tisdag 29 september 2009

Idag har varit en spännande dag!

..nää jag skojade bara.
Det har varit en tradig dag, låång och pillrig.
Sen har jag legat lite märkligt inatt så jag har nackspärr.
Det känns inte så himla kul som man kan tro.
Tvärtom.

Vi blev klara i god tid, jag har en tjej som hjälper mig och som är jätteduktig och trevlig. Det är himla viktigt.
Maken har dessutom varit hemma och kunnat jobba han också.
Nu har både fisken och personalen kommit.
Skitfisk.
Mest strömming faktiskt, som i detta fall är fel fisk även om den vissa andra perioder är en bra fisk.

Nå, när personalen kommit så får jag det lugnt ett tag tills min expertis krävs och som jag berättat tidigare så är jag ju kunnig på allt egentligen, allt från fiskberedning till geografi och övriga kunskaper.
Nu lämnar jag gärna över fiskarna i andras mindre dugliga fingrar för att själv få ligga och glo på tv´n, där ska jag slappa tills jag inte kan slappa mer.

Jag hade först tänkt duscha nu under denna lugna period men det skippade jag snabbt.
Renlighet är kraftigt överskattat.
Lite lagom fisklukt från kläder och hud är bara ett tecken på glamour, och att det stinker lite håller borta både spöken och filurer.

Det är sant jag lovar.

Har man dessutom lite romkorn utspritt i håret hålls håret vackert och glänsande, precis som reklamen i tv´n.
Och prickigt.
Orange prickar.
Det är liksom något man får på köpet.
Huvudsaken är ju att filurerna skräms bort, samt att man blir vackert glänsande i håret.


*loggar ut och hämtar doftgranen*

söndag 27 september 2009

Vad trött jag är!

Varför passar jag då inte på att ligga och vila?

Inte fan vet jag. Jo, det är så kul att ha tid att ränna runt på bloggar, det har jag haft lite tid till den senaste tiden, dessutom hoppar jag runt hejvilt och hittar fler spännande bloggar med intressant läsning.

Därför sitter jag med ont i ryggen nu.
Dumt för snart ska jag gå ut och bereda löjrom.

Nog för att jag är både rasande grann, himla smart och helt perfekt, men se det där lilla förnuftet har svikit mig.
Grovt.

Så nu bestämmer jag själv över hjärnan och kroppen, jag går och vilar på soffan (brukar inte vara alltför svårt vill jag minnas) tills fisken är rensad och min expertis behövs (ok, den behövs ju jämt men jag måste ju leja bort endel jobb under denna tid så att jag kan fokusera på min specialkompetens, fylla hinkar och spola rom genom en sil..)

Trots mitt excellenta och kompetenta jag, så kan jag inte göra 17 personers jobb lika snabbt som just 17 personer gör.
Nästan, men inte riktigt.
Särskilt om man lägger till den där lilla petitessen, orken.
Petitess javisst, dock ganska grundläggande i mitt fall.

Nej, jag har spetskompetensen helt enkelt.
Så är det bara.

*går till soffan och zappar förtvivlat, alternativt dåsar med ett lätt snarkande ljud*

Fiskarhustruglamour

Nu är fisken här. Jag har ringt alla på min ringlista, alla rensare och gallrare är på väg.
Vilket innebär en tidig kväll. Najs.
Jag är liksom inte gjord för att vara uppe till sena natten.
Jag är mera en "snoozapåsoffanmedhalvlyseklockanelva-typ".

Detta är nu turligt nog bara en period, kör med nedräkning redan nu : fyra veckor kvar.

Att gå ut och ta på sig stövlarna och "galon"förklädet kl. halv ett på natten är inte så roligt som ni kanske tror ;)
Däremot är det desto skönare att stega in ett par timmar senare, steka pyttipanna eller koka te och krypa upp i soffan och låta sig bli nannig.
Det är skönt.
Och mycket mera min stil.
Mycket mera jag.

Vad är väl Hollywoodlivet som rik hemmafru jämfört med att få ynnesten att leva ut lite fiskarhustruglamour?
Själv har jag njutit av en dusch idag. Alltså njutit.
Läänge och noggrant, med peeling och hyvel som grädde på moset.

Vanligtvis under fisket så tar man en snabbdusch alternativt att man gnuggar händer och armar hårt och intensivt i hopp om att få bort värsta fisklukten. Sen kraschar man i säng.

Inte idag.
Har t.o.m noppat ögonbrynen.
Bara en sån sak.
Och jag gjorde det alldeles själv, smorde in fejset med hudkräm också, kändes som siden när jag var färdig.

Det är fiskarhustruglamour.

Alternativt en våtservett och en doftgran fastknuten runt halsen.

Härliga helg!

Enda gången på året då det känns riktigt härligt med helg. Fisket innebär att helgen är en uppladdningstid, det handlar om att tvätta och vila, allt annat får vara till senare.

Det är trålstopp fredag och lördag, vilket innebär att det är ledigt fredag em till söndag kväll.
Fredag så tar vi hand om torsdagens löjrom, lördag städar vi renseriet (tar max 1 timme) och annars ingenting.
Vi hyrde film i fredags, Johan Falks första i denna omgång av sex stycken filmer.
Trodde vi.
Vi fick film nr 2 istället. Fodralet stämde men inte filmen.
Vilket innebar att vi igår fick 1:an gratis.
Fredag hämtade vi mat på kinarestaurangen. Mumsigt värre, hämtades hem till soffan där vi inmundigade denna läckerhet.

Igår var Maken till stugan och lagade vår nya kaj (tack för några veckors stadga innan högvattnet gjorde så att den gick sönder), nu är den förankrad i stenar och i träd.
Jag gjorde ingenting annat än att köra tvättmaskiner hela dagen. Jo, vi städade ju renseriet men det är ju en enkel sak för där är det öppna ytor och fina material. Inte som inne där det är grejer överallt *muttrar*

Idag är Maken och trålar så vi steg upp 05.30, kokade en termos med kaffe och bredde mackor, sen la jag mig i soffan och slappade.
Nu ska jag och handla, lite inför veckan som kommer, mat a la pyttipanna, korv och bacon.
Lätt att laga och framför allt snabbt ;)
Här finns varken tid och ork till några gourmetmiddagar. Varmkorv utan något annat går också bra.
Bara det går snabbt.

Måste till apoteket också, tack för att jag är så före min tid, noggrann och förnuftig hela tiden. Inte är jag en slarvmaja som kommer på samma dag att någon medicin är slut. Inte jag inte *herregud blir chockad bara av tanken*

Jag delade i våra dosetter igår kväll, och upptäckte jag då inte att vi har slut på hela fyra mediciner?
Jo, det gjorde jag.
Makens medicin delar jag för tre veckor i taget, och då ser man ju snabbt vad som tar slut.
Fast inte jag. Jo, jag ser det men när de tre veckorna är över så har jag ju glömt det.

Ikväll är det fisk här igen. Full rulle och raka rör alltså.
Ny vecka och nya tag. Jag är glad att jag klarade första veckan utan ryggskott el. likn. Det gäller att vila så fort man kan.

Sen så har jag tjänat i hop till två paket från Fabric Shack. Japp, det har börjat bra.
Nu syr jag ju inte så mycket, inte alls faktiskt, men när fisket sen är slut så har jag lite nytt att se fram emot.

Fridens till er alla!
;)

onsdag 23 september 2009

Bäkinbisnis

Skulle kunna kopiera texten, Fiskedag 2, gud vad trött jag är.... och bara byta ut dagens nummer ;)

Det är jobbigt i början för då är det ny personal som ska hitta en rytm som funkar bra. Sen blir det lite byten och flyttar för att allt ska löpa smidigt och fort.
Vilket det inte gör *hm*
Från början av fisket så är löjan inte så romstinn vilket gör det svårt att se skillnad på en hon och han. Det tar tid. Och vissa behöver mer tid förstås eftersom dom är osäkra. Det tar lite för lång tid.
Nå, nu har vi ändrat om lite så nu får vi se hur det går.
Det går säkert galant.

Sen så är varken Maken eller jag vidare bra på att chefa. Ja, jag är ju chefen hemma förstås och får alltid min vilja igenom och allt jag befaller gör Maken glatt och villigt *eller hur det nu var..*
Men chefa för andra.. mja, inte så himla lätt.
Vi är för veka och rädda för att såra.

Himla löjligt egentligen (såg ni så fyndig jag var, löjligt hehe) för det är ju vi som ska leda och fördela arbetet.
Så är det iaf. Något vi får lära oss med tiden. I år har vi riktigt mycket folk och det känns skönt, samt flera som vill komma men som vi inte har plats för.
Vi har fått några riktiga pärlor till arbetskraft som vi hoppas vi får tillbaka nästa år (om dom inte får något intressantare och mer långsiktigt jobb än att krama löja fem veckor per år... låter ju osannolikt va?)
Dom är jätteduktiga, arbetsvilliga, positiva och snabba. Full pott!

Nu är det ny fisk som tas omhand om, vi har just hunnit ta hand om den förra, städat undan och nu är det kaos igen.
Igår föll en tjej pga halkigt golv och det var läskigt. Det gick bra men det kan ju alltid gå illa när man ramlar och slår sig på ett hårt golv.
Golvet blir halkigt av fiskrom och fjäll, trots vårt nya acrodurgolv för 32.000 spänn *suckar*

Nu tänkte jag krascha i soffhörnet, glo på dumburken och låtsas att jag lever ett något mer glamoröst liv *går det undrar jag??*
Jag måste ut och hacka på trädgårdsmästaren som inte har varit här och klippt gräset varje dag hela sommaren. Nu har vi halvmeterlångt gräs på baksidan som man kan ramla omkull i och aldrig hittas mer.

Visst fan, det var ju hon Anka som hade trädgårdsmästare, själv har jag inte en endaste dräng som kan göra sådana göromål, och eftersom jag måste göra det själv så blir det inte gjort *säger hon som klippt gräset 0,75 gång i sommar (hann inte hela innan gräsklipparen körde fast och stannade och har inte börjat om igen)*



Äsch, vem vill ändå ha en massa pengar, lyxvillor och hembiträden? inte jag alls. Jag vill nog göra allt själv jag, och gärna lite mer också.

tisdag 22 september 2009

Fiskedag 2

Och gud så trött jag är.
Hade bra hjälp idag av tre trevliga tjejer, men det tog ändå lång tid. Ryggen orkar knappt någonting alls verkar det som.
Har legat ett tag och vilat på eftermiddagen.
Övrig tid har också varit rätt lugn.
Förutom snytningarna jag måste göra på mig själv.

Hur mycket snor ryms i en människa?
Bra mycket kan jag säga.
Blir det inte mycket bättre så måste jag söka lite hjälp, lite avsvällande skulle nog inte sitta helt fel.
Segt och eländigt, huvva va äckligt.
Ibland kräks jag nästan när jag snyter mig.
Himla onödigt och kräset, jag vet.

Kul med fisket för nu längtar jag till fredag. Himla mycket fredag ska jag ha.
Visst har vi rom att ta hand om men på kvällen och fram till söndag kväll är vi lediga. Lite städning i renseriet på lördag men det är enkelt och snabbt gjort.
Ovanligt att ha lite fredagkänsla, länge sen den försvann och alla dagar blev mer eller mindre lika.

Nu ska jag gå ut och kolla in hur långt dom har kommit. Igår blev dom klara kvart över tolv, och vi kom in två timmar senare.
Somnade halv fyra och vaknade av telefonen tre timmar senare.
Supernajs.
Inte.
Hoppas på lite tidigare kväll ikväll.

Ha det gott alla ni som inte smeker löjor och borstar bort fiskfjäll från händerna hela tiden.
För att inte tala om romkornen i håret.
Och fiskdoften från kläderna.
Och den fräscha känslan av kondomliknande handskar hela dagarna.
;)
Livet som fiskarhustru är nästan lika glamoröst som Svenska Hollywoodfruar.
Fast bara nästan.

måndag 21 september 2009

Idag fiskar vi!

Jag har svårt att tro det men det är så iaf.
Skönt.
Nu har vi fem skitjobbiga veckor framför oss. Trots att det är så himla jobbigt är det ganska kul också. Ibland är man så jäkla less att man gärna skulle kasta rommen åt fanders, men då bryter man ihop och kommer igen.

Igår jobbade Maken från 07-21 med att skruva i båten och nu funkar den så pass att den iaf kan köra och dra. Däremot så funkar inte värmen så han som äger den får ligga och sova utan värme, i båten finns en panna (jo, ni hörde rätt) en panna som man har i hus men den funkar inte.
Otroligt.

Vi har ju en fiskebåt också, men Maken har ingen trållicens ännu så vi samfiskar men en fiskare från Sundsvall, och så bereder vi rommen hos oss.

En ganska kul grej som hände under fisket för två år sen var att vi gick på knäna. Ja, det var ju inte kul förstås utan det var vårt privata betalningssystem, mellan mig och Maken som var det roliga.
Nu är det inte som ni ev. snuskisar tänker (ajabaja skäms) utan när vi gick på knäna och var så trötta att vi bara ville gråta så fick jag betalt på lite ovanligt vis.

T.ex när klockan var 01 på natten och vi hade kommit in från vårt jobb och vi var så trötta att vi kunde gå sönder, så kunde Maken säga att om du kokar te så får du beställa ett paket från Fabric Shack.
Vips så kokades det te.

Många paket blev det. Jag beställde tyger till vansinnigt billiga priser jämfört med svenska priser och då beställde jag 10 yard, nästan tio meter varje gång.
Många meter blev det.
Detta system tänker jag använda iår också. Även om jag har tyger så att jag kan sy i åratal så är det så himla roligt att få nya.
Jag är ju i sämre skick idag än vad jag var då, nu har vi ju fler anställda och lite extra timmar blir det pga att jag inte orkar, men det är det värt.
Jag är ju sjukpensionär av en anledning.

Nu ska jag gå och sy lite på våra förkläden, det är galonliknande material och jag måste förstärka lite på vissa ställen.
Igår städade jag ju, när jag insåg att ingen fisk skulle komma, så det känns så skönt att inget behöver göras hemma.

Ha det gott alla!

söndag 20 september 2009

Sicket elände!

Första fiskedagen och vi fiskar inte.
Klåparna på Marinan lyckades inte ens få båten att kunna köra framåt, otroligt.
Maken kom hem 23.30 igår kväll rosenrasande. Det är så himla dåligt skött så det kan inte beskrivas.
Vi åt och kom oss i säng vid halv ett.
Kl. 7 for Maken imorse för att hämta Marinans ägare så att dom kunde lyfta upp båten och jobba på den. Maken jobbar fortfarande.

Otroligt.
Att Marinan fortfarnade är i drift beror på avsaknad av konkurrenter, man får åka så himla långt för att kunna få sin båt servad så ingen orkar det.

Nå, ingen fisk ikväll alltså, jag har ringt alla rensare och avbokat. Imorgon verkar det då blir fiske av, om inget annat inträffar.
Vi förlorar mycket pengar på detta, men det är bara att bryta ihop och resa sig igen.

Nu har jag klagat av mig så nu ska jag ringa Maken igen och fråga om jag ska ta mig något att äta eller vänta på honom. Igår väntade jag hela kvällen, och kl. 23.30 började jag koka makaroner och steka korv ;)
Det var superbt gott.
Idag har han tagit personbilen så jag tar mig inte till affären, så ännu står det i stjärnorna vad vi ska äta.
Troligtvis mackor.

Hoppas ni alla har haft en bättre helg än vad vi har haft, att skratt har styrt er och inte raseriet *är fortfarande himla irriterad och väntar med spänning på att det ska gå över*

Tjillevippen!

lördag 19 september 2009

Best of Puh

Tyckte det var dags för en Puh igen.
En alldeles speciellt speciell björn.



För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.

-Nalle Puh-

Äntligen klar!

Nu är allt klart inför morgondagen, eller morgonkvällen heter det egentligen.
Fiskberedningen blänker av renhet, personalrummet är mysigt och inbjudande.
Romhinkar är diskade och utburna.
Ah.... *andas ut*

Jag har halvt i panik sprungit på stan idag för att fixa det sista. Lite shopping så där i sista stund. Det är så himla mycket att tänka på och med tanke på att jag inte har så mycket att tänka med så tycker jag att det gått bra.

Maken har åkt till Marinan för att hjälpa till med färdigställandet av båten och sen ska han köra över den till en annan hamn.
Marinan har fått i uppdrag av båtens ägare för en ganska stor ombyggnad, ny hytt med ny inredning, ny motor, ny elektronik, höjning av reling mm mm. Detta skulle vara klart första maj.
Ja, tjena!

Nu står vi här, kvällen före fiskets start och båten är inte ens halvfärdig. Det som MÅSTE funka funkar inte, elektroniken är inte inkopplad, hydraulsystemet funkar inte, kranen funkar inte, dom har inte kollat hur mycket den kan dra (vid trålning), kort sagt inget funkar som det ska.
Nu snackar vi ombyggnad i miljonklassen.

Imorgon kl.6 drar dom igång med årets siklöjefiske. Hur det ska gå är en gåta.
Detta är marinan i ett nötskal.
Konstigt att ett företag fortsätter att funka när det ständigt är så här.
Det går väl ett visst tag sen så tröttnar kunderna och vi vet flera som hellre åker halva sverige till nästa varv för sina båtjobb.

Vi skulle ha vår livräddningsflotte ompackad förra året, och det lovades till ett visst datum men se icke. Jag och Maken var inne och frågade när det skulle ske och svaret vi fick var ett arrogant 34:e december kanske.
Jag blev förbannad.
Jäkligt förbannad.
Vi sa vad vi tyckte och gick därifrån, ägaren halvt ropade efter oss men vi klampade vidare utan att lyssna.

Det fiffiga i det förfarandet var att hans fru stod bredvid. Förmodligen fick han sig en skopa ovett för sitt bemötande för sen gick det snabbt att packa om åbäket.
Jag är så less att höra på allt elände därifrån. Dom är jätteduktiga och har massor av jobb, men ingen organisation alls. Det kliar i kroppen på mig att få bry mig och styra upp det lite ;)

Oroa er inte. Jag ska inte bry mig *försäkrar ev. marinaläsare*

Nu ska jag gå och slappa, jag förtjänar det verkligen efter denna dag.
Maken är mycket piggare idag men jag är som igår, snorig, hostig och rosslig så det märks hur lite det behövs för att man ska däcka.
Nu ska jag njuta av vetskapen av att allt är ok, dokument ang. hygienregler mm är skrivna så allt är riktigt riktigt klart *suckar ljudligt ut*


Fridens ävribaddi!
;)

fredag 18 september 2009

Nån jävel smyger utanför mitt hus!!

Maken har åkt iväg till Marinan för nu ska kollegans båt sjösättas.

Ett par minuter sen han åkt hör jag rop utanför. Det lät väldigt likt en idiot vi haft oturen att lära känna.
Vi har fönster öppna i varje rum så jag hörde det tydligt. Det lät som om han ropade på någon.

Det gick en minut till så hörde jag det igen, det lät nära denna gång, typ tio meter från fönstret.
Jag gick så raskt jag kunde, samtidigt som jag försökte se oberörd ut iväg och låste ytterdörren.
Sen tog jag upp mobilen och "pratade" i den, medans jag hoppades att den inte skulle ringa.

Jag gick tillbaka till datorrummet där jag satt, slog av skärmen och alla lampor och trycker näsan mot rutan.
Ser ingenting.
Men hör.

Jag hör steg utanför fönstret, och viskningar.
Inte av ungdomar utan av vuxna.
Jävligt obehagligt.
Sen hör jag hur dom klampar över stenmuren som vi har bakom huset, den är fem meter från vardagsrumsfönstret. Jag hör stenar rasa ner.

Nå, nu hörs ingenting. Det är så himla typiskt för jag är så jäkla mörkrädd. Tur att jag tvingat Maken sätta upp persienner nere, så jag kan stänga om mig.
Kanske var orsaken till detta smygande ikväll en bortsprungen hund, mycket troligt så här i älgjaktstider, men obehagligt ändå.
Särskilt om det var han.
Idioten.

Usch, nu måste jag på med tv´n för att jag ska sluta sitta och lyssna efter mystiska ljud.
Jag som var i farten att irritera mig på olika besöksräknare för bloggar och hemsidor.
Jag har provat flera och det som retar mig är att alla visar otroligt mycket olika siffror. Alltså olika varandra.

Om någon har erfarenhet av bra besöksräknare så skriv gärna en rad. Jag vet inte vilken man ska tro på, om någon.
Vilse i pannkakan är bara förnamnet..

Jag har sytt!

Otroligt men sant.
Nu satt jag inte mer än tio minuter (för undertråden tog slut) men jag hann klar två muggunderlägg.
Nu har jag handsömnad att påta med under fortsättningen av filmen Män som hatar kvinnor, vi har sett drygt hälften och herreminje så himla bra film.

Nå, åter till sömnaden. Jag har inte tänkt fortsätta sy på mina påbörjade större projekt som båttäcket t.ex utan jag tänker sy små snabba projekt. Det är så himla kul bara att sy litegrann, har man inte ork så blir man trött bara av vetskapen om vad man bör sy (påbörjade projekt s.k UFO UnFinishedProjects), så jag kör på underlägg.

Ska ju ha en monterutställning i slutet av året, jag får gräva i gömmorna för att få fram gamla alster men jag vill gärna göra något nytt också. Jag har ångrat mig många gånger sen jag tackade ja, men jag har beslutat mig för att ro iland det.

Nu ska ni inte tro att det är en stor utställning på någon galleria eller sånt, bara en monter i sjukhusentren.
Något sånt hade jag ju naturligtvis inte varit aktuell till. Jag är en medelmåtta i det mesta jag gör, likaså lappteknik, men jag är otroligt nöjd med det.
Jag läste på någon blogg här nyligt (vilken? vet ej pga teflonminnet) och där stod det något som jag också tänkt på. Att när man klivit över 40-årsstrecket så börjar nojjan nosa en i hasorna.
Så sant så.

Sen tänkte jag vidare, vill jag gå tillbaka till när jag var 20?
Aldrig i helvete säger jag bara. Never ever.
Då mådde jag pest.
Jag hade ångest och tvångsåt som besatt. Jag var raskt på väg in under isen (där jag hamnade 1996) och mådde så himla dåligt att jag inte kan säga att jag njöt av min ungdom.

Nu däremot. Visst har jag mina stunder när jag har åldersnoja, jag undrar vart livet tagit vägen, men om jag verkligen känner efter så mår jag så mycket bättre nu att det går inte att beskriva.

Ändå har jag en massa fysiska problem, en driva diagnoser som påverkar mitt liv negativt och som jag inte hade då.
Det är mäktigt.
Då var jag frisk och energisk, jobbade heltid och hade samtidigt en innehållsrik fritid.
Nu har jag knappt ork alls, kan inte göra en bråkdel av vad jag vill och kämpar med ständig värk.
Och ändå har jag det bättre och mår bättre än vad jag någonsin gjort förr.

Nej, jag vill inte vara 20 igen.

Ok, 20 år med dagens erfarenheter är en annan femma men när det nu inte går så väljer jag ändå mitt jag idag.

Så trots allt, kan det kännas skönt att vara en överviktig, medelmåttig, mångdiagnosare, orkeslös, ful, svagsynt, stel och stapplig 42-åring.
Tänk va! Det hisnar va?

Det är väl en jäkligt positiv tanke.

Eller en jäkligt negativ beroende på hur man ser det ;)

Trött efter valsen

Japp, helt slutkörd efter en snabb vals med dammsugaren.
Då är man på topp.
Jag är glad för att jag inte tillhör de tränades skara, för då skulle jag vara skitledsen för att orken är borta.

Det är bara det att min ork är ännu bortare.

Som när jag var på ryggis för massor av år sen. Vi testades först och jag låg så långt utanför konditionsskalan att det knappt gick att räkna ut.
Jag hade långt dit.
Efter fyra veckor och tre fyspass om dagen hade jag nått längst.
Jag hade gått från "utanförskalan" till "väldigt låg kondis"

Stolt ögonblick *torkar ögat*
Stolt.

Nu är jag tre snäpp under där jag var vid intestningen.
Säger en del va?
Nå, soffan väntar, en tekopp och en bra film, där ska jag ligga och duga!

Ingen kondisträning idag inte.
Knappast imorgon heller.
Eller ever.
Typ.

Tjolahopp tjolahej!

Tänkte börja inlägget i stor och positiv stil, för att sen berätta sanningen *mystiskmusikspelaribakgruneniskräckisstil*

Nej, skämt åsido så känns allt ok.
Fortfarande rosslig och hostig men ändå piggare.
Maken är förstås väldigt väldigt sjuk.
Hans förkylning är av livshotande art. Mycket mycket värre än vad jag någonsin genomgått.
Trots detta har han ändå tagit bilen för att åka fem mil för att kolla in en sjösättning av en fiskebåt.
Hm, såå sjuk men ändå orkar han detta. Mycket märkligt. Antingen är han otroligt stark som kan klara det omöjliga eller mer troligt så är han inte såå sjuk som han tror.

Nå, hopp om liv är det här.
Våra förkylningar kom ju bra i tid ändå, fisket startar söndag kväll och innan dess är vi tillbaka i gängorna igen.
Alla tycks ju gå omkring hostande och snörvlande, så vi är ju knappast unika.

Nu tänkte jag valsa omkring med dammsugaren lite. Råttorna virvlar runt fötterna och jag är livrädd att någon ska komma hit och se eländet. Så jag tar en slags quickstep med maskinen och tar det värsta iaf.

Har varit och hyrt Män som hatar kvinnor, nu har vi hört så mycket om denna film så vi tänkte ta en filmeftermiddag och kolla in den.

Nu ska jag gå en bloggrunda innan allvaret tar över *jagmenardammsugningensomjagintegillarmycketalls*

torsdag 17 september 2009

Bättre idag

Japp, är på bättringsvägen.
En slags racerförkylning, mycket av allt men i speedig fart. Eller om det nu är svininfluensa.
Vad det nu än är så känns det lite bättre idag. Fortfarande full av äckelsnor och huvudvärk, men piggare trots allt.
Igår var ingen toppendag precis. Låg och vilade halva dagen, delvis sovande men det gjorde kanske susen för idag känns det mindre bomulligt i skallen.

Idag har jag kunnat vara igång lite iaf.
Vi har gjort klart i fiskberedningen, gjort fint i personalrummet med diskställ och krokar, lampor och mattor. Nu är det tio minuters spolning kvar. Allt annat är klart, det ska bara spolas av golv och gallringsbord sen är det fix och färdigt för att användas.
Även om jag flåsade värre än någonsin så fort jag tog mer än två steg på raken så blev rätt mycket gjort och det känns superskönt.

Personalfrågan är också avklarad. Tre nya kommer från arbetsförmedlingen, pigga och trevliga tjejer, vi har en del nya iår så det krävs lite mer av oss och dom "gamla". Nu är ju löjberedning ingen raketforskning precis men det krävs ändå lite rutin och handlag, men har man rätt inställning så går allt bra.

Maken börjar känna sig lite hängig nu så det jag har har han nu fått. Bra att det kommer nu och inte på söndag. Lite tid att krassla på innan det gäller att ta nya tag.

Annars har jag inte gjort mycket senaste dagarna, nu när jag börjar pigga på mig har jag märkligt nog börjat ana en viss lust till diverse kreativa projekt, säkert pga att fisket snart drar igång och varken tid eller ork kommer att finnas till kreativitet *jäkla typiskt va?*

Nå, jag kan ladda med inspiration och lusta tills fisket är klart, då ska jag producera så ni kan inte ana mängden alster jag ska ge upphov till *kan knappt ana det själv så jag ska kanske inte kaxa till mig för mycket*

Fridens!

onsdag 16 september 2009

Kvinnan är skydd..

...eller vad det nu heter.

De övriga skyr henne som elden.
Kvinnan ligger och snorar i sin soffa medans besökare gör korstecknet och går ut.
Kvinnan är sjuk.
Alla omkring är rädd för att också bli sjuka.
Ordet svininfluensa hänger i luften, trots att ingen uttalat det.
Kvinnan vill ändå ligga ensam och tycka synd om sig själv.
Hon har ont i bröstet, det rosslar och hostan går hårt åt hennes kropp.

Hon sätter sig vid datorn. En stund åt gången.
Hon har ludd i hjärnan som gör allt svårt att förstå, även det hon själv skriver i sin egen blogg och som kommentarer åt andra.
Hon förstår inte själv att det hon tänker ser så konstigt ut i skrift.
Orkar ändå inte ändra.

Hon är sjuk.
Sjukare än vanligt tillägger hon.


Bullar är gott tycker hon.
Trots sin sjuka lekamen och taskiga smaklökar så är bullar gott.
Glass också.
Kanske också ostkrokar.
Går kanske bra. Hon är villig att testa.

Kvinnan ger försiktiga vinkar... glass är gott, och ostkrokar likaså.
Hon hoppas någon ska ställa fram skålar med något trösterikt i.
Och kaloririkt.

...........
Inget ställs fram alls.
Bara bullarna och dom är borta.
Hon suckar och klickar på tv´n i hopp om att hitta nåt att se.
Nix. Inget finns.
Hon är sjuk och har tråkigt.
Hon är jag.
*sucka*
*jäklaskittillattblisjukjustnuhelvetesskit*

Sjukrapport från soffan

Har förkovrat mig i svininfluensan på nätet.
Maken är livrädd att få den för han är säker på att han blir mycket sjukare än alla andra ;)
Det jag har läst visar på att symtomen är som en vanlig förkylning, denna influensa har ännu inte visat på större dödlighet än andra influensor.
Svininfluensafallen visar ofta på lindrigare symtom än vid andra influensor, och jag sa till Maken imorse att är detta svininfluensan så är det då för mig lindrigt.

Jag är lika jäkligt risig idag som jag brukar vara när jag blir ordentligt förkyld, jag trodde att man vid influensa låg däckad i hög feber och fick lunginflammation.
Minst.

Nu är väl detta första vågen och det är ett stort mörkertal på antal insjuknade eftersom få behöver uppsöka läkare och där får ta blodprov som visar att det är just svininfluensan. Så jag vet ju inte, kanske är det flunsa kanske förkylning, lika risig är jag ändå s.a.s.

Det är lite jäkligt bara om Maken insjuknar efter mig. På söndag börjar allvaret, då har vi dessutom personal att ta hand om, fisk ska beredas och en hel del hänger på honom.

Kapitel 1 i löjromsberedning
Att bereda löjrom innebär för mig att jag hjälper Maken på kvällen/natten när all rom är klämd och har hamnat i hinkar.
Då sköljer vi rommen med vatten tre gånger, samtidigt som han vispar med en stor visp (det är nu hinnorna går sönder) sen silas rommen genom en grovsil och hamnar på en torksil.
Då är det dags för rommen att torka, vilket den gör under natten i vårt kylrum.

Morgonen därpå börjas med saltning av rommen. Sen får rommen stelna till igen och romkornen suger åt sig vätskan som den släpper när den saltas.
Då ska rommen pickas. Vi rengör den med tandpetare, plockar bort allt skräp.
Sen packar vi och väger rommen, sen åker den in i kylrummet i sina burkar med locket öppet för att luftas till dagen därpå. När rommen saltas bildas en gas som får rommen att lukta illa om man direkt sätter locket på. Då luktar och smakar rommen fisk. Det ska den inte göra.

Dagen därpå börjas med att sätta locken på och frysa in rommen. Och så fortsätter allt dygnet runt.

Jag har stor del i denna hantering. Jag orkar inte så mycket så vi får ju ha personal som hjälper mig för annars går jag ju sönder, men denna beredning svarar jag för. Det känns kul att ha något meningsfullt att göra, och så är det ju något vi gör tillsammans Maken och jag.

Sen efter fem veckor är fisket slut (tackochlov) och då väntar vintern med lugna dagar, lite sömnad och stugvisiter..
The End of chapter one

Nu är ni förstås lyckliga som fått ta del av mitt spännande liv, med fiskar, fiskrom och fjäll, ni kan säkert inte få nog av denna info men jag orkar inte delge er mer just nu *stackarsstackarsersomfårvarautanallatusendetaljeromsiklöjefisket*

Jag har ju faktiskt möjligen svininfluensan *förtydligar*


Jag kanske startar en ny blogg om detta spännande ämne. Den kanske får heta Ulrikasfiskeblogg, fast jag tror den möjligheten är liten, tyvärr.
Sörj inte för mycket över detta utan försök se på era egna liv lite mer positivt, det duger inte att länga efter fiskarhustruliv om ni har andra makar än fiskare *tipsar*


Kanske, kanske förra stycket skrevs med ironi, kanske inte ;)



Och kanske, kanske att vi far till New York i början av nästa år *hoppashoppasochhoppasextramycketpåquiltingshopping*

tisdag 15 september 2009

Kan vara svininfluensa ändå..

Tja, där ser man.
Kan visst ha det iaf.
Svininfluensa liknar vanlig förkylning, feber, snuva, hosta och halsont.
Se där.
"All in" liksom.
Som i Poker ni vet.

Jag har nämligen beslutat mig för att inlemma mig i den klunga människor som alltid säger sig ha influensa även för en vanlig förkylning. Jag har alltid trott att influensa är värre än förkylning, rent allmänt sett.
Nu verkar det inte så.
Svininfluensa kan vara "lindrig" också, är över på en vecka utan behandling.

Varför jag beslutat att joina influensagruppen är att då kanske jag kan få mer markservice av Maken.
Och tyckasyndom handlingar... *väntar spänt*
Tänkte testa.
Ni vet en karl som är sjuk.. ojojoj sicket elände.
Funderar på något liknande.
En nära-dödenflunsa alltså, eller sk vanlig karlsnuva.

Idag fick jag en trerätters middag. Pyttipanna, köttbullar och potatisbullar i en härligt god pytt, "häntiveckan"liksom. Superdupergott var det då, jag åt varenda smula. Klockan var förvisso 19.30 och jag hade inte ätit på ett dygn men jag tror detta gjorde susen..

Fast då var jag jäkligt risig också.
Och är *suckar*

Åhh (ska jag stöna autentiskt förstås) oj vad jag känner mig svinig, ska jag säga..
Undrar om inte jag fick ett till flunsasymtom (diarre, illamående enl. google) vojne vojne så dålig jag är ska jag liksom snora till.
Atchjoohoo ska jag nysa (i armvecket, jag vet) och torka näsan och hakan av spottet, sen ska jag sjunka ner i soffan och se allmänt hängig ut.

Har allt klart för mig.
Ska gå sakta och flåsande (luftvägarna ni vet) och liksom famla mig fram i feberfrosseliknande vingel (febern ni vet) och gärna vimsa lite allmänt och verka lite osammanhängande.

Fast när jag tänker efter.... sådär är jag ju redan, förutom feberfrossan. Knaprar ju Panodil så jag har inte en susning om vad jag har för temp men känner mig inte riktigt febrig heller. Ännu.

Halvdäckad (inte dubbeldäckad som man kan tro pga min fetma) ligger jag i soffan och svamlar, hostar och nyser i ett konstant schema. Jag flåsar av minsta lilla, andas genom munnen och orkar nada.
Tar Panodil och mår bättre en stund efter, sprayar lös i näsan, snyter och mår näsligen bättre en stund.
Sen är det dags igen.

Vanliga förkylnings/influensasymton alltså.
Maken är orolig för att det är svininfluensan, att jag ska smitta honom och då blir han ju extra mycket sjuk för han är karl.. och fisket som börjar på söndag.

Nu nog med sjukdomssnack.

Nu ska jag tillbaka till tv-soffan. Ska se färdigt filmen innan jag somnar, det kanske inte går men jag ska då fan försöka.

Där ska jag ligga och krya på mig.
Som Nilla så fint uttryckte det i sitt motto.
-Här ligger jag och duger.
Så himla bra.
Det gör jag snart.
Ligger och duger.
OCH kryar på mig.
Bara en sån sak!

Tjillevippen..

Livet är en fest!

...för somliga, dock ej för mig just nu.
I söndags så röjde vi ur en boda, fick massor med plats och staplade in grejer snyggt och fint.
Nöjda och glada.
Igår for vi till Luleå på förmiddagen för att handla diverse inför fisket som startar på söndag.
Jag vaknade igår med halsont, tänkte att det går väl över och att det går ju lika bra att ha halsont på stugan dit vi var på väg efter Luleåturen.

Icke sa Nicke!
Min förkylning avancerade.
På ett par timmar så var den i full gång. Bomull i huvudet, snor som stockar sig, halsont, slem och allmänt eländeskänslor.
Fint inför fisket tänker man ju.
Finfint.

Nå, vi åkte hem med bilen full av grejor. Beslutade att inte åka ut till stugan nu utan vänta tills bättring sker. Dessutom har kajjäveln ute på stugan farit illa (talar om NYA kajen alltså) i senaste högvattnet. Detta måste åtgärdas före fisket, sen finns inte tid.

Maken var istället aktiv hemmavid igår. Monterade utebelysning på renseriet, satte upp krokar, spegel och diverse hyllor i fiskberedningen så att vi nu kan kalla vår fiskberedning HELT KLAR! *fanfar*
Utbyggnationerna är färdiga och allt är klart inom-och utomhus.
Härlig känsla.
Duktig Make!
Jag tror vi har kommunens finaste fiskberedning.

Full med personal på söndag kväll blir det också. Har ringt folk och försökt låta frisk och pigg. Nu är vi fulltaliga. Härligt det också. Duktig fiskarfru som håller koll på personal och ekonomi *låter snajsigt va?*

Imorse for vi med fulla lastbilen med byggspill och diverse till tippen. Sen skjutsade jag Maken till båten som nu ska köras till hemmakaj och survas med oljebyten och allt möjligt som jag inte minns.
Jag for hem och hällde ut mig i soffan.
Jäklar så fort man tacklar av när man är förkyld. Och är man som jag ordentligt avtacklad redan innan så kan ni ju tänka er..

Nu ska jag ta det lugnt idag, och hålla mig inomhus. Jag var in en snabbis på affären och där fick jag en nysattack som gjorde mig helt utfryst. En gubbe spände blicken i mig som sa "håll dig inne jäkla svininfluensaspridare"
Den blicken tackade jag för och vandrade vidare.

Tror inte jag har svininfluensan.
Tror jag har en alldeles helt vanlig förkylning.
Vissa människor kan inte ha en vanlig förkylning. Nej, det är med största säkerhet en riktigt extra eländig influensa. Är dom lös i magen så är det vinterkräksjukan allra minst.
Varför kan inte dessa människor säga att jag hade en jävlig förkylning förra veckan, jag låg däckad....
Nej, dom höll på att stryka med i den fruktansvärda influensan som för tillfället går, asiatisk eller svinisk.

Nå, tills jag blir allvarligt sjuk eller dör så antar jag att jag har en vanlig förkylning. Glass i stora lass är bra för förkylning har jag hört. Choklad också, lägger sig som ett skyddande lager i halsen *hehe*
Jag ska ut och vandra bland era bloggar under dagens lopp, nu ska jag dock gå och koka en tekopp (jag brukar bara koka vattnet vanligtvis) och glo på en bra film.... och krya på mig.

Fridens!

lördag 12 september 2009

Ond bråd död

Bakom skärmen har vi två modem liggande. Ett är internet och ett är ett trådlöst nätverksmodem.
Homer älskar dessa modem.
Att ligga på dessa är varmt och mysigt, fast dom är fyrkantiga och kantiga är dom ändå Homers passion.

Eller var.

Homer lever.
Det gör inte vårt trålösa nätverksmodem.
Orsak: Homer kräktes på det och vips så dog det.

Turligt nog så kräktes han inte på internetmodemet. Tack och lov!
Nå, Homer gick från att vara pappas stora starka Homerkatt till jävla kattjävel.
Nu ska modemet skruvas upp på väggen.
Då kan Homer ligga där bredvid om han vill men ännu har han aldrig kräkts upp mot en vägg. Därför är den tryggad där.

Så nu går det inte att sätta sig varsomhelst i huset och surfa.
Nu sitter vi vid stationära datorn och är tacksam för att det fortfarande går att surfa.
Och hoppas på ett kräkslut.


Undrar just varför katter spyr på för oss så olämpliga ställen?
Häromdagen så behövde Homer kräkas, jag hann putta ner honom från datorbordet och vad gjorde han då?

Han gick inte till en matta som man skulle kunna tro, utan till kabeltjorvet på golvet.
DÄR kräktes han.
Mitt i eländet.

Inte så himla lätt att torka upp spyor bland sladdträsket, men det gick. Är det inte mattor eller dukar så är det på modem eller kablar.
Himla märkligt.

Fast Homer är inte längre en kattjävel för Maken, för Homer är så himla gossig nattetid så Maken har gossat med pappas stora starka Homerkatt halva natten ;)




fredag 11 september 2009

Hämtat bilen.

Nu har vi hämtat vår nygamla bil.
Nu ska vi fara och hyra en film som vi kan mysa till ikväll.
Annars har det inte blivit mycket gjort för mig idag. Ute ser det fint och prydligt ut, Maken har plockat undan allt byggspill och spolat gården.

Vi har nämligen fiskberedningen klar. Tjolahopp så härligt.
Det är bara några smågrejer kvar, som lampor och några krokar, samt några köksdetaljer.
Supernajs.
Maken började med traktorn idag så nu känns det som om vi är på banan igen.
Vi har sk koll.

Nu ska jag gå och äta lax som bakats i ugnen med västerbottensostsås, potatis och löjrom.
Mums!

Ny bil idag?

Japp, troligtvis.
Lite märkligt att man säger ny bil när det är en begagnad och dessutom äldre än den vi byter in.
Men för oss är den ju ny.
Passar finfint i handsken.

Sen är det fredag.
Passar finfint det också, även för oss som ingen dagsrytm har, lite trist att lördag är ganska lik tisdag. I längden iaf.
Ganska fint med en tisdag som är som en lördag också *ambivalent*
Ni ser, komplexiteten *rätt ord undrar jag*

Funderar på en ny blogg.
Den ska isåfall heta Ulrikasyrotroligtnog, och där samla alla syrelaterade inlägg *moahahahaa*

Dom finns ju inte.
Syinläggen.

Syinlägg av idag tenderar att hamna under hadetänktsymenorkadeinte och det känns lite trist.
Om min energi kommer tillbaka snart så kanske jag gör så. Så kan jag ju länka till andra bloggen för dom som är intresserade.

Alltså för er som undrar varför bloggen heter ulrikasyr, vill jag bara berätta att när jag startade bloggen så trodde jag att jag snart skulle få upp ångan och fortsätta med mitt älskade quiltande *förklarar*

Vad ska då denna osyendes blogg heta?
Det har jag inte en susning om.
Kanske Ulrikas yr.
Gudarna ska veta att jag är virrig av mig.
Omgivningen börjar förstå dilemmat. Glömmer man äggen på spisen i en timma fast man inte är långt borta, glömmer man en slang på så att man tömmer en kubikstank med vatten så är man virrig.
Så är det bara!

Tja, detta är en virrig fundering jag fick för varje gång jag loggar in så känner jag samvetet hugga till. Ulrikasyr.. jojo, det var tänkt så ja...

Vi får se som sagt.
Nu ska jag gå ut och tömma bilen på våra saker, i hopp om att "nya" bilen hinner rekondas idag så att vi får tillgång till den.
Vi kör dessutom på ångorna.
När vi bytte förra gången så hade vi tamejtusan halv tank och fick en tom som utbyte, det ekade i nya tanken...
Det gör vi inte om.

Alltså kör vi på ångorna och tankar fem liter åt gången.. hehe..
sådana är vi!

Ha det gott så här på fredagseftermiddagen!
Yippijajej..

tisdag 8 september 2009

Dagens Puh


När man är en björn med en mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man ibland att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på.
-Nalle Puh-

Tittat på bilar...

..och jaae, vad ska man säga.
En bil fångade vårt intresse, begagnad förstås, fyrhjulsdrift och diverse lull-lull.
Ett lull-lull var fjärrlås.
Mm, fjärrlås *dreglar*
Vi har inte fjärrlås på vår snikvariant av Fabia. Konstigt, det finns alla sorters antispinn, antisladd och olika säkerhetssysten, men inte fjärrlås.

Nå, denna bil var fin. Fast röd. Jag vill inte ha rött. Jag vill ha svart, passar bra ihop med de svartklädda figurer jag och Maken utgör.

Nej, vi är inte gother eller vad det kallas.

Vi är bara svarta plumpar. Dunderplumpar kan vi väl säga, det är mera rättvist att beskriva oss så. Svarta dunderplumpar.
Nå, vi ska klura på saken. Som vanligt får man ju skitdåligt med betalt för den bil man vill byta in.
Så det blir nog en begagnad bil, ett år äldre än vad vi har nu, fel färg men himla fin på alla andra sätt.

Nå, nog nu om bilar även om det säkert är fantastiskt intressant för er som läser det så går jag nu över till för mig mer intressant ämne. Sömnad.
Har jag börjat sy? Nej, inte precis.
Har jag röjt syrummet? Faktiskt. Otroligt nog.
Har jag några planer på vad jag ska sy? Jo, knepigt nog så har jag börjat rota i tygerna för att välja ut vad som passar bäst. Och trots hur många tyger som helst så saknar jag vissa matchningstyger. Jo, det är sant.
Så, jag väljer och vrakar.

Känns skönt att ha börjat rota åtminstone. Ett steg fram och inte två tillbaka, känns lite märkligt.
Fast hur fort kan det inte gå bakåt igen, det vill jag knappt tänka på.
Jag är dock glad bara att ha börjat greja lite, sen hur mycket det sys är en annan sak, det spelar ingen större roll egentligen, jag har saknat att ha mitt vanliga intresse och inspiration till lite kreativitet. Känns som om det har börjat väckas en liten gnutta iaf. Man får vara glad över det lilla...

Fisket börjar om knappt två veckor och då blir inget sytt eller grejat med på fem-sex veckor *suckar* så kommer jag igång lite före så är mycket vunnet.

Nu ska jag gå upp till mitt syrum och vraka lite mer, dyka i tyghögarna och välja ut några blå tyger som passar till varandra, samt några röda nyanser som blir fina ihop.
Lätt som en plätt.
Eller? *ödesmusik hörs i bakgrunden, typ som i en skräckis där tjejen går i mörka skogen ensam och det hörs mystiska ljud överallt*



*bilden (inlägget) tonar ut i takt med att jag loggar ut och stapplar uppför trappan*

måndag 7 september 2009

Bildammsugardagen

Mm, precis som ni läste, har dammsugit bilen idag.
Det var en bedrift. Undrar just om den upplevt det förr, knappast troligt med tanke på den mängd grus och grejs jag sugit upp.

Jag blev andfådd.
Det säger endel om hur vältränad jag är.
Såg ni, ordet vältränad och jag i samma mening.
*Blir nästan stolt*

Nå, nu väntar bilen på en yttre behandling. Det gör den rätt i.
Den är nämligen fel grå nyans nu. Mer åt dammgrått.
Vi tänkte nämligen iväg en sväng och kolla in lite större bilar.
Vad ni än har hört om hur stora Skoda Fabior är så är det fel.
Så stora är dom inte.

Ett elverk ryms t.ex inte. Inte ett uppslaget tält heller.
Därför är vi inne på att införskaffa en större bil, kombimodell.
Vi hade före denna bil en kombi, bästa kombin i världen en V70. Den tyckte vi dock var onödigt stor och vi tyckte det kändes bra med en liten smidig bil som komplement.
Vi hade då en lätt lastbil också.
Det har vi inte nu.
Nu har vi en tung lastbil.
Inte riktigt lika praktiskt.

Vi behöver en bil att sjösätta båten med, vi vill ju dra upp den och skjuta i den flera gånger per år.
Det går inte med Fabben. Inte med tunga lastbilen heller.
Inte alls.
Särskilt pga brist av dragkrokar.
En resa med katter och packning är en upplevelse med Fabben.
Lägg till en vattenpump eller elverk och problemet är olösligt.

Därför ska vi snygga till den lite.
För att hälsa på bilfirman.
Dom vill sälja vår bil, dom ringer t.ex och frågar om vi inte ska byta.
Dom köar på Fabior nämligen.
Kunderna alltså, inte bilfirmorna.

Kanske också att dom vill att vi köper en dyrare, bättre och nyare bil av dom också, vad vet jag? *inte helt otroligt kanske*
Imorgon ska vi spekulera, och spankulera omkring och spana in utbudet.
Kolla in läget, se om det finns några snygga godingar i kombimodell.
Jag passar tokbra i en kombi. Maken med.
Kanske inte bara passar, jag ryms bättre i kombisar också.
Bara en sån sak!

Vi får väl se. Kanske blir det en "ny" (läs begagnad av inte gammal årgång) bil kanske blir det bara Biscottibakning.
Vad vet jag.

Den som lever får se.


Spännande va?

söndag 6 september 2009

Särskilt boende?

Vete tusan om jag inte kvalificerar mig till ett sådant där boende som riktar sig till personer som har "särskilda behov".

Jag är ganska säker på det.
Trots att jag försöker sluta med det där "ganska säker" uttrycket, då det tyvärr har visat sig otaliga gånger att jag haft fel i det jag varit ganska säker på.

Det som har orsakat att jag nu spiller er och kanske min tid också är något som nyss har inträffat i mitt hem.
Orsakat av mig.
Och mig allena.

Ni som läser denna blogg, har bra minne och kanske helst bara läser min blogg (ni är tusentals är jag ganska säker på) så ni inte kan tveka på vad ni läst här och blanda ihop det med vad ni läst där (har h ö r t att det kan förvirra ibland) ,ni har säkert bra koll på vad jag skrivit ner för era ögon.

Jo, detta handlar osökt om kranars på och avvridande.
Ni som bara läser denna blogg ni kan kanske dra er till minnes ett tidigare inlägg som handlade om mitt problem att hantera denna handling.
Inte så att jag har svårt att vrida på vattnet i en vanlig kran. Jag har svårt att vrida på vattnet i ovanliga kranar.

Dvs. en kran som inte tar stopp i ett ändläge. En kran eller elementvred som sitter upp och ner..
Skruvar man motsols eller medsols för att öppna?

Förra inlägget utmynnade i ett slags resultat vill jag minnas. Någon liten slogan av typen där det kan bankas in i skallen hur man öppnar och stänger. Inget rim men liksom en rad som man kan rabbla...
Tyvärr har jag glömt den lilla sloganen eller vad det var.

Maken suckar och irriterar sig på att han ständigt måste förklara detta.
För att han skulle slippa det idag så rusade jag lite diskret in i toan för att där småpröva på kranen.
!?!
Det var ju sån där jäkla engrepps där man bara lyfter mojjen.
Samma i köket.

Jag vred lite på måfå i luften för att se vad som föll sig mest naturligt.

Bägge vägarna kändes helt ok.

Maken kom fram och vred framför mig. Ni vet som en lallande idiot som behöver pekas mot toaletten..
Motsols.
Jag vred min hand likadant i luften samtidigt som jag mumlade motsols..motsols..

Maken gick ut och jag famlade mig in i mörka skrubben för att skruva, hela tiden med handen vridande motsols i luften.
Aha. Skitenkelt. En smal sak.
Förutom att det började rinna vatten på golvet.
Jag traskade ut på bron och vrålade - ska det rinna vatten på golvet???

Maken kom i flygande fläng, i hopp om att rädda huset från ytterligare vattenskador.
In i skrymslet och fräste - "du har ju skruvat på en jävla kran, du ser ju kranen för fan".
"Det är bättre jag gör det själv" mumlade han för sig själv och vred på kranen.


Jag håller med.


Det är bäst så. Hur ska jag veta att det inte är kranen som finns lämpligast till utan en kranjäkel vid golvet??

Nu ska jag skriva på anslagstavlan, motsols....motsols... i hopp om att minnas det nästa gång.


Tror inte det funkar men känner jag måste prova iaf.





P.S Det är nu ni ska skriva att ni är mycket sämre än mig på kranar alternativt påpeka min framstående logik på andra områden. Eller så skriver ni bara om fadäser ni pysslar med, gärna några som är mycket värre än mina *informerar tydligt*

Tack på förhand.

lördag 5 september 2009

*orkar inte hitta på en rubrik*

... men jag orkade skriva så mycket iaf. Konstigt.

Idag har jag absolut inget driv alls.
Nytt?
Nej, gammal skåpmat.

Imorse for Maken till båten på Marinan, vi har starka vindar och högvatten och båten riskerar att ställa sig på kajen.
Några timmar senare var det dags igen, då följde jag med för att på hemvägen kolla in en toastol.
Det är ju lördag för tusan.

Vi stannade på Coop och spanade in toastolen. Vi har en gammal som vi tänkte sätta in i toan ute i fiskberedningen. Om det inte funkar har vi ett alternativ på Coop för vettig penning.

Jag har dock städat kattburarna idag, särskilt Homers nerskitna bur, och dom ska sen stuvas undan på ett ställe som knappt finns (förråd).
Ute blåser det ganska rejält så då tänkte jag passa på och tvätta Makens fiskekläder.

Jättekul helgnöje som ni hör.
Svårt att toppa det hörrni.
Skura kattskit och hantera fjälliga kläder *funderar på om det finns bättre helgnöjen...??*

Sen tänkte vi göra palt.
Äkta pitepalt, inte som i receptböckerna utan som "äkta pitebor" gör den. Inget jävla kornmjöl utan rent vete ska det vara, jag känner ingen som använder kornmjöl men det står i alla recept men det ska ni strunta i om ni vill ha riktigt god pitepalt *och hör sen!!*

Mums kan jag tillägga.
Jag gör jättegod palt.
Det är då synd och skam att det är så jäkla jobbigt att göra. Maken engageras till potatisskalning och smetomrörning. Även hacka fläsk blir hans jobb.
Sen gör jag själva paltarna.
Sen är det ju enkelt.
Koka, koka och sedemera äta.

Jag känner mig i risig form just nu. Ont överallt (skyller på blåsten), det värker i ena axeln upp mot nacken och ryggen förstås, så allt går extra tungt. Jag önskar så att jag fick uppleva en lång period av lite mindre värk och lite mera ork.
Jag skulle betala ganska mycket för en sån period, minst en visdomstandsutdragning som ska kosta mig 5863 kr!! Jag byter gärna en utdragning mot en bättre period.

Funderar på att gå upp i syrummet och se om jag kan trolla fram lite sylusta. Kan plocka undan lite och göra fint så det blir god skaparmiljö däruppe. Kanske smeka lite tyger och drömma fram kommande alster.
Ja, Annika *går upp ett liljeholmens* kanske t.o.m börjar sy din ängel. Det är faktiskt kul att sy dom, det är ganska mycket handsömnad som man kan göra framför tv´n och det behöver jag.

Kanske änglarna kan locka fram min lust?

Ska banne mig prova.


Fortsättning följer....

fredag 4 september 2009

Mean Kitty

Jag är ett storschlåssa

..uttalas som min fonetiska skrift är skriven. Mycket sch-ljud som uttalas extra schligt.

Jag är från Pite. Där säger man schlåssa vilket betyder slarvmaja typ.
Himla bra ord.
Jag säger också att jag har ostökigt när har just stökigt, alltså så finnes ett stort städbehov men jag säger ändå ostökigt.
Pitedialekten har jag jobbat bort, eller kanske inte för alla tycks ändå höra att jag är från Pite men själv anser jag att jag pratar odialektalt.

Jag hör nämligen inte själv vad jag säger.
Vissa ord säger jag alltid utan att tänka på det t.ex

It (inte)
Hojna (henne här)
Honna (hon där)
Hajna (han här) ser ni det finemangsiga och röda tråden?
Hanna (han där)
Henna (här)
Denna (där)
Häjna (det här)
Hänna (det där)
Borti (från)
Schläntat (halkigt)

Ja, det var ett litet av mitt ordförråd, säkert det som gör att alla hör varifrån jag kommer trots att jag har adopterat lite kalixord som jag slänger in där dom gör bäst nytta.

Ojsan, nu hamnade jag från ämnet.
Jag är nämligen en slarvmaja trots att jag ägnade våren åt rensningar..
Nu är det liksom orensat igen.
Det var det som var poängen med inlägget.
Ville bara säga det.

Här är ostökigt igen *suckar*

Dock är inte städlusten här. Inte ens en gnutta.

*sätter mig ner i soffan och väntar..*

Bra så?

Best of Puh

Kom också på att jag saknar Puh..
Nu är jag dock lite för virrig för att orka leta vilka jag haft med så nu kör jag en Puh-best of...
Ok?


För att verka avspänd och helt tillfreds
kan man gnola tiddeli-pom några gånger
på ett vad-ska-vi-göra-nu-då-sätt.




-Nalle Puh-

Åhhh metanol....

...mm. Nu tror ni kanske att jag menar Menthol men se det menar jag icke. Jag menar just metanol, vi har ju en Billerudfabrik i kommunen och just idag har vi fått uppleva ett metanolutsläpp.

Inte så himla kul kan jag säga.
Jag var till lab imorse för provtagning (vad annars?) och kände då att det luktade lite. En stund senare fick jag revidera det till mycket. Vi som då har alla fönster lite uppe eftersom det fortfarande är ganska varmt inne får ju då ynnesten att känna doften inomhus också.

Livet är en fest.
Lite illamående kan man bli, att få detta på kläderna eller huden (alltså för dom som arbetar med metanolet i fabriken) innebär många dagars skrubbande utan att det går bort.
Slänga kläderna är åtgärd ett. Sen försöka skura av sig det värsta men stanken får du gå med länge till.

Va glad jag är att Maken inte längre luktar illa. Han luktade sällan metanol men själva fabriksstanken går ju inte att få bort. Dom byter dessutom om i värsta stället på fabriken, så hemmakläderna luktar satan.

Nå, nu är det bara fiskstank som gäller. Luktar mycket bättre kan jag säga.

Nu ska jag gå och se på filmen vi hyrde igår kväll. Maken gick till grannen igår kväll och kom inte hem förräns efter 23. Då var jag sur och gick och la mig. Väl vetandes att filmen inte blivit lång innan sömnen hade inträffat. Jag avskyr att bara se halva filmer hela tiden. Sen skynda sig se andra halvan sen.

Maken som druckit kaffe hos grannen såg film till sena natten. Han kunde ju ändå inte sova, ej heller efteråt.
Jag kunde inte heller pga ljudet nerifrån.
Sen började jag fundera över när det var jag skulle till lab. Turligt nog steg jag upp och kollade och såg då att det var kl 8 imorse (timing?).

Det regnar och är trist, höga vindar utlovas och högt vattenstånd, det ska stiga ca 1 meter så vi blir hemma i helgen.

Nu ska jag mysa med Wallander en stund innan jag ens funderar över att göra någon av det mera nyttiga uppgifterna jag har *funderar nog länge känns det som*

torsdag 3 september 2009

Jag är en blomma jag med!

Läste hos Nilla om ett blomstertest. Kände härmapan vråla i mitt inre och raskt stegade jag ett klick till testet.

Visade sig att jag var en Echinacea, vilket tycks vara en slags solhatt.
Hm, solhatt alltså, undrar vad jag ska tänka om det..?

Kanske jag är en slags vitamininjektion *moahahahaa* eller bara rent i behov av mera..? (tänker här på echinacea gard etc, om det är denna planta dom menar, själv är jag totalt obevandrad i örternas värld)

Om någon annan kanske vet mera så meddela gärna mig så jag kan ställa in mig mera på blomsterkänslan..




I am an
Echinacea

What Flower
Are You?


Tvättberget minskar..

.. jag har tvättat som en tokstolle senaste dagarna och jag kan nu med glädje berätta att den tvätt som nu finns ryms i tvättunnan!
Bara en sån sak!
Full tvättunna är ju blahablaha. Det trista är ju när man har en full sopsäck och sjutton påsar med tvätt som trängs i duschen.

... och ändå har jag inte hämtat sängkläderna från stugan, då rackarns så blir det sopsäckstvätt igen *förtränger*

Jag har just skjutsat Maken till båten, han ska köra den till Marinan. Fint väder har vi och jag fick just avstämning på Coop.
Ni vet avstämning? Kassören skannar in kort och belopp och vips så är det avstämning. Med bävan travar man upp grejerna i fasa att man glömt något.
Jag är noggrann med skanningen men jag är ändå rädd att jag skjutit någon vara och eftersom jag är så virrig glömt notera om varan registrerats.

Jag var en fantastisk och utmärkt kund. Hade alla rätt!
Mja, kanske inte att han uttryckte sig som att jag var en utmärkt kund precis, det är ju förväntat men jag tycker jag är excellent iaf.

Jag är en virrpanna.
Av högsta grad.
Det har inte bättrat på sig trots nya medicinen som jag trodde skulle göra underverk, göra mig piggare och mer alert.
Ja, tjena!

Jag är piggare än en död, mer än så blev det inte.

Man får vara glad över det lilla.

Vad har då gjort att jag känner mig som en virrpanna?
* jag kan stå vid spisen och ändå glömma äggen så att dom kokar i 25 minuter.

* jag kan fylla en tunna med vatten och glömma den på så att en kubik rinner ner rätt vid plintarna på stugan.

* jag glömde äggen gången före ovanstående äggkokning (som skedde igår), då glömde jag dom så att jag kokade dom nästan en timme.

* sen var det flera saker till, dundertabbar men dom har jag glömt för tillfället, återkommer senare......

Tja, det är livet för en Ulrika, mitt i livet eller lite på slutet vad vet jag, virrig någonstans i Sverige.
Utanför Kalix tillägger jag. Det VET jag däremot. virrig är jag inte!

Ännu....

;)

tisdag 1 september 2009

Mätt och belåten!

Har just kommit hem från ett restaurangbesök med Maken. Födelsedagsmiddag, jo jag tackar jag.
Och hur gott det var.
Godaste jag ätit på jättelänge.

Eller jättelänge..hm inte för så länge sen så var vi och åt en Skärgårdsbuffé på Seskarö Wärldshus. Blev bjuden då också. Himla bra att fylla år faktiskt.
Den buffén var så himla god att vi var mätta i flera dar..

Och ikväll åt vi grillat kött som var så gott att det nästan saftas i munnen nu fast jag är så sagolikt mätt.
Vi åt efterrätt också.

Fattas bara annat *häpnar över att det finns andra alternativ*

Blåbärspaj med kolasås på och glass till.
* önskar att vi hade själva middagen kvar att äta, så gott var det*


Sen har vi varit och hyrt en Wallanderfilm.
Kvällen är komplett.

Katterna sover. Allis som sover från morgonen, hela dagen, är ute en stund på eftermiddagen för att sen sova hela kvällen och hela natten (på mig helst) förvånade genom att ha ett litet busil precis sen vi kommit hem.

Frågetecken! Chock över att se katten utföra annan aktivitet förutom att gå mellan matskålen och soffan. Nu kastade hon sig över mattfransarna högljutt klagande och vrålande. Sen sprang hon som en tok på soffryggen och sen rann hon ner bakom soffan!

Hm!?

Äl du suk lilla Allisgumselumsen? Äl du så buselibusig så häl på molgonen..
Nja, där överdrev jag väl lite, nog för att jag kan prata kattspråk men riktigt så här lät jag nog inte om sanningen ska fram.
Jag halvlåg över soffarmstödet och viftade lojt med en buspinne.

Sen gick hon upp. Allis alltså. Där har hon varit sen dess.
Homer gick omkring och råmade en timme sen vi kommit hem. Fick muta honom med lite kattgodis (go kallas det, fast egentligen är det vanligt torrfoder men han vet inte det för det serveras i speciell burk).
Sen gick han upp. Homer alltså. Där har han varit sen dess.

Fullt ös, medvetslös. Inte!

Jag har då köpt en ny laserpekare idag. För att muta katterna lite. Dom har dock inte visat intresse ännu, efter några dygn då dom vilat upp sig kanske.
Då jäklar blir det tokil i gross och parti. Laserpekare är ju roligaste i hela världen.

Så katter och katternas människor mår gott just nu.
Jag mår extra gott eftersom jag klippt katternas klor. Så fort jag fick tag i dom sen vi släppt ut dom ur burarna så snipp snipp så var djävulsvasseländena betydligt humanare.
Inga klor som gräver in sig i benen här inte.

Nu ska jag gå och softa lös på soffan.
Hade jag inte mysbyxor så skulle jag krevera.
Skall pösa ut över dynorna.
Lojt ligga och förundras över fönsterlampornas sken och sen ska jag häpnas över kvällskissningen i tempererat och väl upplyst rum.
Glo på film och mojja mig över den goda maten, fast hela sommaren har väl varit god om man ska se på den extra mage jag fått *funderar över diverse orättvisor i världen*

Sen ska det liggas i Tempursängen. Längtar så det knakar i lederna, fast knakar gör det ju jämt men extra mycket nu.

Ibland har man det bra.

Tänkte bara säga...

..att nu är jag hemma igen.

Idag väntar lite uppackning, städning och bloggning.
Ffa bloggning.


Ville bara säga det.


Har haft lite abstinens på sistone, ffa att läsa andras bloggar, men det sega mobila bredbandet har gjort det till ett irritationsmoment.
Nu är jag dock hemma vid den stationära linan, det går snabbt och lätt själva surfningen.
Härligt bara det.

Fångade katterna imorse, pulade in dom i respektive bur, slet åt oss några väskor, slängde ner lite medicin och så for vi.
En kontrollerad hemfärd. Vi har farit hem i oväder, regn och kuling och det är inte kul kan jag säga.
Nu har vi fint väder, fantastiskt höstväder och lite surt känns det att flytta hem men vi har mycket att göra hemma. Inför fisket.

Däremot ska vi ut en sväng till helgen igen, det känns bra. Då tänkte vi stena färdigt och sätta in bastufönstret.
Dock utan katter.
Nu är det färdigskitet i buren för detta år.
Då åker vi ut själva för en övernattning, bastu och lite fiske.

Men nu gäller bloggning på hög nivå. Alltså inte att jag skriver på hög nivå, men jag ska läsa.... har saknat det och er..

Inaffsädd får nao...

Fridens!