tisdag 31 maj 2011

Utflyttade och Maken fyller år!

Vi flyttade ut till stugan idag. Maken fyller år och har fått en bakelse och en VHF apparat i present. Av mig.
Vi har nu ätit surströmming och har bastat. Det spöregnar. Brasan knastrar. Vi myser.
Hjördis morrar och springer som en tok.
Jag hälsar på er senare. Glömde datorn hemma nämligen.

lördag 28 maj 2011

What are you sinking about?

Annars då. Tja, jag tvättar och tumlar, inte samtidigt tyvärr utan varannan gång. Nu ser jag slutet, endast tre maskiner kvar, dvs 6 totalt.
Igår var jag på fotvård. Fick fina sköna fötter tillbaka. Köpte mig några glada sockar till två glada fötter också.
Nu får ni inte bli till er över dom sexiga fötterna.
 Jag vet att tårna är långa och slanka, och att jag har Hallux Valgus, särskilt på höger.



Vårsituation norr. Stugan i förrgår. Igår oljades verandan färdigt och utemöblerna ställdes ut och oljades. Jag krattade bort framför stugan och det som är närmast i bild. Det som är under häggen därborta blir Makens projekt, där är det tungkrattat.

Efter fotvården igår så åkte jag ut till Maken på stugan, det känns i stugnerven att vi vill flytta ut. Idag har det regnat hela dagen så jag har sysselsatt mig med tvätt och social samvaro, Maken har en kompis på besök för att se på en båt häruppe och hans fru var jättetrevlig.

Jag vet inte när vi flyttar ut, kanske efter båtuppkörningen, vi får se. Nu är det 8 grader varmt så det går att vänta ett tag till ;)

Nu ska jag gå och tömma tvättmaskinen och hiva upp det till tumlaren. Det är två kuddar om ni undrar. Sen ska jag läsa bloggar har jag tänkt. Och packa lite inför nästa stugsväng. Då kanske oljan har torkat trots nattligt regn så att vi kan gå på resten av verandan.




torsdag 26 maj 2011

Vi bara kelar och kelar, Maken och jag.... moahahaha

Eller inte så mycket kela kanske, det blir mer att man tvättar liksom. Fem veckors skitig tvätt gör mig alldeles het och kelsjuk. Särskilt tvätt med en massa fiskfjäll på gör att jag går igång på alla cylindrar, det gör mig alldeles darrig av kärlek.

Vi har sjösatt mellanbåten, japp i detta hushåll har vi tre båtar och mellanbåten är egentligen minstingen fast den är större än den minsta. Det lät konstigt men det är alldeles sant. Vår minsta eller mellersta båt beroende på hur man ser det är 4,95 m lång, en liten miniutter är det, och vår HR är 4,8 m lång men högre och yvigare och därför kallar jag den för mellanbåten. Skitsvår för mig att köra så när vi skaffar en motor med elstart till lilluttern så tror jag att jag adopterar den när jag ska köra i lite vind och elände.
Sen är jag ju så liten och tanig numera så den passar mig bra, eller så är det nog mera så att jag flyter ut ordentligt i den så att tyngden fördelas alldeles förträffligt a la sjösäkert vis. Jamena jag är ju skeppare och allt.

På stugan är det lövat värre. På marken så hej krattning, guvakulliksom.
Häggen, den enda på ön för övrigt är lite trasig i ena stammen så den måste vi amputera lite, innan den faller helt okontrollerat, detta pga den jäkla stora snömängden i vinter.
Vi har inte flyttat ut ännu.
Idag har vi oljat in nya verandan så långt oljan räckte. Imorgon ska Maken ut och olja resten mäpan jag är på fotvård, sen ska jag komma ut för lite fika, möbeloljning eller kanske krattning.

Vi flyttar nog inte ut förrän Maken kunnat köra hem fiskebåten, det blir ju så fort vädret tillåter. Det är svårt att planera eftersom SMHI är så korkade och helt inkompetenta. Vår regering har ju visat fingret åt dom och kräver bättre prognoser så vi väntar med spänning.

Jag ska rita i paint någon dag hur det ser ut när jag åker båt så ni får se min sköna stil. Stilen när jag går ur båten är något, men bara något mindre skön. Herreminje så ryggen tar stryk av båtåkning just nu. Jag är inte van, och jag måste ju sitta på ett speciellt sätt för att det inte ska slå i ryggen, så att slagen körs ner genom benen istället för länden. Jätteskön stil och gott med värktabletter kan jag ju säga. Och benmusklerna verkar vara långt borta, alternativt omvandlade till lårfladder, vilket gör att ryggen tar mer stryk.

Sen har jag ju dragit hem säckar med tvätt från stugan så tvättberget minskar inte så vidare värst mycket. Men vilken vecka som helst så har vi tvättat bort högen, synd bara att man inte kan tvätta och torktumla samtidigt, det skulle spara tid.
I vissa gamla hus som vårt så kan man inte tvätta samtidigt som man kör mikron, inte köra vattenkokaren samtidigt som diskmaskinen osv, det renderar i att det går säkringar och ofta går det åt en huvudsäkring som sitter ute i elskåpet. Elskåpet är mer inbrottsäkert än ytterdörren. Vi får pillra med mejslar och dylikt för att ta oss in för att byta säkring. Det är en av de roligare sakerna med gamla hus.

Vi har fått elskåp på stugan nu. Det ser så himla proffsigt och elektricitetiskt ut. Nu dröjer det ju ett tag innan dom dragit ut kabeln och kopplat det hela men det ser snitsigt ut redan nu, vi har en kabel på gården och ett elskåp. Ett stort fall framåt.
Bilden är lånad från nätet, men den får symbolisera vår ös elektriska standard i vardande..

Sen har vi redan dragit in all el och planerat fönsterlampor, utebelysning, frys och hårtork i våra huvuden och det är minst lika roligt som att vi verkligen snart ska få el.  Det jag längtar mest efter är stort kylskåp, en frys och att jag kan sy när/om jag vill.
Och att torka håret utan att behöva skicka ut Maken i bara mässingen för att dra igång elverket. Bara en sån sak.

måndag 23 maj 2011

Imorgon kommer Maken hem till mig..

.. men jag undrar om han inte saknar katterna mest. Han har ju inte träffat dom på fem-sex veckor, jag har lovat att berätta för dom att han kommer hem, så att dom kan längta lite. Hjördis blir kanske lite glad för hon blir glad över alla som kommer, Homer är förmodligen skeptisk som vanligt, han har dock låtit meddela att han är glad för att den som är chef över goburken kommer hem, så att det blir lite ordning på tiggandet.

Idag har jag röjt lite i datarummet. Sorterat in lite papper och kikat lite på bokföringsprogrammet, tyvärr blir jag trött direkt när jag tittar på det så jag får jobba på den mentala biten tror jag innan jag orkar med hela den biten.

Jag har fått paket idag. Från Ellos där jag bl.a skickat efter ett snävt linne som jag har tänkt ha under vanliga kläder när jag vill hålla in putmagen som vägrar minska trots tappade kilon, jag pratar då om övermagen.
Jag vill poängtera att jag inte är mycket till paintare, men det är väl inte nödvändigt att göra kanske, 
men nu har jag iaf gjort det.
Vete tusan om bilden är klickbar, prova på egen risk. Jag kan dock berätta att det är lite av min profil även om jag nu ser att den kanske är lite underdimensionerad hela bilden, men lägg på en mängd kilon så är det jag. 
Jag står med ansiktet bortvänt så att ni inte ska känna igen mig, bara så ni vet.
Håret faller inte av i drivor längre, jag tappar fortfarande mer hår än vanligt men jag har ju mindre kvar så det märks inte lika tydligt. Däremot har jag ju lite hår på gång så jag känner mig inte lika flintskallig längre och det är jag otroligt tacksam för.
Nu om annat.

Paketen. Ellospaketet har jag berättat om (förutom ett tips jag kan ge er, ska ni beställa en typ av shaper så lägg till ett par storlekar-då kanske ni kommer i den), sen fick jag ett paket från adlibris, ett paket jag sett fram emot men har nu bestämt att jag inte får påbörja någon bok förrän vi flyttar ut till stugan. Och därmed basta. Jag har ju låneböcker från bibblan att sysselsätta mig med. Jag läser just nu Jane Austens Emma.
Sen väntade ett paket från en av mina kusiner. Ett paket med några syböcker som hon fått till sitt jobb och då tänkt på mig. Jag blev jätteglad, sånt brukar sällan hända mig. Det var tre jättefina böcker om diverse syprojekt, barnleksaker och väskor bl.a varav en bok med mönster och tyg till en väska. Kul.

Nu ska jag gå upp och röja lite i syrummet. Konstigt nog ser det ut som ett gäng treåringar håller till där och härjar trots att inget blivit sytt på månader nästan, och jag tänkte röja till där så det ser lite trevligare ut. 
Annars då?
Det regnar. Några dagar med uppehåll och nu regn igen. Man tackar. 
Jag tillhör tyvärr dom som inte gillar att ta itu med innejobb när det regnar, det hade ju varit praktiskt, jag föredrar att städa och göra fint när humöret är på topp, vilket det är när det är soligt och fint ute. Sån är jag bara. Opraktisk och lat, fast snygg och smidig i mina bästa år. Lite som Karlsson på taket när jag tänker efter.

söndag 22 maj 2011

Loja dagar sätter sina spår

Jomenseru att här har jag gått och såsat på i många många dagar. I min ensamhet har jag väntat på att Maken ska fiska klart och komma hem, i mitt huvud har många små projekt planerats. I min reella värld har inte många projekt blivit vare sig påbörjade eller färdigställda och nu kommer Maken hem om ett par dagar, kanske imorgon eller så på tisdag.
Herregud, jag börjar känna en viss stress.

Efter att ha läst bok efter bok nu i flera veckor har jag i helgen påbörjat några av dom projekt som jag själv ansåg vara av stor vikt att få färdiga. Idag har jag röjt ur tre klädkammare, fyra sopsäckar står hopknutna, ja inte med varandra utan var och en för sig såklart, och ska imorgon få åka med mig till soptippen. I bilen ligger två säckar till som alla blivit till på övervåningen, en säck står klar för avfärd i datarummet.
Det har varit röjning a la slarvåstress men som jag ändå är hyfsat nöjd med.

Sen så är det bokföringen som är ett projekt av hög prioritet. Jag har försökt sätta mig in i det automatiska programmet men det kräver att jag ringer supporten och det ska jag göra till veckan. Jag har en massa frågor som behöver svar innan jag kan gå vidare.
Känns lite jobbigt att behöva lära sig ett nytt system även om det känns viktigt att göra det.

Solen skiner, det har blivit rejält grönt på sina ställen eftersom vi nu haft varmt efter många dagar med regn. Då tar det fart vill jag lova. Jag känner av pollensäsongen på ett snorigt och tårögt sätt.
Har läst ut Svindlande Höjder och ser nu fram emot en ny bok med lite lättsammare innehåll. Vilken har jag inte bestämt än men en klassiker lär det bli.
Jag tror det är medelåldern som får mig att sluka böcker, och att jag tar till klassiker måste vara ett tant-tecken, vanligtvis är jag ju så hipp i min boksmak men nu går jag längre och längre bakåt i tiden.

torsdag 19 maj 2011



Ingen kan vara nere med en ballong.

Nalle Puh


Så sant som det är sagt. 
Sista fiskedagen imorgon, lite avrustningsjobb efter det, men sen kommer Maken hem!
Först körs lastbilen hem full med grejer. Sen åker Maken den fantastiska bussen ner för att köra upp båten sen
Efter det blir det stugan.

Och inte har jag en ballong heller, ändå känner jag mig glad idag.

onsdag 18 maj 2011

Det luktar fis och det finns ingen att skylla på...

Jag åt långfil häromdagen. Utan att få hemska magsmärtor. Lycka. Jag har hört att mjölkproteinallergi kan "gå över" så jag har väntat på en chans att prova. Jag har fått tipset att pröva med någon månads mellanrum för att se om mitt system klarar det.

Nu provade jag. Och det gick bra.
Sen provade jag idag också. Och herreminje så jäkla ont jag fick.
Och gaser. Gaser kan göra också ont.
Jag vet.



Gaser kan lukta också. Det vet jag också.
Önskar Maken var hemma, då kunde jag ju skylla på honom.
Det är han ju inte, hemma alltså, men Hjördis är ju hemma kom jag på. Hon fes något otroligt kraftfullt när hon var en liten liten kattunge. Hon fes som en hel karl.
Det luktade som värsta människofisen, så liten hon var.
Hon la sig till rätta i famnen, slappnade av och släppte en rökare.

Kanske det är hon som är orsaken till lukten som finns omkring mig?
Jo, när jag tänker efter så är hon nog det.
För det kan ju inte vara jag.
Kvinnor fiser ju inte som bekant, eller vet ni om det bara är en skröna? Fiser kvinnor verkligen?
Allvarligt?

Möjligtvis skulle en kvinna kunna prutta/släppa väder om hon eventuellt var lite intolerant mot mjölkprotein och hade trotsat den intoleransen i hopp om att vara tolerant igen men upptäckt att hon nog inte var det.
Man kan ju tycka att det skulle räcka med magsmärtorna. Att behöva stå ut med lukten är ju som grädde på moset, fast tvärtom.

tisdag 17 maj 2011

Tack alla för era kommentarer och förklaringen att Blogger fuckat upp igen.

Här åker man bort ett par dar och se vad Blogger ställer till för oss när jag inte är hemma och kan styra upp hela skiten.

Jag har försökt vila mig i form. Det har väl gått sådär. Ryggen är som den är helt enkelt. Sitta är värst. Halvligga på sniskan i soffan är bäst, konstigt nog.

Trots en jobbig resa så var det kul att få träffa Maken, på sex veckor har vi väl träffats sex dagar och det känns på tok för lite.
Fredagen började med att jag gick och la mig. Skulle ju gå och lägga mig tidigt hade jag tänkt men det var svårt, började kattsäkra huset och tiden bara gick. Vaknade kl. 03 i panik att jag försovit mig, skulle ju upp kl.04. Trots tre väckarklockor så somnade jag inte om så min sömn blev ca 3 timmar den natten.
Dusch och sen iväg, stod vid busshållplatsen kl. 05 och sen var det buss, buss och åter buss till kl.15.30
Nu kommer något intressant.

Maken.
Man skulle ju kunna tro att han var ivrig till att träffa mig, att han skulle möta bussen med trånande blick och ett bankande hjärta. Jamentjena liksom.
Jag ringde då jag stigit av. Var är du? Jag är på väg.... jag är snart där...
Jag sa att jag började gå mot hotellet, det var en lagom promenad och den gick bra då jag hade en hjulväska.
Jag kom till hotellet. En make? Nix.
Jag ringde igen. Var är du? Jag är snart där.. en minut...

Jag checkade in. Jag väntade. Jag stod och läste menyn på kvällens matförslag då han dök upp med andan i halsen. Tack för den ivern.
Vi gick ut en kort promenad efter att jag legat stupad en stund i sängen. Men jag var så stel att jag behövde några steg inför kvällens middag.
Vi åt på hotellet, jättegott var det. Tog t.o.m efterätt vilket var ett stort misstag. Mådde pyton ett tag innan all mat sjönk undan.
Sen kollade vi hockeyn. Låg och pratade och bara mådde gott av att träffas.
Hångel?

Njaee..
Vi sov 10 timmar!
Jag som inte sovit mer än 3 timmar i sträck under tiden han varit borta. Tio timmar!
Kände mig utsövd som tusan på lördagen.
Det regnade ordentligt. Perfekt. Inga krav och inga måsten. Lånade en bil, for ut och körde, åt och slappade. En snabb shopping och sen låg vi i båten och kollade på film. Jättemysigt.
Sov gjorde vi i stugan, på loftet vilket inte är min favorit precis men det var mysigt.

Söndag, snabb hårtvätt (får fett hår på en dag bara och det är så otrevligt) och iväg till bussen, 10,5 timmar senare hemma. Torka kattspyor gånger tre, lämna resväskan i hallen, stupa i soffan, fundera på mat (en halv smörgås på hela dagen, inte precis bra för en GBP-opad) orkade göra en shake, slappa i soffan, kolla finalhelvetet, halvnöjd efter andra perioden, periodpaus=somnade i soffan, vaknade och kollade matchen ett mot jävla sex. Sucka. Ta piller mot ryggont, gå och lägga sig.
Slappa hela måndag, inte kunna sitta ej heller ligga annat än halvdant, ett mellanting är bäst för mig.

Nu regnig och dimmig tisdag. Inga planer för dagen. Kolla lite bloggar under dagen, korta stunder funkar bäst. Kanske in till stan för att köpa nya bambustickor till min stickning, Hjördis har tuggat sönder den ena så den är alldeles förstörd.
Vi får se.
Oskrivet blad är bäst. Ska förresten renskriva det jag skrev på bussen, spånade vilt kring ingenting men tyckte själv det blev ganska bra. Ska kolla och se om jag känner likadant nu. Förmodligen inte.

Maken fiskar ännu. Nu börjar det likna lekfiske, bara igår fick dom lika mycket dom fått på de senaste veckorna så det drar ihop sig mot fiskeslut. Längtar tills han kommer hem, tills vi får flytta ut till stugan, renovera gäststugan och bara njuta av en efterlängtad sommartid...

söndag 15 maj 2011

Hemma igen..

... och längtade till ut till bloggvärlden.
Såg min sida.
Här har det varit livat vill jag säga, många många kommentarer och vilda glädjetjut.


Eh... not. Men tack Agneta, snäckskalsdalen för din hälsning och kommentar.
Jag undrar om detta är ett tecken...

Jag tror jag åker tillbaka till Maken, 10,5 timmar hit eller dit.
Han saknar mig då nåt oerhört.
Det har han sagt.

Maken vs Blogger : jättemassor-0


Nu är ryggen officiellt paj så nu går jag och kryper under el-filten.
Inga fler bloggbesök ikväll, det räcker med min egen känner jag.

torsdag 12 maj 2011

Jaha, vad fan ska man ha för rubrik idag då? Jag satsar på ingen rubrik alls.

Jag kunde ha packar som rubrik, men eftersom det är något som ännu inte har påbörjats så struntar jag i det. Jag kunde också ha skrivit tårta för det fick jag idag av grannen när jag var in på en kopp kaffe.
Jag hade också kunnat skriva Jäkla fucking ryggsmärta men det vill jag inte för då är jag ju ofin i munnen. Jag svär nämligen ogärna offentligt. Obs, sarkasm och ironi i en salig mix, lite av saroni eller ironasm.
Jag svär ännu mer ogärna när jag är ensam, det lönar sig liksom dåligt om ingen hör när jag kör en rejäl ramsa så då lider jag istället i tysthet, och samlar på mig tills det kommer ett lämpligt tillfälle att rasa ut.

Imorgon åker jag buss till Sundsvall. Jag ska stå och vänta på den söta snabba bussen kl.05.20 på morgonen. Det känns superkul. Och härligt att få börja dagen så tidigt. Liksom före pippifåglarna och alla morgonpigga.
Sen får jag åka hela långa dagen. Blir spännande att se hur ryggen mår när jag är framme.
När jag är framme ska jag checka in på hotellet, krama på Maken, eventuellt hångla upp honom lite men mest troligt så rasar jag ihop på sängen och kanske somnar av pur utmattning. Då känner sig Maken mer hemma och det är ju det som är meningen.

Detta är Spikarnas fiskeläge på den tiden det var svartvitt. 
Numera är det ju färger överallt när man närmar sig. 
Det är lite vackrare nu. 
I övrigt ser det ut precis som på bilden.


Hjördis har vält fyra blomkrukor idag. I köket. Det var en jäkla pippifågel som spatserade omkring med en kaxig attityd som kissen ogillade skarpt.
Vi har många katter i området, många pippifåglar, lite harar, ekorrar, bävrar och små antiloper som traskar omkring på tomten. Hon ogillar alla och allt som rör sig. Hon har fullt upp med att ränna omkring mellan fönstren, spotta åt pippisarna och följa dom små djurisarna på deras vandring på vår tomt.
Hjördis längtar ut till stugan där hon har chans att stipulera ett sjujäkla exempel och jaga dom från ort och ställe. Då ska dom få se på fan bad hon mig skriva till er så att ni förstår vad hon menar.

Däremot är Hjördis väldigt impulsiv så jag hoppas att hon misslyckas i sina jakter och inte kommer in och visar upp så duktig hon har varit. Det är nämligen inte så himla mysigt när hon kommer in med en död mus. Det är i o f s värre när den inte är död utan rör på sig.

onsdag 11 maj 2011

Trött men nöjd

Idag har jag varit på visit hela dagen. Har varit till pappas sambo i grannstaden, och det var så trevligt att jag knappt kunde slita mig därifrån. Till slut var jag ju tvungen, ryggen sa stopp.
Sitta på köksstolar är det värsta som finns, rena rama ryggdödaren för mig.
Men trevligt var det.

Körde hem utan att stanna vid tygaffären, det var ett enkelt beslut när jag knappt kunde gå.
Hemma så var det soffan som gällde.
Efter ett par timmar i liggande traskade jag iväg ut till allfartsvägen och hämtade soptunnorna som dagen till ära blivit tömda. Och det var verkligen behövligt, särskilt den bruna om jag säger så.
Nämligen Trauma med stort T.

Det stank.
Efter att ha passerat den bruna tunnan häromkvällen och insett att något var mycket på tok, så öppnade jag den arma kvinnan locket och insåg att det förmodligen var något under alla maskar/larver som orsakade stanken.
Förmodligen är det någon av personalen som i höstas lagt något i den bruna tunnan, ovetandes om att vi komposterar själva. Och vi har aldrig kollat.
Tur med tömning idag alltså. Merparten av innehållet tömdes, ett antal dl krälade äckelpäckel var kvar.
Vatten, klorin och såpa klarade skivan.

Tunnan känner sig nu pånyttfödd, doftar såpa och luftas nu i vårnatten.
Den är nog lycklig.
Jag är lika lycklig jag, kräsen som jag är så känns det skönt att ha rett ut maskproblemet och dagens tillika gårdagens äckelkänslor är borta.

Jag är nöjd med dagen som varit så trevlig, jag är nöjd med att ryggen återhämtat sig till sitt vanliga usla läge och att jag snart ska få träffa Maken efter flera veckor på var sitt håll, på fredag tar jag bussen söderut.

Jag kommer att sova gott inatt.
Tunnan likaså.

Det är gott i den värld som är min.

tisdag 10 maj 2011

Det var en gång.....

... en tant som var i medelåldern, optimistisk, pessimistisk och lat. Vi kan kalla henne för Ulrika, (en Ulrika som säger sig Sy någon gång då och då), det kan vi kalla henne för det är vad hon heter.
Men som sagt så var hon lat av sig. Hon var dessutom klen, både i sinnet och sitt fysiska tempel och därför skymdes latheten ibland av en kroppslig misär.
Ulrika hade bestämt sig för att städa sitt hus, röja i skåp och lådor som under årens lopp trasslat till det för sig med ordningen/renligheten och efterlämnat ett kaos värdigt ett tredje världskrig.

Ulrika startade i medelhögt tempo. Sen blev hon trött, saktade ner lite, andades och försökte vila sig i form. Tog det lugnt, insöp lite bokliga trevnadsstunder och vilade i soffan.
Sen kom Ulrika aldrig igång igen, tanten tappade liksom sugen i en värld av tappade sugar.
Det störde tanten något oerhört.
När hon sett sin mor agera i sin medelålder så var detta inget hon kände igen sig i. Den ömma modern var allt annat än lat, hon var renligheten själv, pedanternas pedant och städmanisk.

Nu har Ulrika nått en slags kulmen i sitt dåligt samvete, hon har talat med en god vän i telefonen och skaffat sig rikligt med argument för att fortsätta slappa.
Den slappa tanten är extra slapp kan man säga. Den goda vännen påtalade vikten av att inte förta sig i vår ålder, utan leva för dagen, njuta och må så väl man kan.
Tanten Ulrika mumlade instämmande och lovade sin goda vän att sänka takten ytterligare för att undvika kraftiga bakslag på ålderns sensommar (höst var ju lite att ta i för mycket kände bägge två).

Och det fysiska templet gör sitt för att medverka till den slappa hållningen, ryggen vägrar samarbeta, axlarna värker och ischias i ena stjärthalvan (och ner för benet som liksom "hör ihop" med sagda stjärthalva) gör att det känns så jäkla roligt att ta i. Allting känns extra kul nu liksom.
Och böckerna ter sig väldigt intressanta i jämförelse med den kraft och smärta det innebär att röja ett sådant hus som denna Ulrika har. Detta gäller även för kortare ryck då dessa inte riktigt gör så att huset verkar kunna bli rent och fint någon gång i en någorlunda nära framtid.

Men så länge man får poäng för att man försöker/tänker på att försöka så är det ju fantastiskt förhoppningsfullt att denna Ulrika fortsätter att hoppas på resultat i storlek Stordåd trots uteblivna resultat. Där är hon optimistiskt i sin pessimistiska läggning på något märkligt sätt.
Hon är uppe i ofantliga poängsummor just nu.
När som helst räknar hon med att få något uträttat rent fysiskt också, alltså inte bara i tankarna utan något man kan pricka av från en att-göralista.

Vilket år som helst.


Förresten, det är ju aldrig för sent att ge upp!

måndag 9 maj 2011

Tjoflöjt, tandläkaren avklarad!

Japp, och jag överlevde. Det var inte farligt faktiskt. Jag har ju en gång kvar och den kan ju vara den värsta men det får jag se om över en månad.
Som det känns nu så rotfyller jag mycket hellre än borrar.
Mycket hellre.

Ni som bloggar, vet ni om man kan få en funktion som visar vad man skrev för ett år sen? Har sett det någonstans och undrar om Blogger har något sådant.
Jag är egentligen mest intresserad för min egen skull, men det är rätt jobbigt att skrolla och leta sig tillbaka ett år och då vore det ju fiffigt om det gick att få en sån gadget/widget/grej.

Nu ska jag gå och krascha i soffan, det gör lite ont faktiskt. Men som det har grejats är det väl inte konstigt kan jag tänka mig.
Jag tar min bok och vilar lite.
Jane Eyre är tyvärr slut nu så jag har hoppat in på Svindlande Höjder och den är lite tyngre och jobbigare att läsa, men den är ändå betydligt lättare att ta till sig än städning.
Och det är inte obetydligt i min värld.

Oh vilken start på veckan

Nu ska jag borsta tänderna.
Tandläkaren väntar.
Rotfyllningen del 2:3

Känns jättekul.
Inte!

Jag vill bara gråta, men bara för att det är gratis så har jag inte tänkt göra det.
Inte förrän jag verkligen måste.



Det blir nog snart.

lördag 7 maj 2011

Joruseruatt..

Här händer inte mycket. Men litet.
Igår bakades det bullar. Dom blev jättegoda. Jag gillar fikabröd men då helst andras, men när det gäller vanliga bullar då föredrar jag mina egna. Dom ska smaka mycket, vara mycket gott inuti annars kan det vara.
Torra bullar är ingen favorit även om jag lätt kan glufsa i mig en sådan också om det är vad som bjuds.

Nu bakade jag dock goda bullar. Jag var helt slut efter den bedriften.
Det är märkligt, förut kunde jag baka bullar hur lätt som helst även om jag jobbat hela dagen och samtidigt hade tvättstugan (alltså, när jag bodde i lägenhet och fick samla ihop tvätten till en viss dag och då hade man plenty tvätt..).
Nu räcker det med enbart bullbaket. Jag får så ont i ryggen att det inte är sant.

Nu är det dock gjort och andra utmaningar väntar.
Det lät fint det där med utmaningar va, men det skrev jag bara för att verka intressant. Vilket jag ju inte alls är, så nu förstår ni att jag narrades om "utmaningarna". Om man inte betänker städningen som jag nu ett antal dagar har lagt på is, men sådana utmaningar är inte vad jag syftade på så det låter vi falla in i avdelningen meningslösa/tråkiga måsten.. och lämnar in det i hjärnans glömskecentrum.

Jag läser Jane Eyre nu. Jag har läst den förr, i min ungdom (alltså för ett par år sen) och den är fantastiskt bra. Jag gillar språket och sättet hon skriver på, det är som om någon berättar den för mig, inte som jag läser.
Alla klassiker är väl inget för mig kanske, men vissa är det absolut och denna är en av dom.

Charlotte Bronte (e med två prickar ovanför) har ju skrivit Jane Eyre, hennes syster (tror jag) Emily Bronte (samma e här förstås) har skrivit Svindlande Höjder också en klassiker och den väntar på mig efter Jane Eyre.
Mitt bokpaket som kom häromdagen innehöll andra böcker också, några deckare och lite annat.
Jag har fina bokstunder som väntar på mig i den närmaste framtiden och jag hoppas jag kan lämna någon oläst till sommaren.

Nu ska jag ta mig en snabb bloggrunda innan jag tar mig en matbit för att sen (i mina drömmar iaf) ta och köra ett ryck med städningen. Jag ska inte, jag upprepar inte begrava mig i boken innan jag har tagit mitt städryck utan bokstunden ska komma som en belöning efteråt.
Eller kanske jag läser en stund för att komma i rätt städstämning. Det kanske kan få mig på städhumör. Det känns (t)roligt !? Och det är ju ändå lördagskväll. Ska man städa en lördagskväll eller ha roligt? Är inte det nästan brottsligt att ägna en lördagskväll till städning tänker jag nu när jag tänker efter.

Jo, det är det tametusan.
Hej boken, nu kommer jag snart igen, nu kändes allt lite ljusare helt plötsligt, även om här nu är dimmigt och 0,6 grader. Läsa bloggar, äta och läsa. Värre sätt har jag spenderat helgkvällar på..

torsdag 5 maj 2011

Hehe...

Fick min nya inspelningsbara boxer idag. Dom sa det skulle ta 5-10 arbetsdagar och det tog 4. Otippat va?
Nu är den igång. Efter typ två minuter.
Vad kan man dra för slutsatser av det då?
Jo, antingen att jag ubersmart, överintelligent och superteknisk (vilket jag föredrar att tro) eller så har dom börjat göra teknikprylarna mer för dummies (vilket jag inte föredrar att tro som ni säkert listat ut).

Hips och vips, döm om min förvåning men allt funkar.
Jag är nöjd och belåten.

Fick mitt paket med böcker idag. Ska börja med Jane Eyre har jag tänkt, lite motvikt till vampyrer och deckare. Har också varit över till grannen för lite fika och så tittade jag lite beundrande på när hon krattade. Hon är ju bara dryga 70 och flänger runt som värsta yrvädret. Själv krattar jag inte. Det är en principsak. Jag krattar på stugan nämligen och det är jobbigt nog.
Nu blir det ju för sen krattning där i år också så det går väl som det går. Det blir för tungt att kratta när gräset redan börjat växa. Då får man köra en slarvkrattning.

Hemmavid har vi inga sådana böjelser, vare sig för tidiga lätta krattningar eller sena svåra. Det nya kommande gräset växer snabbt över det fula gulbruna dögräset och blir snart grönt och skönt. Vi har ganska stor tomt dessutom. Och har klippt gräset dåligt i höstas vilket medför modell intekort och det gör det mer svårkrattat och ännu mer svårmotiverat i start- och slutskedet.
Däremot ska jag gå runt och samla in alla skatter som töat fram, det ska jag göra.
Det har jag då tänkt iaf.

Inatt var det -6 grader. Det var roligt.
Så kom solen. Sen for solen. Och snart kommer regnet. Nog om väderhelsiket.

Det var allt för mig. Jag är trött efter att ha varit vaken sen 04.17 och jag har icke kunnat sova något under dagen så jag antar att kvällen tenderar att bli kort...are än vanligt. Eller så kommer jag in i ett piggil och då är vaken klockan runt. Det är vansinnigt spännande att vara jag och att dela mitt liv med mig själv.

Bara en sak till. Apropå morgonens telefonflirt med Maken så kom det av sig för han satt på utedasset och kackade. Sen for dom ut och fiskade, det gick dåligt med dagens fiske precis som flirtandet, fast orsaken var inte densamma, det fanns inga sälar i mobiltrafiken som det fanns i fiskeområdet.
Vi får flirta nästa helg istället, då ska jag ner och hälsa på honom.
Jajamänssan, så ska det bli! Det ser jag fram emot. Jättemassor mycket.

Idag skrollas inga fingrar.

Så det så!

Jag vaknade 04.17.
Det var onödigt tidigt.
Det var för att jag somnade i soffan och därför låg så ebarmerligt dåligt så ryggen sa nixpix kl.04.17.
Då steg jag upp.

Har sett en dålig film. Jag hade kunnat byta men jag orkade inte, hoppades på omsomning.
Sen blev jag hungrig.
Då åt jag en kall bit ugnspannkaka med smör på. Gud så gott.
Sen drack jag.

Då fick jag ont i magen.

Pris för veckans intressantaste inlägg går till.... mig hehe.
Nu ska jag gå och mobilflirta med Maken. Dom ska ut och fånga strömmingar, tji fick ni era jäkla sportfisketalibaner.

Sen ska jag sova lite till har jag tänkt.
Mycket på agendan idag.
Många saker blire.
.. nog inte av men det lät fint med att jag hade mycket på just ordet agendan.

En sjukpensionär har inte mycket till agenda.
Det har bara yrkesarbetande och ansvarstagande friska.
Inte simulanter.

Så det så!

onsdag 4 maj 2011

Vårtecken från norr och vi med smärtor simulerar. Varning för skrollfinger! ;)

Jag har minsann noterat att det på många bloggar visas bilder på växthus med blommor i, blommor ute av typen sippor, maskrosor och jag vet inte vad. Detta är för oss häruppe inte en vanlig syn i dessa tider. Vi har vårtecken av andra slag. Eller jag har av dessa slag som kommer nedan.
Vi kör med principen Det som göms i snö kommer upp på våren...



En död kratta ser ni ovan. Dom växer inte överallt, bara där dess ägare glömt att plocka in sommarens redskap innan snön kommer.



Här har vi en snodd som man kan t.ex spänna fast en tank i båten med, men som nu ligger framtinad från en snöhög. Denna kan ha kommit dit i höstas eller så har den legat slängd vid bron och sen snöat över. Den påträffades dock ute på gräsmattan. Vi misstänker att vår traktor kan ha medfört att den medföljt ut i grästrakterna. Bredvid växer en ledsen kork till okänd flaska. En flaska hittades dock
i närheten men den hade redan en kork så den flaskan var inte partner till denna.



Här ser vi en gammal gräsklippare som växt upp som ur snödrivan. Den kan möjligen ha lämnats ute över vintern eller så har den krupit ur förrådet själv. Då vi inte har något förråd är det mer troligt att gräsklipparen fått övervintra under sagda snödriva. Spaden tinade fram där också, vilket förvånade mig kraftigt. Visste inte att vi hade en sådan spade.
Det som koxar fram till höger hör till båtvagnen den har också fått stå i snödrivan hela vintern. 
Det gjorde den förmodligen utan glädje.
En sak som bör sägas är att gräsklipparen ska skrotas och en ny införskaffas. 
Om detta inte sker så lär denna klippare få klippa denna sommar också. 
Det gjorde den förra nämligen. Då inhandlades inte heller en ny så den gamla fick
 fortsätta trotjäna, den har övervintrat i snödrivor förr.
Den gillar det.



Ah, här har vi en trasa på ett borstskaft. Otippat att hitta denna ute, själv har jag ingen aning om vad det är men jag förmodar att en Make har använt den till något speciellt ändamål. Den hittades framtinandes i en hög med bråte som sopats från asfalten framför huset. Lite osäkert vad det är för skrot men säkert är det från grävningen av jordvärmen.


Otippat kommer här en annan spade fram. Den visste jag att vi hade, men ingen av oss visste att den låg där under snön och häckade hela vintern. Den har nu legat och solat ett par dar och är mogen för skördning.


Åh, där ligger dom jävla jordsäckarna som du tjatat om att få fram! Och där har dom ju gjort nytta hela vintern, sa Maken när dom kikade fram under snön. Då kom jag ihåg att jag promt ville ha dom hem (vi tog dom från stugan) för att fylla igen några små planteringar där jorden sjunkit undan.
Detta gjordes dock aldrig som ni ser, eftersom jag behövde Makens hjälp 
och han ansåg inte att han hade tid..
Say no more liksom.


Här växer en vattenspridare så sakta upp från marken. Den är grön och röd och först mindes jag inte om den ens var vår tills jag kom ihåg att den hade vi ju till gräsmattan, då den var *hrm* ny för några år sen.
Jag kan dock inte erinra mig att jag har sett den de senaste åren så det är för mig en gåta hur den liksom poppat upp nu så här i vår.


Här har vi ett munstycke till våra spolslangar i fiskberedningen. Den har nog gått sönder men icke hittat till soptippen, och därför lagt sig till vila bredvid sparken.
Eller sparken kom dit senare men nu så här i snötiningens tid så ligger som fint bredvid varandra, nästan att dom spoonar lite. (ligger sked för dom som inte vet)

Det var nu slut på vårtecknen för idag och så kan jag tillägga att igår blev jag förbannad då jag fick en enkät i brevlådan. Då var den dagen störd. Det var en frivillig sådan och det var tur för jag vägrar svara på sådana enkäter.
Den handlade om värk, träning och psyke. Eftersom jag studerat forskningsmetodik så insåg jag rätt snabbt att detta lär inte bli till min fördel, eller någon annan med värk heller för den delen.
Påståendena var så märkliga, det fanns inget mittemellan svar utan antingen jättenej, nej, ja eller jätteja. Det irriterade mig.
Typ
- Det är verkligen inte ofarligt för en person i mitt tillstånd att vara fysiskt aktiv!
- Att vara försiktig med onödiga rörelser är det bästa jag kan göra för att förhindra att smärtan förvärras.
- Ingen ska behöva träna när hon eller han har ont.

Det fanns inte heller någon fråga som behandlade vilket problem jag ansåg att jag har, jag kunde aldrig koppla aktivitet till smärta och det retade mig.
Jag önskar dom fick prova själva att ha ont 24 timmar om dygnet och sen skulle jag stå och säga att du måste vara aktiv, träna på, skit i om det gör ont, det är verkligen inte farligt osv.

Ju ondare jag har desto mer får jag ju ta det lugnt, det gör jag av självbevarelsedrift. Sen gör jag ju det jag kan. Sen frågade de om hur väl man studerat, högskola eller gymnasium och det retade mig också. Jag som gått högskola bör alltså ha mindre ont än en person med lägre utbildning. Jag säger inte att det är så uträknat utan det är så jag tolkar denna enkät utifrån frågorna. Det var 7 sidor frågor!

Jag är kanske orättvis men det kändes inte bra att fylla i den så därför avbröt jag och rev sönder den.  Det är också svårt som kroniker att svara sådana frågor, jag kan ju ha en sämre period eller en bättre. 
Hur som helst, jag såg då ingen anledning till att jag skulle bli hjälpt av denna så jag avstår.

Nu har jag gnällt av mig och skall återgå till röjningen i klädkammaren, jag är snart klar nämligen ;)

Avslutar med en bild på min vinst, toaskylten jag vann i Fru Gårmans tävling.
Fint blev det!

tisdag 3 maj 2011

Innovativ är ordet för dagen!

Ni som är uppmärksamma ser att jag ändrat teckensnitt på tja, dagarna och rubriker till höger (vet inte vad det kallas, gadget? widget? rubrik?). Anledningen var den att jag skulle ändra titeln på det jag tidigare kallade Bloggintresserade. Nu ville jag det skulle heta något annat och efter en halv sekunds funderade ändrade jag den titeln.

Hade syncopate tidigare, gillade den skarpt. Tyvärr gick den inte ihop med så många bokstäver och blev följdaktligen flera rader, det såg ut lite som en spya, så jag ändrade teckensnittet också.
Var jag inte hipp så säg? Nu menar jag inte att ni ska skriva att jag är särdeles hipp eller så utan det var en retorisk fråga, dvs jag använder det svar jag vill ni ska svara, ni behöver inte göra ett jota alltså.

Att jag är så innovativ beror på att jag har mycket att göra och lite jag vill göra. För att undvika dessa göromål, t.ex nu tar jag bara något ur huvudet: typ städa en klädkammare där jag redan burit ut allt så det svämmar över i syrummet och ser ut som ett jäkla världskrig och det gör mig så jäkla deprimerad och rädd för allt arbete som kvarstår att jag vill lägga mig i fosterställning alternativt primalskrika, så sätter jag mig vid datorn.
Det var bara det jag ville säga.

Nu när huvudet har läkt någorlunda (från det jag skallade dörrposten x 3 häromkvällen) så tänkte jag sätta mig och läsa en stund. Eller kanske fundera på varför det är som det är, eller så äter jag nåt. Jag har ännu inte bestämt mig.

Jag väntar på ett paket från Adlibris, med ett antal pocketböcker jag beställt. Ojoj vad roligt det ska bli, eller loligt som Nilla säger. Nu när jag skrollade ner på bloggen för att hitta Nillas adress att länka ser jag att det ser ju för hemskt ut med svart text till mitt nya teckensnitt. Som en jäkla plump. Kanske jag gör något innovativt, kanske inte. Den som lever får se.

Idag är det kallt, som igår fast kallare, lite snö har kommit och farit (den ligger ju inte kvar turligt nog) och det blåser svinkallt. Nordan säkert, för nordan är kall varifrån den än blåser.

Tja, det var väl allt för nu, nu kan ni kommentera i vanlig ordning (för det gör mig så glad) om ni hittar nåt att kommentera förstås. Annars kan ni bara hojta till vad jag ska skriva om så gör jag det. Sån är jag helt enkelt.

Bajbaj bördi!

måndag 2 maj 2011

Måste in med ett nytt inlägg för att få bort bilden av Usamajäkeln från era högersidor..

Två inlägg samma dag, nytt rekord för i år tror jag.
Då tänkte jag bara informera om att det just nu snöar här. Det var väl roligt hurra. Nu blir det vinter nu osv som den jäkla sången går.
Det är bara några ströflingor men iaf.

Maken informerade om att det kom snöflingor i Sundsvall också. Där är det också kallt. Det verkar vara kallt överallt i vårt avlånga rike. Det tröstar föga.

Jag har ännu inte gått upp för att fortsätta röjningen i syrum/klädkammare. Jag har för ont på fontanellen för det, jäkladörröppningtillattvaraförlåg!
Däremot har jag funderat på att torka kattsnor från datarumsfönstret. Dvs att torka det fönstret på insidan. Det är ännu bara i planeringsstadiet och det är mycket troligt att det stannar där. I huvudet. Som en tanke bara.

Grattis Shamrock som fyller år idag. Grattis Diana (makens kusin) som också fyller år idag!
Och grattis till mig som också fyller år idag.. Eller nej, det gör jag inte. Jag är jungfru för guds skull.
Men grattis till mig som har huvudvärk, ingen tandvärk alls längre, värk i axeln, är stel, har varit på banken, nu tittar solen fram yippii, en kort stund-nu är den borta, som har städat köket färdigt och alla delar...

Todeloo på er alla. Ha en härlig dag ute i det ... hrm fina vädret, ni som har det. Ni andra får väl hitta på något trevligt att göra denna måndag som är idag. Själv har jag firat med att betala in tusenlappar till Skatteverket. Slå det ni som kan!

Förresten. Igår kommenterade Mofs hos mig, kommer ni ihåg Mofsan ni som var med på den gamla goda tiden?
Som en liten påminnelse ska jag visa er (som är nya) en sak som Mofs hade på sin blogg en gång och som  jag skrattade så mycket åt att jag pinkade nästan på mig (lite mer än nästan kanske men det är ju glömt nu). Det är min typ av humor.

Usama Bin Ladin död

Nu är Bin Ladin död. Nu hade jag tänkt skriva något genomtänkt men jag skiter i det. Bin Ladin död punkt slut. Bra så.


Vi har inte så himla varmt och vackert väder idag. Vi har vare sig vackert, varmt eller och idag. Vi har svinkallt. I januari så såg man fram emot 4 plusgrader och nu undrar jag vem fan som snott vår värme? Isen har ju gått så det drar snålt från havet, det blåser och det känns som minus 32.

Jag skulle börja med småprojekt i datarummet hade jag tänkt. Nu har jag startat i ena klädkammaren uppe, och jag undrar så smått om jag är galen. Jag har slagit skallen exakt tre gånger i dörröppningen vilket jag i förväg hade bestämt att inte göra. Nu har jag en bula. Nu är jag ju skallig dessutom så jag hade dåligt med polstring när jag slog i.
Nu är allt utplockat och står på golv och bänkar i syrummet.
Och hur otippat var det att jag skulle ångra min städningsåtgärd?
Joruseruatt...

Nå, jag ska ta tag i det där. Så småningom. Där var jag tvungen att googla lite, det såg för märkligt ut, stavningen på småningom. Men det verkar vara rätt.
Ja, det var väl allt jag tänkt säga när jag nu inte orkar orera om Bin Ladins frånfälle.
Tjillevipp.