ner på golvet.
En äggula är jäkligt stor utanför skalet kan jag tillägga.

Nå, fick torka bort det såklart.
Ställde mig för att riva citronskal. Och som många gånger förr så rev jag mig på tumknogen.
Plåstrade om mig så att blod inte skulle komma ner i smeten.
Jäkla bakhelvete!

Nu väntar jag på förgräddningen, sen ska jag återgå till bokförandet *sucka*
Ni då! Fredagsmyser ni?

Fridens!

Biscottibak

Jag är suverän på bakning.
Allvarligt.
Jag får allt att bli så lyckat och allt jag bakar ser så fint ut.
Då menar jag allt.
Ibland har det väl funnits någon liten nagg i någon kakkant men det kan jag då inte dra mig till minnes när det hände sist.

Idag har jag bakat Biscottisar. Det bakar jag ofta, för det är det fika vi unnar oss när vi försöker leva lite sundare.
Jag bakar två satser (min matberedare tar bara en sats i taget), så blir det tre rullar på plåten, en maxad plåt full med skorpor är ju lysande.
Idag gjorde jag första som blev jäkligt tunn smet.
Sen den andra blev jäkligt hård.
Hur går sånt till?
Jag undrar vad som kan hända med samma recept som får sådana resultat.

Från en gång till en annan kan det ju hända att äggen är större och därför blir smetigare smet, men av samma ägg??
Har någon irriterad höna värpt extra oäggigt innehåll?
Bara för att jävlas liksom.

Jag fick iaf skrapa upp allt satans klägg från plåten (från första omgångens lösa smet) och blanda ihop det med andra omgångens hårda.
Detta resulterade i många spatlar, skedar och bunkar som kletades ner i onödan.
Jag fick förstås byta bakplåtspapper för det första blev så förstört av mina ansträngningar och sen blev det så ini herrans kladdigt.
Sen spillde jag som grädde på moset flera kletiga klickar på golv, mattan och på min outfit (svart t-shirt och svarta mysbyxor).
Jamena, hur jäkla svårt kan det vara?

Det blir alltid mycket disk så fort jag håller på med något i köket. Det är zestjärn (rivjärn för citrusskal), tallrikar, skedar, pressar, silar, rivjärn, bunkar och annat som kletas i och på och allt detta gör mig galen.

Var är Leilaliknande känslan, inte den sugande blicken hon ger i kameran tre gånger per moment, utan den mer harmoniska bakkänslan?
Hon använder max en bunke, knådar lite med en sked eller med händerna och vips så står där en gyllenbrun kakjävel.

Jag misstänker ett jäkla fuffens bakom kameran.
Leila står framför spegeln och övar på förföriska leenden och några svettiga husmödrar ilar som illrar och bakar och diskar.
Så måste det va!!
Eller är det bara jag.
Är det bara jag som det kletas för, som tappar ingredienser i diskhon, klickar smet på golvet utan att jag märker det förräns sockan har fastnat?

Säg att det inte är bara jag.
Säg inte det.

Mysig bakstund....

... jamenfuckingvis. Inte.

Jag fick på ett märkligt sätt slut på mina häromdagen bakade chokladbiskvier. Delvis pga att dom inte blev så många då jag gjorde en liten sats och flera fick kastas, och delvis på att dom var så jäkla goda.

Därför tänkte jag mitt arma åbäke göra nya idag.
Jomenvisst, nu med bra recept och allt. Piece of cake, "type".
Fram med mandelmassan, riva riva riva mycket massa göra stor sats.
Blanda äggvitor, blanda blanda blanda noga med socker i beredaren för jag orkade inte själv (jag vet att jag är svag ifall någon tänkte påpeka det)

Klicka klicka ut på plåt, harmonin flödade, jag var värsta husmodern som bakade finfina bakverk själv, trallallalla, lite julmusik på och O´helga natt fyller mitt kök.
Myser myser julemys.

Inte så jävla länge om jag ska vara ärlig.
Smeten klickade jag ut galant.
Jag fick börja på en plåt till då jag tagit i och skulle göra många många.

Vad tror ni jag ser när jag tittar in i ugnen?
Jo, gissa.
Tror ni jag ser finfina toppiga bottnar?

Nej, såklart inte.
Dom ser ut som kokosflarn dom jävla bottnarna.
Jag kände gråten välla upp inom mig.
Att jag alltid ska ha så inihelvete otur med allting, aldrig hör jag då någon annan klaga och gnälla på misslyckade bak, medans jag gör misstag på misstag, nya och gamla.

Då kom Maken hem.
Berättandes att det kommit paket vilket jag redan visste eftersom jag tagit emot dom. Jag kollade inte på vad jag skrev på så jag blev lite irriterad när jag hörde att en av Jannes julklappar kommit med samma lastbil.
Inte så att vi behöver lastbilar för våra julklappar men dom skickades så, med DSV eller nåt.

Jamensåjäklakuldå.
Jag såg inte vad det var var Maken snabb att tillägga.
Jag traskade ut i snöstormen för att hämta paketet som avlämnats på bron till fiskberedningen dit våra paket vanligtvis ska.
Jamensåjäklasvårtattsedåva!
Det var en kartong med stor bild och text.

Fint så in i vassen. Inte.

Jag traskade muttrande in.
Och där ser jag Maken veckla upp ett stort rosa laxnät på köksgolvet och han förväntade sig oh´n och ah´n över dess fantastiska kvalitet.
Det gick fetbort.
Inga oh´n och ah´n här inte.
Jag stampade mig fram till köksbänken för att se eländet igen.

Jag tänkte att jag måste ju försöka se vilka bottnar som ev kan gå att räddas.
Inte så många kunde räddas, dom flesta gick förlorade.
Varför?
Dom blev tunna.
Världens tunnaste biskvier har nu tagits in i Guiness rekordbok.
4 mm med smet och choklad typ.

Värsta julmyset la sig snabbt kan jag säga.
Aldrig att jag någonsin mer ska baka.
Aldrig.

Tänk om vårt byakonditori varit i drift ännu.
Tänk.
Vilka pengar dom tjänat på mig då.

Jag har nyss fikat ett ... chokladflarn kan vi väl kalla det. I mina bästa stunder kan jag kalla det vid ett sådant namn.
Jävlaskitkaka heter det andra gånger.
Gott var det men knappast något man bjuder på.
Dom går nämligen inte att hålla i, dom går AV.
Hur himla svårt ska det va?
Jag följer det recept jag använde sist. Då gick det bra men inte nu.

*fanvadjaghatarjulbak-aldrigaldrigmer!*


Här känner jag att jag behöver be om ursäkt för de ev kraftuttryck jag kan ha levererat i detta inlägg. Det kan ev ha smygit sig med någon svordom trots omåttlig censur.

Bakningen skiter sig!

Först tänkte jag se om pepparkakorna bakade ut sig själva.
Nix kan jag bara säga.
Då girade jag från sådan bakning (som jag tidigare lyckats baka och bakar på fem minuter ikväll) och kastade mig ut i nästa projekt.

Då tänkte jag baka chokladbiskvier.
Nu två försök senare tänker jag - åt helvete med biskvierna!!
Det var satan till dag att jävlas med det mesta.

Hittade inte mitt recept.
Provade då från nätet.
Förmodligen var det en ännu större idiot än jag som lagt ut det receptet, denne någon borde ställas i skampålen.

Hela plåten i soporna.

Då hittade jag ett recept som har funkat tidigare, med mandelmassa i stället för egengjord, men ok iaf.
Den har som sagt funkat tidigare.
Jag minns det trots att det var flera år sen.

Nu smaskade jag ihop ingredienserna till själva botten, smörkrämen var ju redan gjord från förra försöket, och klickade ut på plåten.
Såg skitproffsigt ut.
Små och toppiga.
Som pigga och alerta fjortisbröst, inte punkterade calzonens som jag har nu...

Ja, tjena!
Inne i ugnen skedde en mutation.
Dom blev lite som mina bröst (i badkar)idag, stora och utflutna.
Dom fick dock svalna för jag tänkte att dom duger ju åt oss fast dom är fula som stryk.

Ja, tjena igen!
Gick dom att få upp från sitt jävla bakplåtspapper?
Inte en jävla chans.
Hela papperet kastade jag i soporna, medans Makens skratt fördunklade mitt sinne.

Nu jävlar ska här vilas innan jag försöker igen.
Tredje gången gillt, har kvar mandelfuckingmassan och ägg så det är bara att kavla upp ärmarna och testa en gång till. Hur himla svårt kan det vara på en skala?
Jag har ju gjort dom förr. Flera gånger.

Några tips?
Något otips då?
Något man INTE ska görat.ex.
För något sådant gjorde jag bägge tidigare gångerna.


Skulle vara bra att veta vad det var FÖRE nästa gång.. *tipsar om tips*

Montering pågår!

Jag upprepar rubriken Montering pågår.
Bara det är värt att nämnas.
Eftersom det går så bra.
Allt passar finfint och bruksanvisningarna är skrivna för miffon.

Nå, vår möbel tar form.
Tar en mörk form.

Jag var anti ett tag eftersom det verkade bli sjutton olika nyanser av trä i vårt kontor och det jag inte gilla. Nej.
Nu blir det mörkt och snyggt.
Tapeterna blev så himla snygga så det kan ni inte tro.
Bänkskivorna likaså.

Idag har vi ärat Ikea med ett nytt besök som avlöpte väl.
Lite folk och vi hittade det vi ville ha.
Så nu gott folk tar sista handen vid.
Hyllan ska monteras, lite lampor ska in och vips så är det inflyttningsdags.

Alla pärmar och div papper ska in på rätta platser.
Inget mer.
Resten ska antingen slängas eller stuvas undan så att man kan reta sig på dessa karonger vid andra tillfällen, alternativt svära när man inte minns var papperena hamnade.

Bra så för tillfället.
Bildbevis kommer så småningom.
Annars är nacken mycket bättre, låsningen finns kvar men bara lite i baklås. Så jag är glad.

På tisdag har vi fått tid för vaccination.
Bara en sån sak!
Om vi inte fått grissjukan vid det laget förstås, eller om vaccinet tagit slut igen vill säga.

Säkert nåt av det iaf.
Grymt är livet
;)

Golvläggning pågår...

.... så kaoset fortsätter.
Det är iaf kul när det avancerar. Nu är vi i uppbyggnadsfas, golvet är flytspacklat och lite extra spackelbehandlat för att nu vara rätt så vågrätt.
Nu lägger Maken golv, ja inte just nu för nu blev han överbjuden till grannen. Så snart är det klart.

Tapeterna kom så klart inte igår, så dom kommer väl på måndag *hoppas hoppas, annars får huvuden rulla*
Därför tänkte vi iväg till Ikea imorgon så fort dom öppnar, för att handla det som ska handlas. Och jäklar om det är mycket folk, då börjar jag nog gråta av irritation.
Hatar när det är en massa dumskallar (som vi) som är ute och orationellt ränner omkring på Ikea!
Snabbt in och snabbt ut är min melodi.
Särskilt när man är med en Make.

Måndag ska tapeterna upp, tisdag ska resten upp och igång (inkluderar datorstart *host*).
Så ligger planeringen just nu. I skallen åtminstone.
IRL får vi väl se.

Jag saknar datarummet och stora stationära datorn.
Snacka om I-landsproblem.
Det är så lätt att sätta sig ner och klick så är man ute på nätet, stora knappar och snabb dator.
Nu blir det mer pillrigt och segare, men det går ju.
Surfa ordentligt får jag göra när vi är igång igen.

Hade idag tänkt sätta upp lite stakar och stjärnor, resten får vänta tills vi har ordning igen och vi har städat.
Lite advent vill jag ha ändå.
Med mina amaryllisar och julstjärnor så ska det bli fint även om det är kaotiskt i övrigt.
Kanske en julduk på vardagsrumsbordet också, då dras blickarna dit och inte till alla påsar, pärmar och teknikprylar som står på golvet och på alla möbler som finns.

Ha en trevlig helg och en härlig första advent!

Vik hädan jävla byggfirma!!

I vårt hus har en handikappanpassning skett, före vår inflytt. En yttervägg (bärande) har flyttats inåt och en utbyggnad på 1,20 m har byggts.
Hur jävla illa kan en byggfirma utföra detta arbete?
Jo, verkligen illa.
Golvet har satt sig på två ställen, så där gamla ytterväggen fanns där är högsta stället. Nya innerväggen (som nu är bärande) har tryckt ner golvet så att en ås har bildats i mitten av rummet.

Maken fick ett par utbrott när han drog av mattan. Där fanns parkettgolvet kvar, med masonit på och överst fanns en rejäl topping i form av flytspackel.
Mot ytterväggen finns golvspånskiva och ett tjockt lager spackel.
Och masoniten var limmad.
Maken fick ett spel.

Han har fått hacka och bända upp eländet. Nu har han flytspacklat en omgång, efter golvuppbrytningen insåg vi ju att mer spackel nödgades inhandlas.
Jävla kul helt enkelt.

Eller inte så himla kul.
Jag har kört "lugna Maken"-metoden.
- Ta det lugnt, det ordnar sig.
Om och om igen.

Nu ska det också på en jävla primer.
Eller tidigare också, men det struntade vi i.
Nu struntar vi inte.

Vi har beställt tapeter också.
I rött.
Lite mörkt rostrött eller vad man ska kalla den.
Tror det blir varmt och ombonat av bara sjutton.

Förhoppningsvis kommer tapeterna imorgon, men troligtvis inte. Eller säkerligen inte.
Men om dom mot förmodan skulle dyka upp så är vårt mål att lägga golv och tapetsera i helgen.
Skulle vara supernajs.

Men för att återgå till verkligheten, så bor vi nu i kaos igen.
Det blir tyvärr ingen adventsstädning *åh herregud så tråkigt* eftersom det inte finns så många ytor att städa.
Däremot blir det en andraadventsstädning av guds nåde.
Jag ska dock pynta på lördag, lite stakar och stjärnor bara, så får resten vara tills vi är klara.

Så akta dig nästa vecka! Då du ska helgen firas a la jul. Rackarns fint ska det bli.
Om ryggen håller. Det är jobbigt att vara handräckare. Och markserviceansvarig.
Och inte att förglömma Häxa.
Vi jobbar så dåligt ihop Maken och jag.
Triggar igång sämsta sidorna så dom hopar sig i diverse utbrott.
Hej då sköna husfrid.
Hej renovering!

*suckar och googlar på parterapi*

Läs mitt vansinnigt intressanta inlägg!

Ja, tjena!

Inser när jag skummat igenom min blogg så här på senaste tiden att mina inlägg tenderar att tangera copycat av mig själv.

Med det menar jag att temat ofta är detsamma.
Typ, idag har jag inte gjort många knop!
Idag har jag inte gjort mycket alls.
Tänkte städa idag men orkade inte.

Samma innehåll men olika ord.
Orden trött, ork, ont, jäklar, fet och andra blähord verkar förgylla mina texter.

Jag är m.a.o jäkligt intressant.
Och märk väl - jag lovar inte ens att bättra mig. För det är ju JAG i ett nötskal.
En dag när jag anser mig hunnit mycket är när jag både varit och handlat, dammsugit OCH plockat ur diskmaskinen.
Kanske lite överdrivet men med rätta andemeningen.

Andemeningen, vars fick jag det ifrån? Vad menar jag med det? Äh skit i det och fortsätt bara säger min inre röst.

Här ser ni ett inlägg i klassisk stil.
Ett utan märkbart innehåll.
Efter en sekunds betänketid har jag dock bestämt mig att fortsätta i samma stil, liksom ha leda som ledmotiv, tycker det gör mig både rasande snygg och intressant.

Fast efter en sekund till i betänketid tänker jag försöka putta in små mer intressanta ämnen i mina leda-texter, kanske så små att ni inte ens märker dom, men dom kommer att finnas där.
Promise!

Voila´!

*googlar på intressanta ämnen för kommande inlägg*

Resultat av dagen

Ja, konstigt nog så har jag inte fått gjort hälften av vad jag tänkte.
Jag tänkte dammsuga sängen, dammsuga uppe och nere, torka lite golv, packa rom, packa kläder etc, ringa lite samtal och fixa med lite ekonomipapper som behövs för en licensansökan.

Resultat?
Rätt magert faktiskt.

Jag kompromissade med mig själv och körde ett snabbt race med dammsugaren. Slet ur sängkläderna och glömde resten så nu måste jag byta där istället för att spara det till nästa vecka som jag sen tänkte.
Packa rom har vi kvar att göra, bara något paket.
Samtalen och pappersarbetet tar vi en annan dag otippat nog.

Duscha måste jag dock göra. Annars känns det lite väl sunkigt i bilen ;)
Önskar jag färgat håret och klippt mig lite men den uppgiften finns ju kvar fast i uppskjutet läge.

Tja, så kan man väl sammanfatta läget just nu.
Dela lite medicin, packa lite grejjer och sen får det vara.
Jo, ringa kattvakt måste jag ju göra *kom på*
Viktigt värre.

Nå, nu ska jag gå och packa rom säger Maken, så då lyder jag som den lydiga hustru jag är *moahahaha*

Tjingeling!

Söndagsmys? Mjae..

Så var det officiellt vintertid.

Maken informerade mig om detta faktum i förmiddags. Jag ringde honom kl.6 som vi kommit överens om, Maken gjorde sig iordning och jag gick och lade mig igen. Sen fick jag reda på vintertiden. Och hela dagen kändes som helt ur led. En timma hit eller dit kan väl inte spela någon större roll?
Jo, det kan det!

Det blev ingen båtupptagning pga allmänt rackel. Traktorchauffören var oskicklig, båtvagnen halvtrasig och slipen var bucklig.

Det blir till att åka ner om några veckor och ta upp båten på ett annat ställe, himla opraktiskt blev det hela.

Maken hann dock med sista bussen som går kl.12 och kommer fram kl.22 , vilket inte känns så härligt för honom med skadad svanskota.
Jag har tagit itu med bokföringen, sitter i soffan med hålslaget, häftapparaten, tejprullen och konteringsstämpeln.

Sen sorterar jag, datumvis alltså och sätter in alla fakturor och kvitton i sin pärm.
Det är precis så okul som det låter.
För att inte tala om skittrist. Särskilt när man som jag har *host* undvikit att göra någon bokföring alls sen i våras *hrm*

Dock ett måste, men till sin fördel kan det utföras i soffan framför en film el. likn.
Sen själva konteringen på varje faktura- det tar jag sen. I lugn och ro, för där krävs lite hjärna.

Det värsta är att det krävs MIN hjärna.
Dubbelsuck.

Därför sitter jag i stället och filurar på vad jag ska ta ut i bokhållarlön. Ganska kul nöje faktiskt.

Mycket kuligare än att bokföra.
Inser att dessa båda inte går riktigt ihop.
Bokföra först. Lön sen.

Eller hur det nu var...

;)