måndag 31 maj 2010

Tuff tuff...

.. nu tuffar båten iväg mot nordligare breddgrader. Dom har just lämnat kajen och påbörjar nu en lång färd hemåt.
Själv då, vad har jag gjort undrar ni då antar jag.
Tja, allt och ingenting, mest småplock faktiskt, burit undan lite här, ställa in lite där, röja både här och där, fast mest där måste jag säga, lämnat prover på lab, beställt tapeter, samt dragit i diverse spakar.

Har nämligen varit på en hjältetripp och dragit i en spak i båten.
Bottenpluggen går att sätta dit manuellt vilket gör att det inte skimpar in vatten genom hålet (vi har självläns, vilket gör att man slipper ösa båten) när man lastar tungt (golvet var tungt).
Detta glömdes i och nu har jag varit och kopplat ur det. Ganska bra för det har regnat duktigt mellan varven, trots en dag med riktig värme och sol hela dagen. Däremot har det också regnat fasligt mycket, så i båten var en del vatten, en del av den delen vatten fick jag över skorna så att jag klafsade rätt ordentligt efteråt.

Maken fyller år idag!
Det firade han med att stiga upp kl.5 (jag med förstås) och sen åka iväg till bussen för transport ner till Sundsvall. Vi får fira när han kommer hem istället.
Man slutar liksom fira när man börjar bli 30+are (nu är vi ju förvisso 40+are men jag väljer att kalla mig 30+are för det stämmer ju det också).

Jag har en finne vid näsan.
Det känns både kul och ungdomligt.
Ont gör den också och jag har glömt att finnar kan göra så ont, nu har jag ju iofs mer ont på andra ställen t.ex armarna och ryggen efter att ha burit golvpaket men ni förstår poängen.

Känns liksom ganska tonårsaktigt att ha finnar igen, känner hur det spritter i kroppen av hormoner och annat smått och gott.
Könsfinnar är ju mindre roliga, och varför får man dom egentligen? snacka om jäkelskap på hög nivå, eller låg nivå om ni föredrar det. Kul att få en könsfinne i troskanten, det är jätteskoj. Inte.
Fast jag är kanske ensam om könsfinnarna, kanske jag är ensam om dessa ungdomstecken (som jag väljer att se dom) som poppar upp främst i otid?
Nå, hursomhelst så lämnar jag det ämnet nu och övergår till annat intressant *cliffhanger*

Nu lämnade jag er i en faslig spänning men fasa ej, jag ska nämligen tala om vad intressant jag ska göra..
..för nu ska jag nämlingen gå och diska ur soppgrytan, igår kväll lagade Maken köttfärssoppa, en rejäl laddning och god blev den, men själva grytdisken blev kvar och den känns lagomt spännande att ta itu med..typ nu..*sucka*

Livet är fullt av meningsfulla händelser!

Vinnarna i lotteriet!




Maken har dragit fyra lappar innan han åkte och nu presenterar jag vinnarna!
Nilla har vunnit ett pocketfodral (det blåröda)
Fat Lady Sings har vunnit ett par pannlappar med kaffemotiv.
Fru Venus har vunnit pannlapparna med rosmotiv.
Malla vann ett pocketfodral (det grönrostiga)
Hoppas ni blir nöjda med era vinster, nu behöver jag bara namn och adresser till er så att ni kan få era vinster (ulrikasyr@live.se)

Grattis till er fyra och bättre lycka nästa gång till er som inte vann idag!

söndag 30 maj 2010

Båtuppkörning

Packar så att Maken är färdig att sätta sig på bussen imorgon bitti kl.6. Då väntar tio timmars bussresa ner till Sundsvall, en lång och jäkligt jobbig resa, innan han och hans bror kan äntra båten för att börja resan upp till hemmahamnen i Båtskärsnäs.
Denna resa tar väl ca 30 timmar, kan ju gå fortare om vädret är optimalt vilket det aldrig är, eller har då än aldrig varit.

Vi har målat färdigt panelen i stugan, imorgon ska jag beställa tapeter så att det är klart för man får ju alltid vänta några dar innan rullarna kommer.
Sen ska Maken införskaffa diverse lister när han kommer hem igen. Dom ska jag måla medans han börjar lägga golv, hoppas hoppas kaminen hinner komma i veckan, så vi får kaminvarmt när vi flyttar ut.
Så fort golvet är lagt så flyttar vi ut, fredag kan det kanske bli.

Imorgon ska jag också och handla lite plantor, det ser så himla trist ut därute med tomma krukor överallt. Någon ny perenn måste också införskaffas, det gapar tomt på vissa ställen i de få rabatter vi har.

Vi har egentligen bara två små. Rabatter alltså inte plantor. En kring en stor sten och en i en rundel som vi gjorde för ett par år sen, den runda har en jättejättestor mittperennblomma av en gång känd sort, nu bortglömd. Den växer lite väl mycket och döljer dom omkringliggande.
Jag är duktig på trädgårdsarbete.
Inte.
Jag gillar det inte heller, har inte gröna fingrar och jag anser att en rabatt skola icke behövas ansas, den ska få växa fritt. Lite grässtrån mitt i blomman är bara naturligt och som Gud avsåg att det skulle vara.
Hädade lite nu men det får gå för den här gången.
Eller nåt.

Viktigast är dock att jag inte behöver göra något åt blommorna om jag inte vill. Så avsåg jag att det skulle vara.
Ha det så gott.
Tävlingen avgörs snart och vinnarna läggs ut till allmän beskådan.
Taddaa..

Sista tävlingsdagen!


Tävlingens sista dag är idag.
Sen drar Maken vinnarna och imorgon meddelar jag vilka som vann!
Ni som vill vara med i utlottningen och ännu inte skrivit upp er kan skriva en kommentar på detta inlägg, eller maila: ulrikasyr@live.se
Extravinsten i form av ett pocketfodral.

Nu ska vi göra oss i ordning för att åka ut till stugan och måla färdigt. Igår var vi och köpte golv, ett snyggt spräckligt golv i brun/svart istället för den fastspikade mattan vi har nu.
Sen ska det tapetseras i storrummet, målning av kammaren tar vi senare i sommar alt. i höst. Kammaren är liten, det ryms två sängar och då har man ca 60 cm golvyta över, på ena sidan, min sida. Maken får krypa i säng från fotänden. Sen har vi kanske en halvmeter från sängarna till andra kammarväggen. Pyttelitet.
Vi köpte på Ikea köksskåp som vi ska hänga upp på väggen i kammaren, som klädskåp. Vi köpte också köksskåp som ska förvandlas till en byrå i storrummet, istället för en stor knallblå gammalt skåp som ska få agera verktygsskåp hädanefter.

Dessa skåp får vi vänta på så vi får väl leva i väskor ett tag sen vi flyttat ut.
Men jäklar så fint det ska bli. Vi river nu tapeterna, strukturtapeter som ni minns, vita var dom väl en gång men nu är dom mer gråa, det blir ju mycket mer smutsigt pga kaminen än sådana blir i ett vanligt hem.
Turligt nog går dom lätt att riva, och imorgon ska vi in och beställa tapeter så det blir tapetsering innan helgen helst.

Golvet börjar han väl med så fort vi målat klart, sen ska vi ju byta kamin också och därför blev golvet iår och inte nästa som vi tänkte först. Kaminen är slut, vi kan sticka en kniv rakt igenom och det är väl ett tecken på att byte bör ske.

Tanken var också att åka till handelsträdgården idag efter målningspasset, så att jag kan plantera innan det blir för sent och alla plantor är sålda.
Det ska bli så kul att flytta ut när vi får så fint och fräscht. Inget blått och marint tema hos oss inte, även om vi bara har tio meter till vattnet, nej jordfärger ska det va.

fredag 28 maj 2010

Jobba jobba jobba!

Vi har nu i två dagar målat på stugan. Slipat och målat halvpanel. Vi bestämde eftersom båtuppkörningen blir uppskjuten så ska vi måla på stugan, innan vi tar ut katterna för att ha kattunge och målning samtidigt går inte ihop. Inte med Hjördis iaf.

Vi (Maken) målade taket för två år sen, vi har satt upp två väggsnuttar mot köket för att göra köket mer separat samt att få väggyta att hänga upp kläder på. Det var mörknad/gulnad furupanel i taket och det målades vitt.
Jättesnyggt och luftigt.

Nu målar vi boaseringen i beigevitt, vi ska gå mot strömmen och ha ljusare på panelen och mörkare tapet ovanför. Vi har hög takhöjd (3,20) så jag vill inte ha för ljust upptill, utan lite mer ombonat.
Jag kommer nog att välja en brun tapet (otippat?) och golvet tänkte vi byta i samma veva, även det ett mörkare golv. Vi ska nämligen byta kamin därute, den vi har är många många år och börjar bli tunn på baksidan och bör därför bytas ut. När vi då byter kamin passar vi på att byta golv, nu ligger en matta som farit väldigt illa, vi har spikat fast den i golvet på flera ställen ;)

Det blir alltså helt renoverat när vi är klara, och det känns så himla kul att få fint överallt direkt, lilla kammaren är kvar men det tänkte vi ta till vintern.
Vi har passat på och krattat lite i pauserna och det är snart klart, lite plantor och vips är det beboeligt igen.

Nackdelen är att ryggen inte orkar mer än just målningen, har legat resten av dagen.
Imorgon ska jag läsa lite bloggar och uppdatera mig på vad som hänt i era liv och vardagar, samt ev lägga in lite före-bilder på renoveringen.
Ha det gott!

onsdag 26 maj 2010

Kallt, blåsigt men toppendag ändå!

Inatt kom Maken hem.
Härligt.
Sov som en död fram till 7.30, när hände det sist? Månader sen.
Maken har haft fullt upp sen han kom hem, näten som vi skulle få i februari kom igår så dom har han packat upp. Båten skulle göras sjöfärdig och det skulle med fördel göras i ickeregn så det tog en sin tid.

- Jag har varit och klippt mig, ganska mycket men det känns jätteskönt.

- Glasögonen har kommit så jag ska och hämta dom när jag får tillbaka bilen.  

- Nya båten är sjösatt, Maken är nu ute och provkör, förmodligen med ett leende på läpparna. Hoppas jag åtminstone.

- Handledsbandagen från Fru Venus har jag nyss hämtat in, dom passar som handen i handledsbandaget och är supersköna. Och med väldans kardborriga band, mina gamla satt knappt fast utan jag fick tejpa lite så att dom stödde som dom skulle.

Det är en bra dag alltså, trots regnrusk och kyla. Det är otroligt att tänka sig att för en vecka sen så var här 28 grader. Nu ynka 8 grader och tänk då till kyleffekten så blir det ju minus..

Nu ska jag ner till båthamnen för en första sväng ut till stugan. Yihaa...

tisdag 25 maj 2010

Maken på väg hem!

Lång dag för Maken, skaka fisk, packa och köra lastbil i dryga åtta timmar. Han kommer hem sent ikväll och då ska jag pussa på honom, alternativt bara titta tindrande på honom och vänta med pussandet till han duschat, hehe.

Oj, vad skönt det ska bli att få hem honom. Nu väntar åtskilliga tvättomgångar kan jag tänka mig, packning och utflytt så småningom. Himla himla skönt.
Hade hoppats få mina nya glasögon tills idag, eller i fredags var det tänkt men dom kommer först imorgon (tidigast), skit också jag har längtat efter dom och så förväntar jag mig ju att se bra genom dom också.

Det blev ju så abrupt slut på fisket så jag har liksom inte hunnit (fått tummen ur..) vare sig klippa mig, fotvård inför sommaren eller en massa andra nyttiga göromål som skulle ha gjorts för längesen. Maken misstyckte inte när jag nyss frågade honom, tänkte att jag skulle göra mig till och fråga om det gjorde nåt att inte hemmet är skinande blankt, men som tur var så gjorde det ingenting.

Nu låter det som om jag är hårt hållen av käre Maken och han kommer säkert att gapskratta när han läser det, han är inte speciellt noga av sig om man säger så. Det är ju bra för att bo med en pedant vägrar jag, eller om den pedanten skulle vägra leva med mig lämnar jag osagt.

Nu ska jag förpacka Biscottisarna som jag bakade på förmiddagen, nu har jag fyra omgångar skorpor till kvällsteet (alltså inte bara till kvällens te). Gud så himla himla duktig jag är, en riktig husmor *hrm* och som grädde på moset ska jag också dammsuga nere, höll på att få en dammråtta i fejset när jag öppnade dörren nyss, så högt dom virvlade upp dom små liven.
Märkligt.
Jag dammsög ju för bara några veckor sen.


Husmor loggar ut...

En extra vinst i lotteriet!

Voilá, ett pocketfodral till i vinstpotten.

Eftersom jag är så himla himla snäll så tänkte jag lägga till en vinst i potten, ett pocketfodral till eftersom just det fodralet blev väldigt poppis. Får ta upp beställningar sen, av er som inte vann ;)
Jag kommer att bli rik, rik, rik!
Eller kanske inte fullt så rik men iaf så har jag lagt till ett fodral som i mina egna ögon är rätt fint, det är grönt, gult och rostfärgat, med här-var-dusnöre och stängning precis som det andra. I
 detta fodral ingår förstås också en deckare, endast det bästa är gott nog för mina tävlingsdeltagare, lämnar dock ingen garanti för att själva deckaren är bra.

Jag tycker det här med tävling är så himla kul märker jag, flera helt nya bloggar har jag hittat och jag går nu och grunnar på nästa tävling.
Det är kul när människor uppskattar det jag gör och det gör ju att inspiration och energin fylls på, vilket är bra när sylusten är på halvfart som den är nu.

måndag 24 maj 2010

Tävling och fiskeavslut..

Japp fisket är slut men först till tävlingen.

Himla kul med sådan respons, jag är jätteglad och det ska bli kul att dra vinnarna. Sen får jag börja planera för nästa tävling, ser ju att pocketfodralet var poppis, jag tog med det som en sista utväg för jag visste inte vad jag annars skulle ta.
Det var en utväg som tydligen gick hem. Dom är roliga att göra så jag får väl tillverka några i sommar och kanske ha en pockettävling till hösten.
Vi får se.
Kul också att få kommentarer av "okända", en chans att hitta nya bloggar vilket jag annars är dålig på att göra.

Edit. Allt sytt hos mig går ju att tvätta förstås, de är gjorda för att användas så tvätta och stryk på lite så är dom färdiga för nya duster igen. Ville bara poängtera det, för många tenderar att ha t.ex grytlapparna bara som dekoration, dom går att använda, folks!



Åter till fiskeslutet då, det blev ett magert fiske för oss i år, ingen guldkant på tillvaron för oss inte, men vi får så vi klarar oss någon månad till och det är ju bra så. Bästa fisket har dom haft uppe i Skagshamn och det är bara att gratulera, nästa år kan det vara någon annanstans.
Men eftersom det varit en jobbigt fiske med en massa skit, problem, ovisshet och oro så är jag glad att det är över. Nästa år blir som sagt bättre och förmodligen utan en massa ovissheter och energitjuveri vilket kommer att kännas bra mycket lugnare.

Nu väntar Maken på att få tanka båten, först var tanken att han skulle köra upp båten nu direkt och leja för uppkörningen av lastbilen men det blir nog att han kör bilvägen hem ändå, det ska blåsa ganska ordentligt och då blir det lite väl otrevligt att köra båten.

Nåja, det blir som det blir, han kommer dock hem snart, kanske t.o.m imorgon och då börjar nästa fas. Den fasen blir sjösättning nya båten, köra ut till stugan och fixa där inför utflytten, ev. utflytt beroende på hur vädret ser ut med tanke på båtuppkörningen. Sen börjar ju vårt eget strömmingsfiske, då vi gör vår saltströmming och förhoppningen var att kunna utöka i år men det blir det nog inte.
Beställningarna har redan börjat ringas in, kul det men lite stressande, men bara vi har åt stammisarna så är det ju bra.

Och jag har helt plötsligt fått panik. Allt som jag tänkt göra och haft god tid till finns på något märkligt och magiskt sätt kvar att göra, men tiden är borta på ett lika mysko sätt.
Nå, jag får göra en ny att-göra-lista med prio-ett saker på, resten får helt enkelt vänta.

Vi har kallt idag, blott 10 grader och regn, perfekt arbetsväder om man hade det ilet i sig. Det har jag dock inte, för idag är jag dessutom ganska ofärdig så jag vet inte hur mycket som blir gjort, ett jäkla gissel att ha fibromyalgi. Det är väl vädret säger jag och klagar som en gammal tant, fast å andra sidan hade jag ju himla mycket värk när det var som varmast också.

Idag måste jag då röja lite, nere ser det ut som ett bombnedslag. Vår nya fina klösmöbel som kom förra veckan ligger uppackad men omonterad, det saknades nämligen alla jäkla skruvar som behövs.
Alltid är det något och aldrig är det inget.
Hoppas skruvarna kommer idag så att jag kan glänsa med att ha den färdigmonterad tills Maken kommer hem. Annars får ju han chansen att få visa musklerna och montera möbeln åt sin Hustru, och sen hoppas på att hon visar sin uppskattning på något förmodligen lite obscent sätt.
Som att det ska hända ;)

Jag frågar Maken vad han vill ha för mat när han kommer hem, något annat än burksoppor och varmkorv antar jag men han har inte kommit med något förslag så jag tänker bestämma att det blir palt igen. Jag har nämligen tänkt göra en stor gryta så vi har lite god mat att ta till i sommar, palt är ju så himla gott att steka också och därför perfekt stugmat.

Nu ska jag gå och göra en insats, Hjördis ben verkar våta så jag kan bara dra slutsatsen att hon hoppat i toastolen, en torkning vore nog på sin plats.

Fridens!

söndag 23 maj 2010

Tävlingsdags!


Alltså, för att fira att jag varit på blogspot i ett år så utlyser jag en liten tävling.

Vinsterna är tre stycken och ni ser dom ovan, det är ett pann/grytlappspar med rosor i mitten, ett par med kaffemotiv och ett pocketfodral inkl. en deckare.

Ni som inte har en blogg kan maila mig namn och adress på ulrikasyr@live.se så kan jag nå er om ni har vunnit.

Ni som har bloggar kan lämna en kommentar i vanlig ordning. Om ni lämnar en kommentar så får ni en lott, lägger ni ut bilden och länkar ni till mig på er blogg så får ni två lotter. Detta har jag sett på andra bloggar och snott rakt av ;)

Är det något pris som ni helst vill vinna kan ni skriva detta i kommentarsfältet (gärna med ett alternativ), den som jag drar först vinner alltså det den vill ha, sen får vi se tvåan och trean.

Tävlingstiden är t.o.m nästa söndag, alltså bara en vecka så det är bara att tävla på!

Edit 24/5. Vill bara poängtera att allt går utmärkt att tvätta, om och om igen. De är till för att användas, bara tvätta och stryka på lite-voilá så är de klara för en ny dust i köket. Pocketfodralet går ju också att tvätta förstås, men kanske att det har mindre behov av tvätt än pannlapparna.
Och som sagt, sneda sömmar får ni på köpet och ni har ingen returrätt ;)

Lycka till!

lördag 22 maj 2010

Sommartider hej hej sommartider

Vilken grönska vi fick nu i heta vädret. Själva sommaren fick en sjujäkla skjuts framåt och det är ju kul.
Så här ser det ut hos oss nu.

Tyvärr hörs fågelkvittret dåligt på bild
men ni kan väl vissla lite fågligt själva så ni får in känslan.


Här en bild på vår femstammiga björk.
Den är faktiskt ganska vacker där den står.
Det skulle bara behöva tuktas lite runtomkring, men vi har dåligt med
tuktarlust i vårt hem.

Och Maken kommer nog hem mot nästa helg. Yippie. Jag saknar honom såå. Även om jag har en tendens att önska få egentid ibland så är detta lite väl mycket, det är mer lagom om somrarna när han är iväg ett par timmar och jag sitter för mig själv i stugan och läser (eller utanför stugan såklart).

Snart så är fisket över för denna vår, sen startar ju vårt eget strömmingsfiske men det är ju på hemmaplan så det är lättare även om det kräver mer av mig.
Det har varit ett jobbigt fiske denna vår, på många sätt som jag inte ska gå in närmare på här, det skulle bli ett så himla långt inlägg och jag är ju inte mycket för sådana *host*

Men skönt är att många av dom saker som varit jobbiga i år kommer att vara annorlunda nästa år så det kommer att göra vintern lättare.
Många frågetecken har rätats ut och fisket kommer att se helt annorlunda ut nästa år, bl.a kommer det att vara ett betydligt längre fiske men som då blir i två omgångar med en liten paus mellan som Maken kan spendera hemmavid.
Då känns det inte lika långt.
Känns skönt att få en bättre ordning på fisket, inget sista-minuten, tveksamheter och tjafs, bara börja fiska och fiska på. Najs.

Nu ska jag gå och ta ut Biscottisarna ur ugnen. Låta dom svalna och sen fara och handla mer ägg så jag kan göra två satser till. Nu när det är lite svalare kommer arbetslusten fram lite mer, märk väl att jag sa lite..


Imorgon blir det tävlingsdags här hos mig. Då kan ni titta in om ni vill vara med i utlottningen av de fantastiskt handgjorda alster jag lottar ut, där ni som jag tidigare sagt även får alla sneda sömmar på köpet.

Fridens!

torsdag 20 maj 2010

Fan, fyra inlägg på raken...

men jag måste bara berätta om min lycka.
Tyder det på att man måste skaffa sig ett liv för att man vill berätta på bloggen för sina bloggläsare om att man känner lycka?
Meh, knappast va?

Spindelen är död. Hur jäkla stor chans var det att få syn på jäkeln igen? Alltså, allvarligt?
Jag var säker på att den traskade omkring någonstans men jag hade gett mig den på att jag ändå skulle sitta i soffan. Hjördis det rara livet låg hos mig och spann då hon hoppade upp och började leta på ena filten som låg i soffan. Jag studsade upp likt en OS-gymnast och såg den fan röra sig och det är fantastiskt att kunna se en svart spindel på en svart filt, det gör man bara om man har spindelfobi.

Japp, där gick den, lyckligt vetande om vad jag skulle ta mig för. Vispade ner katten från knät, slet åt mig filten och skakade den över golvet och där rann den ner, spindelen. Det blev övermäktigt för honom (klart det var en hane) när jag tog i på skarpen.
En toffla utan fot i och vips var han ett minne blott, för någon äckelpäcklig spindelhona förstås. Note-to-self: Tvätta tofflan!

Och vips var jag glad igen.
Lycka är att bli kvitt en äcklig och vidrig best, jag fasar för att dom ska gå över mig när jag sover, (ockaå när jag är vaken förvisso) dom gör det säkert men då vet jag ju inte om det.
Kanske fobiträning a la KBT som Maken propagerar för skulle vara nåt?
Det vet jag ju att det är men jag drar mig lika fullt..
Men kanske.. höra sig för är ju gratis.

Tadaaa och bajbaj för idag. Fyra inlägg får räcka!

Märkligt

Satt och hade det dötråkigt i värmen. För att liksom hotta upp mig lite så satte jag mig vid datorn där det var ännu varmare och klickade runt hos mina bloggvänner. Hittade en länk här och en där, hittade den här och vad fick jag då skåda? Jo, Malla, har jag ju sett kommentera här och var hos flera av mina bloggvänner. Jag erkänner att jag är dålig att "leta nya bloggar" och jag brukar bara hitta någon ny när någon ny hittat mig liksom.
Det var en fin meningsuppbyggnad på dom ovanstående meningarna men skit i det, vi är inte i skolan  nu.
Men att jag inte klickat på henne förut känns lite konstigt. Men så är det, det är säkert många jag inte klickat på förut, men nu känns det som att världen är liten trots allt.

Jo, jag känner ju Malla IRL, ganska kul faktiskt, trodde inte mina ögon när jag började halka omkring på hennes sida. Hennes blogg är lika jäkla kul som hon själv är live, så nu vet ni det. Tyärr träffas vi knappt numera, inte så konstigt egentligen vi är ju så osociala jag och Maken, men ändå. Släkt och allt.
Nåja, nu kan jag ju följa henne ändå. Kul och märkligt sammanträffande.

Maken har fiskeledigt i några dar, salteriet har fått in så mycket fisk så dom måste omstrukturera i sina lokaler så att det ryms mer salttunnor för resten av fiskemängden dom ska salta in.

Hade varit kul om han hunnit hem en sväng men det gör han inte, dessutom är det nog bara ett par dar kvar av fisket sen efter helgen och då kommer han ju hem på riktigt.
Eller inte riktigt på riktigt, vi kan inte flytta ut till stugan då när han kommer hem, han blir nog hemma ett par dar och sen åker han ner och kör upp båten, men sen flyttar vi ut.
När han kommer hem kan vi iaf sjösätta nya båten, åka ut till stugan och förbereda utflytt, men jag är så hispig att jag vill inte flytta ut innan han kommer hem igen.

Saknar honom oerhört, särskilt när det varit så jävla varmt att dagarna har spenderats i soffan och absolut inte i några hushållssysslor mer än vad nöden krävt. Då blir det långa långa dagar. Nu verkar ju värmen avta de kommande dagarna så då kanske jag kan få nåt gjort, observera att jag sa kanske.

Nu ska jag gå och värma lite mat, blir så himla sugen på varm mat i en innetemp på 27 grader... not!
Igår gjorde jag en pannkaka klockan 22.30, det är mattider som heter Duga det.
Beslutade mig för att äta i vettig tid dvs nu, och då får det bli så. Ska bli spännande att se vad det blir.
Glass kanske?

Spindelsituationen kvarstår samt getingsituation uppstått och avvärjts

Ville bara säga det.

Hjördis blev himla intresserad av getingen, den satte sig icke ont anande på taklampan och tjoff så slog jag till. Den damp halvdöd ner på golvet.
Spindeln då. Jag antar att den frodas någonstans kring soffan, förmodligen äter den upp sig så att den ska bli stor och stark när den övermannar mig, jävla spindelsate.

Jag har instruerat store Katt att han ska gå till attack, leta upp spindelen och dräp honom sa jag till Homer. Han gäspade och gick upp och la sig den late besten.
Hjördis virrar omkring på kattungevis utan att alls begripa vikten av att nosa fram och döda spindelen.

Minns när jag mitt i natten sätter mig upp i sängen och tilltalar Maken med - Vad gjorde du av spindelen du tog (jo, jag sa spindelen)?
Maken blev konfunderad och frågade vad jag menade. Jag blev irriterad och upprepade frågan (som var väl befogad)-vad gjorde du av spindelen du fick??!
Sen la jag mig ner och fortsatte sova.
Tala i sömnen är så min grej.

Jag har ju sagt det förr, jag är komplicerad i all enkelhet!

Vi har en spindelsituation här!

Istället för att svettas som jag vanligtvis gör i denna värme så fryser jag. Vi har nämligen en spindelsitutation här.
Nu ska ni få höra hela den spännande historien.

Sov på soffan nere i natt.  Det var 28 grader varmt uppe efter att gårdagen bjudit på sån jävla värme så jag låg med huvudvärk hela dagen, kvällen bjöd på lite avsvalning då det bara blev 14 grader kring 22-tiden. Jag valde nedervåningen.
Sov i soffan, kanske inte det bekvämaste men ändå svalare. Inne var det väl kring 22 grader och det var en lisa efter dagen. Hade detta varit i stugan så hade jag åtminstone kunnat ha dörrar och fönster helt öppna, men det kan jag nu inte pga katterna.

Vaknade tidigt min vana trogen. Tog två bullar och somnade sedan om. Hjördis nannade sött bredvid mig, Homer valde övervåningen.
Maken ringde och väckte mig med goda nyheter, ordentligt med fisk idag så mycket att dom får köra två resor och det känns ju kul efter en vår med skitfiske pga sälarna.

Jag började se en film, Hjördis sov och då, helt plötsligt slog hon upp sina ögon och kastade sig mot väggen. Jag trodde på ett psykbryt eller värmeslag men orsaken visade sig vara en äckelpäckelspindel som firade sig ner längs väggen, det aset.
Hjördis var dock en ovan spindelfångare så den jäkeln segade sig ner bakom soffan. Mitt värmeslag hade direkt förbytts mot kraftig frossa.
Jag visste att tiden är en avgörande faktor, för lång tid och spindelaset är borta.

Jag hoppade upp snabbt och graciöst, höll på att snubbla över handarbetskorgjävel och slog i tån så jag kunde nästan börja gråta, om det inte var för det större hotet som låg över mig.
Jag slet fram soffan, på med lampan och spanade vilt. Tror ni inte spindeljäveln kom undan, pga nåt jäkla fuffens så smög den bort mot något okänt mål. Trots de odlade dammråttorna som befanna sig kring listerna bakom soffan så gick den inte att finna.

Det är det värsta.
Trots att dom är äckliga så vill jag hitta dom och döda ihjäl dom. En försvunnen spindel är värre än verkliga superspindlar som man ändå har chans att döda.
Nu lurar den någonstans, för att smyga sig på mig när jag minst anar det, och nu går jag omkring med ståpäls och spanar och scannar av alla ytor innan jag beträder dom.
Jäkla spindeljäkel.

Varje vår säger Maken att Du måste göra nåt åt det där. Det där är i detta fall spindelfobin. Själv tycker jag att jag nu mästrar den galant, eller åtminstone galantare än förr. Ser jag en spindel när jag är själv så tar jag itu med det på bästa sätt. Helst med hushållspapper virat runt en sopborste och så mosar jag till. Detta för att den inte ska slingra sig undan och börja springa upp efter armen.

Går det så fångar jag den i sopskyffeln (på skaft naturligtvis, herregud vem fångar en spindel i en liten handskyffel?) och bär ut den. Då är jag mäkta stolt, är den stor och äcklig så dödar jag den däremot, allt för att den inte ska följa med någon katt in, lurandes i pälsen på dom. Spindlar är listiga djur, dom tar alla sätt dom kan för att komma åt mig.

Och nu har jag en som lurar kring soffan, mitt drottningsäte och min favoritplats.
Jag har dock bestämt mig att spindeln icke får jaga mig från min plats utan jag skola skåda efter den med mina hökscannerögon och när jag ser den, ja då ska den få se på fan!

Önskar Maken vore här och jagade spindel åt mig. Fast han brukar inte ägna sig åt sånt, för det tycker han är nonsens. Är den borta så är den är hans fula filosofi, när han istället kunde göra huset spindelfritt för Hustrun genom spindeljakt. Han tycks anse att man ska stå över sådana fobiska beteenden. Förutom skit alltså. Tömma dasset gör han inte, för det är så äckligt.
Dubbelmoral kallas det visst.

Nå, jag har mindre ont i skallen idag, ena handleden värker som fan men jag ska ändå ta mig för nåt idag, vad vet jag inte än. Ska blogga och bloggrunda lite först, men sen ska jag göra stordåd!
Har jag tänkt.
Eller nåt!

Ha en skön dag!

onsdag 19 maj 2010

Morning has broken..

.. eller som vi säger på svenska: morgonen har brutit sig!

Uppe sen 05.15, somnade drygt 01, känns som en att fin dag kommer ;)
Det var varmt uppe igår kväll, 26 grader och det var svårt att somna både pga av värmen och värken i handlederna. Dessutom fick Hjördis ett tuppjuck och förstörde både min och Homers pömsiga pömsighet.

Till slut slocknade hon liggandes på sida på Makens säng. Då var jag kissnödig men vågade inte gå ner för att hon skulle komma igång igen, så jag höll mig.
Kl.5 signalerade blåsan att själva hållandet led mot sitt slut så jag traskade upp, det var lika bra för Hjördis stod nämligen på sänggaveln redo att hoppa på sin mammas mage, detta är inte skönt när man är kissnödig så det var bara att knalla upp.

Nere är det svalt ännu.
Vår värme ska snart svalna och jag såg att om en vecka ska vi ha blygsamma 6 grader mitt på dan (now were talking) så snart ska jag komma igång med alla göromål jag tänkt göra.

Skita i vårstädningen och istället köra:
- Fixa leverbiff
- Koka palt
- Göra köttfärsbiffar (orkar inte göra köttbullar, Makens jobb)
- Koka köttfärssoppa
- Torka fönstren (idag kanske?)

När det gäller sömnaden ska jag:
- Sy färdigt båttäcket, ska visas upp när båten är uppkörd och urstädad.
- Sy vinsterna klara (två kvar)
- Sy en sommarlöpare
- Sy en löpare i japanska tyger

Ja där har vi två finfina listor att hugga in i, jag älskar listor och påtar endel med att göra dom (listorna alltså) , sen lägger jag mindre tid till det som står på dom men det är ett annat historia.

Nu ska jag gå och äta bullfrukost, den innehåller finfina vitaminer, juice, hårdbröd, fil, bär, nudlar, frukt, sesamolja, skinksmörgås och bullar.
Eller allt utom bullarna ljög jag väl om men håll med om att det lät fint, hotellfrukostfint lät det.
Eller sesamoljan vet jag väl inte, har aldrig sett sån och jag vet inte varifrån det kom men fint lät det.

En sista sak. Jag håller nog på att gå i barndom för när jag skriver ett inlägg så börjar jag stava konstigt. Jag skriver inte pekfingervals utan jag "kan" skriva utan att titta och det går ganska fort, trots att jag måste sudda hela tiden för att det går för fort.

Jag har nämligen börjat stava som det låter, jag skriver ut den felaktiga bokstaven trots att det är ord jag skriver ofta (t.ex såckar, tråts) och jag vet att jag skriver fel, jag skriver ut det ändå. Jag ser direkt att det är felstavat och det retar mig, inte att jag ser det direkt utan att jag skriver det mot bättre vetande.
Himla irriterande, ytterligare en sak att sudda bort förutom alla snabbhetsmissar.

Jag antar vet att alla gör det, och säger ni nej så antar vet jag att ni ljuger. Det passar mig bäst att tänka så, därför tänker jag så. Ah, skönt att få det ur mitt bröst.

Nu är jag redo för bullar, dusch och en dag med värk och tristess!

Fridens!
;)

tisdag 18 maj 2010

Tristessen och Värken


Tristess
Värk
Leda
Tråkigt
Trött

Sammanfattningsvis dagen så här långt.
Jag har sån värk i ffa handlederna att jag blir tokig. För första gången har jag behandlat mig med linimentet Linnex på handlederna, sen handledsstöden på det.
Tänk numera får du inte de hjälpmedel du behöver utan nu får du KÖPA dom själv, det är välfärdssamhälle det.
Jag skulle behöva två nya sådana här, fast lite mer moderna och med bredare kardborre och dom kostar drygt 500 kr styck.
Är det inte otroligt?

Tänk alla pensionärer som har dåligt med pengar, kommer dom att prioritera hjälpmedel eller mat? Kommer dom att köpa en rullator för 2.000 kr och uppåt eller chansa att gå utan?
Jag tror jag vet.

När jag gick utbildningen så var vi på studieresa till Spanien (1989) och där fick dom köpa sina hjälpmedel. En kille som borde sitta i en rullstol, låg på en fyrkantig skiva med hjul under, och drog sig fram längs gatan med hjälp av armarna.
Då tänkte man att dom var långt efter...

Nu är vi där. Sverige som ska vara ett föregångsland och ett välutvecklat land, nu får vi köpa våra hjälpmedel själv.
Kanske det är lika bra att bli frisk då?
Kanske strunta i sina futtiga problem och hoppa ut i arbetslivet igen.
För visst är det bara att bestämma sig?

Och Försäkringskassan ser ju bara till vad du kan, dom skiter ju i vad du inte kan.
Kan du jobba en timme om dagen så SKA du jobba en timme om dagen, skit samma om ingen anställer dig på de premisserna, då får du skylla dig själv och så drar vi av på pensionen! Skyll dig själv din svaga fan, som går omkring och inte är frisk.

Sverige blir bara bättre och bättre.
Snart är vi ikapp USA med det mesta.
Yippie liksom.

Nu ska jag försöka vila, skriva är ingen lek med så onda handleder.

Jag skrev ut all info och uppgifterna från min Skrivarkurs, jag får läsa dom och se vad jag ska hitta på och skriva om, när jag blir bättre i händerna.

Tisdagsblues..

Enligt kära SMHI så är vårt finväder på väg någon annanstans, om ett par dar så har det dragit vidare för denna gång. På gott och ont.
Det som är värst är ju inte att det är soligt och fint utan att det är så jäkla varmt inomhus. Jag har en del att göra men det är himla jobbigt i 24-27 graders värme. Natt som dag.

Jag har tänkt laga lite mat inför sommaren, leverbiff (mums) och andra biffar samt en ny paltkokning. Det är så skönt att ha lite hemlagad mat att ta till under svala sommardagar.
På stugan har vi gasolspis och den är himla bra, men middagar i ugnen går ju bort, samt långkok så det blir gärna pasta, korv, kycklig och grillat. Gott allt men man saknar lite mer basmat.
Men hur kul är det att laga mat i denna värme?
Svaret är Inget kul alls.

Nå, jag får ta det senare.
Samma med sömnaden, orkar inte sitta i värmen, uppe är det om möjligt ännu varmare än nere. Där har vi ju bara två fönster totalt, svårt att få något korsdrag också när det inte blåser.
Jag har lite att sy, både att sy färdigt Makens båttäcke samt mina tävlingsvinster (har någon kvar) men det får också bli senare, mot helgen kanske.

Lilla Hjördis är så söt så söt.
Nu är hon lite loj på emellanåt och inte bara en djävulskatt på speed och då hinner man se att hon är söt.
Homer är lite less ibland, som tur är (för honom) så är hon mammig och vill gärna vara i min närhet, så han har chansen att komma undan. Han är dålig på att säga ifrån på skarpen, men nu har han accepterat henne fullt ut, även om han inte vill sova med henne så nu känns allt lugnt.

Tänk att innan Maken så var jag aldrig ute på havet, hatade båtar och var livrädd och det känns konstigt att det varit så. Nu vill jag ut på havet. NU!
Jag längtar ut till stugan, jag längtar ut till friheten på havet *suckar*
Men snart så. Om ett par veckor bara så bär det av.

Då blir det dags för böcker igen, hemma läser jag lite men det tar jag igen i stugan, där läser jag halva dagarna.
Längtar dit också.
Och att själva hushållsgöromålen tar så lite tid, städa stugan gör man på en timme så det känns så fridfullt där.
Skulle lätt kunna flytta ut till stugan för gott, inte vår stuga kanske utan drömstugan på en egen holme och som har ström.
Ja, drömma får man ju, eller hur?
;)

måndag 17 maj 2010

Måndag blues

Himla lång och tråkig dag har jag haft.
Somnade på tok för sent, efter klockan 01 eftersom det var så jäkla varmt i sovrummet. Vaknade tidigt av samma anledning.
Det var dock riktigt svalt nere på morgonen så jag lyckades sova en timme till på förmiddagen, en stackars timme.

Katterna sover lika gott vare sig det är varmt eller svalt. Hjördis ligger raklång på rygg med benen åt olika håll, frambenen åt ena sidan och bakbenen åt andra. Homer ligger i sin ställning (för att få vara ifred för Hjördis) eller så på golvet på sidan, som en hund.
Jag har legat på soffan i shorts, bh och svettningar.
Känns både fräscht och snajsigt.

Nu är det då äntligen kväll.
Ute är det sköna 17 grader, idag har vi haft 26,5 i skuggan så kvällsluften kändes skön när jag var ute nyss.
Däremot är det nästan 26 inne nu och det känns ju ganska jäkligt om jag ska vara ärlig. Funderar på att leta fram fläkten vi har haft någonstans, men den låter så susigt att jag blir irriterad efter ett tag.
Skulle vara skönt att sova ute, kanske i bilen? Tyvärr har vi ingen solstol här hemma som jag kan ligga i, vi har inga utemöbler hemma och nu när jag spenderar hela maj och en bit in i juni hemmavid så är det en klar brist.

Förut så flyttade vi ju ut så fort isen gick, kring 10:e maj så då var man ju ute mer naturligt, hela dagarna.
Nu vill jag inte vara ute, hur varmt det än är. Det är onormalt varmt just nu, och jag föredrar kring 20 grader sommartid, det räcker gott och väl. Vanlig normal värme.
Förr när jag var ung så tålde jag hur mycket värme som helst, låg på stranden vid havet åtta timmar hur lätt som helst. Sköönt.
Nu inte.
Nu flämtar jag och blir yr.

Hjärtklappning har jag dessutom, så när jag lägger mig ner hör jag hur det bankar i rask fart. Det går inte att inbilla sig att pulsen är hög pga en snabb promenad, nej den är hög även vid vila.
Ska till farbror doktorn i början av juni så då får jag rådfråga honom.

Det grönskar i vansinnig fart. Ovanligt tidigt det med, björkarna slår ut sina små blad och ögonen tåras av lycka. Eller om det är pga pollen, det är antingen eller.
Skulle vilja åka till handelsträdgården men det känns lite tidigt, eftersom vi inte ska flytta ut ännu och det är väl fan att jag inte kan sjösätta båteländet själv. Nästa år ska jag göra det tamejtusan.
Då är jag ju van nya båten, nu får jag inte köra den utan att Maken övervakar mig, han menar att den går så mycket fortare att jag som inte är någon direkt fena på båtar bör akta mig. Han har säkert rätt.
Men nästa år behöver jag inte akta mig inte, då kör jag som en gamma sjöbjörn, och får jag bara ner båten så klarar jag mig ju själv. Bara det inte går som för den här.


Då kan jag plantera och kratta i vanlig tid, nu blir det ju för sent och för tungkrattat för mig och min kropp.

Idag fick jag Utbildningsbevis för Fartygsbefälsexamen klass VIII.
Herregud så stolt jag är!
Jag klarade det!
;)

söndag 16 maj 2010

Filmtips # 5 Avatar

Eftersom jag nu chockat mina stackars läsare med ett så långt och beklagande inlägg för två minuter sen, så tänkte jag komma med ett litet filmtips, på en feelgood-film av stora mått. Ja, lite kamp, kärlek och annat också förstås, men ändå en feelgood-film.
En film av denna typen efter förra inlägget är ett gott recept på kvällsharmoni.
Håll till godo!

- Avatar -

Mästerregissören James Cameron är tillbaka med ett actionpackat äventyr olikt allt vi tidigare sett. Avatar tar oss med till en spektakulär ny värld bortom fantasins gränser där en motvillig hjälte tvingas ta stridför vad han egentligen tror på.

Den desillusionerade marinsoldaten JakeSully skickas tillplaneten Pandora för att med alla medel övertyga urbefolkningen att låta människan exploatera deras natur för att utvinna en ny energikälla. Allteftersom Jake lär känna planeten och folket blir han mer och mer osäker på sitt uppdrag och när kampen ställs på sin spets måste han välja sida.

Vad tyckte då jag?
Jag tyckte om den. För mig en feelgoodfilm, otroligt vacker med alla vackra djur i magnifika färger. Det var en magnifik film helt enkelt.
Gillar man den typen av film ja, då gillar man såklart denna film också.
Hörde den var bland de, om inte den dyraste och mest påkostade film i historien, och jag förstår varför. Härliga vyer med flytande berg, kraftfulla vattenfall och färgglada djur och växter.

Härlig film är mitt betyg.
Vill ni ha en mysig tv-stund så se den!

Sälar, sportfiskare, politik och ett långt irriterat seriöst inlägg. Varning!

Hjördis sussade sött hela natten, det kära lilla livet.
Mest troligt så tar värmen på henne också, jag har inte fått ett enda dugg gjort idag även om morgonen var skön. När jag kom ner så var det ganska svalt och skönt nere, efter en natt med alla fönster öppna. Najs.

Idag har det varit mulet halva dan, fast varmt, nästa halva var inte mulen och jäkligt mycket varmare så jag beslöt att ta ut en semesterdag. Denna semesterdag har jag spenderat flämtande (och inte pga trevliga saker ;)) och vårdande mitt ömma huvud. Har haft huvudvärk hela dagen, säkert pga värmen och på grund av alla andra som sjösatt sina båtar medans jag är på land.

Det blir nog fiske månaden ut. Minst. Hittills har fisket knappt kommit igång för någon fiskare, någon bättre dag har dock blandat sig in i alla dåliga.
Igår trodde dom på en bra fiskedag. Det kunde dom ha struntat i, för framme vid kasten så fullt med sälar att dom förstod att det var en bortslösad dag igen.

Nu till det seriösa ni som inte vill läsa kan sluta här. Jag vill inte predika, bara gnälla av mig lite.
Kanske tar något illa upp men då får det bli så, jag vill bara ryta ifrån, på mitt sätt. Sen är det ju tveksamt om någon läser det men iaf. Då har jag ändå försökt påverka en medmänniska någonstans därute att se utanför de ramar som ges i media.
Förutom det politiska längst ner alltså, det är min högst personliga åsikt och bör läsas som en sådan, skrivet av en gnällig, medelålders klimakteriehäxa ;)

Alltså - på egen risk..

För er som kanske tycker att sälen är ett gulligt djur som knappt finns och därför måste vårdas för att bli fler som miljömupparna säger kan jag bara säga: Tänk om!

Jag tycker sälarna är ganska söta, men på tok för många, vet ni att dom har räknat till över 8-9.000 st bara mellan Råneå och Kalix, en sträcka på ett par mil?
Vet ni hur många som får jagas och skjutas årligen?
230 st.
I hela Sverige!
Vet ni också att det aldrig skjuts så många, pga att de regler dom har satt upp för jakten inte går att följa?
Tyvärr finns det en massa lobbyister som jobbar med att skrämma upp vanligt folk med att dom håller på att dö ut, och därför måste vi stoppa detta ohejdade fiske som tar maten för stackars nästan utdöda sälarna.
Herregud, fisken räcker gott och väl till alla.

För många år sen då tyckte fiskarna att det var en spännande dag då dom såg en säl, en ganska kul dag faktiskt. Nu är det en enorm höjdardag om dom slipper se fler än tio.
Det som är skillnad idag är att sälstammen har exploderat, nu på ostkusten också så nu börjar vi komma ikapp västkusten och deras sälproblem.

Vad dessa miljömuppar inte tänker på när dom tänker -rädda sälarna! är att på land ser man inga sälar. Dvs det är samma sak som dom som säger att det inte finns några vargar att tala om, ej heller björnar. Resonerar jag så så håller jag med. JAG har aldrig sett en björn, alltså finns dom inte. Samma gäller vargen, inte en enda varg har jag sett så dom som klagar på rivna får och hundar måste därför ljuga.

På västkusten så har sälen dödat flera sorters fiske. Där är sälstammen så stor att naturen själv tar hand om den genom att skapa sälpest. Där dör upp till 60% av sälstammen ungefär vart tionde år. I fruktansvärda plågor, dom får lunginflammation och drunknar, och till slut så flyter dom uppsvällda upp på stränderna och skapar stank och andra miljöproblem.
Vill vi ha det så?

På flera ställen längs ostkusten har också flera sorters fiske dött ut pga konkurrens av sälarna som orädda kommer fram långt in mot land och kryper in i fiskeredskapen. Ok, sälar kryper inte men ni fattar grejen.
Dom var skygga förr, dom har exploderat i mängd och kommer närmare kusten i jakt på enkel föda.
Jag har t.o.m sett en säl utanför vår stuga och det har nog aldrig funnits säl där förr. Bland sommarstugor och folk som kör båtar stup i kvarten. Det är inte normalt för en säl.

Jag som nu lever i fiskebranchens utkant kan säga att jag gärna vill fortsätta leverera färsk fisk inom närområdet, samt sälja de produkter vi själva förädlar. Jag fortsätter gärna med vårt sätt att få mat på bordet.
Jag vill inte vara tvungen att bara köpa fisk från andra sidan jordklotet, som är fiskat på ett ställe, fraktat till ett annat för att filéas och sen till ett tredje för att packas om och bytas emballage.
Det vill inte våra kunder heller. Dom vill hellre äta närfiskad färsk fisk istället för fisk som transporterats långa sträckor.
Klimatsmart tycker jag dessutom.
Precis som jag hellre köper mjölk och mejeriprodukter som producerats nära mig jämfört med billiga mjölkprodukter från Polen. Eller nåt liknande billigland.

Det skriks ofta varningar om att den och den fiskearten håller på att dö ut och att den då måste rödlistas så den får chansen att återhämta sig. Som torsken t.ex.
Torsken hade sin vanliga dipp precis som dom allra flesta fiskarter har, det är en naturlig variation, den har nu återhämtat sig eller är på god väg iaf.

Denna variation ser vi vart sjunde-åttonde år inom löjfisket också, och vissa skriker högt om att nu är siklöjan borta, rovfiskat upp av giriga trålare.
Konstigt nog så är löjan tillbaka i sin fulla styrka ett par år senare. Märkligt, men så har det alltid varit.
Däremot så är fritidsfiske efter siklöja i princip utrotat, pga sälen inte pga brist på löja. Sälen äter gärna av näten på de som fiskar, mumma för en sälmage kan man ju förstå och kräver minimal ansträngning.

Det är inte det att sälen inte får finnas, vi kan äta fisk bägge arterna och det räcker åt bägge, men nu har sälstammen exploderat och tyvärr så stämmer inte de officiella siffrorna med de siffror som dom som är ute på havet kan ge. På vissa ställen kan man läsa att det finns 100.000 sälar kring Sveriges kust men det är knappast sant, inte om det är 8-9.000 bara utanför Kalix.
Det värsta är att sälen tappat sitt skygga beteende och ger sig in på ställen den aldrig varit på förr, sälen är en lat art, den äter gärna från dukat bord dvs en fiskares nät, alltså har den lärt sig följa efter fiskebåtar, smart men lat.

Därför vore en ordentlig jakt på säl ett bra alternativ, en jakt som någon lämplig myndighet fick styra över, för då får vi tillbaka den naturliga skygghet som sälen ska ha gentemot människan. Med en jakt så får vi ner sälpopulationen på en vettigare nivå, vi får den att akta sig för människan och deras fiskeredskap (som faktiskt kan skada sälen) genom att söka sig utåt i havet och jaga sin mat där. Vi slipper också orsaka sälpest med jämna mellanrum som kommer sig av att stammen är för stor och koncentrerad.
Vi kan också hålla ett antal yrkesfiskare med jobb och ansenliga mängder konsumenter med närfiskad fisk vilket jag tycker är en bra sak det också.

Sen har vi sportfiskarna som klagar på rovfisket av lax i älvmynningarna, det är alltså yrkesfiskarna och svartfiskarna som fiskar upp sådana enorma mängder att laxen snart är slut.
De tycker att yrkesfisket ska köpas ut och låta all lax gå upp i älvarna så att sportfiskare och turister ska kunna fiska upp dom, och på så sätt kamma in pengar till staten.
Jättebra ide i teorin kanske.

Just nu så fiskas det ca 163 ton lax av yrkesfiskarna, all den laxen säljs till konsumenter bör tilläggas och genererar staten därmed pengar, medans 158 ton togs upp av sportfiskarna. Om det genererat staten några pengar har jag inte kunnat få rätt på, men jag har själv erbjudits köpa lax uppefter Torneå älv på svenska sidan för 15 kr/kg, detta eftersom dom dragit upp så mycket som dom inte har avsättning för, bara för glädjen och kampen att få dra upp en riktig baddare.

Återigen tycker och tror jag att bägge sorternas fiskare har sin plats i samhället. Jag förstår tjusningen med att dra upp en stor lax, även om jag inte kan förstå varför det måste ske på så tunn lina som möjligt med resultat att åtskilliga laxar sen dras upp med flera krokar med avslitna linor hängande i mungipan. Jag tror inte att laxen kommer att ta slut, yrkesfisket är för hårt kontrollerat för det så där kan dom vara lugna.

Yrkesfisket är i mitt tycke det mest kontrollerade yrket i Sverige, ni kan inte ana vilka papper som ska skrivas bara för att köra ut båten från kajen och alla tillstånd som behövs för att ens få fiska en enda fisk. Och nåde den som är en dag sen med rapporten, upp till 10.000 kr i böter för en enda rapport som inkommit en enda dag för sent. Eller om du glömt licensen hemma och inte har med dig den i båten en enda gång.
Sen att dom inte granskade Makens rapporter förräns vid jul gällande förra vårens fiske är ju en annan sak.
Det går flera byråkrater per fiskare bara för att kontrollera fisket så fisket genererar massor av jobb och faktiskt både pengar till staten och fisk till konsumenten.



Ibland blir jag så förbannad och besviken på vissa orättvisa saker att jag funderar på att starta en annan blogg, en seriösare blogg som handlar om seriösa saker. Sen inser jag att jag aldrig skulle orka hålla en sådan seriös blogg vid liv, jag är inte den typen. Jag orkar inte slåss helt enkelt, jag är en bara en svag och enkel människa långt ner på samhällets rangskala.
Men gnälla av mig behöver jag ibland.

Samma gäller politiken.
Jag är inte politiskt intresserad alls, jag har för liten tilltro till politiker för det, men jag är allvarligt oroad.
Jag har nämligen ingen att rösta på.
Ni som läst här ett tag, och om ni mot förmodan läst så här långt, vet ju att jag håller mig långt åt vänster, men nu har jag inget alternativ där. Röstar jag rött så kommer miljöpartiet att döda vårt levebröd, min livsstil kommer inte att finnas längre pga deras miljöpolitik ej heller landsbygden.

Missförstå mig inte, jag gör så gott jag kan för att vara miljövänlig, jag tar ansvar för det jag handlar och hur jag handlar det. Vi handlar nyare och miljövänligare fordon, vi källsorterar (inte allt men det värsta) och vi okynneskör inte med bilen osv.
Men kommer miljöpartiet att leda Sverige är det färdigt med fiskebranchen, tillsammans med åkerinäringen och våra bönder. De skatter och straffkostnader som dom vill lägga på våra fordon dräper halva Sverige och ffa landsbygden.
Så vem ska en sån som jag rösta på?
Blankt?
Jag är vilsen.
Mona Sahlin vid rodret? Det lär väl bli så men jag kan inte säga att jag gillar det, hade hellre sett Göran Persson stå där, han var åtminstone trovärdig och kändes inte lika hånfull och arrogant som Sahlin gör.

Och ska man dessutom lägga ett land i händer på en som inte ids hålla koll på sin egen ekonomi?
Vi pratar om privat användning av kontokort hörande till Regeringskansliet på 53.174 kr, vi pratar svart dagmamma, och obetalda parkeringsböter som hamnat hos Kronofogden bara för att nämna några saker i bagaget.
Tur hon tog en time-out och fick vila upp sig och låta hela eländet blåsa över. I Mauritius, på ovan nämnda kort.
Fast det är ju häftigt att betala skatt förstås. Inte tv-skatt kanske, men annan skatt?

Sucka mitt hjärta men brist helst inte.
Jag är vilsen i hjärtat.
Inte i pannkakan kanske men i hjärtat..

Vi fiskar och betalar skatt, men vad ska vi göra sen?
Tro nu inte att jag skulle vilja byta med Sahlin, aldrig i livet, jag skulle inte göra det bättre själv, men jag försöker inte heller. Jag gör så gott jag kan i det lilla, men när det stora sviker, vad gör man då?


Nu har jag nog skrivit mitt längsta inlägg i historien, hoppas att någon läsare stannar kvar för att hälsa på mig en annan mer lättsammare dag, och att inte alla flyr för att slippa den här sura klimakteriehäxan.
Men idag är jag sur helt enkelt.

Pust!

;)
Men nu ska jag gå och goas med katterna, för nu blev jag så trött av att skriva av mig att jag måste få känna lite liv och kärlek. Hångla upp Maken är ju uteslutet så att gå och kela med katter får bli min frälsning ikväll.

Fridens!

lördag 15 maj 2010

Med mitt mått mätt

Hjördis har ägnat förmiddagen till att mäta saker. Hon kom dragandes från övervåningen på ett av mina måttband. Jäkla kul grej tyckte hon.
Sen har hon gått omkring med detta måttband släpandes efter henne.
Sen fick hon tuppjuck på nåt annat.
Sen sov hon hela eftermiddagen.
Och nu är hon också ganska loj.
Sjuk?

Nej, hon laddar nog upp inför natten.

Hon har nyss börjat uppladdningen med att Jaga Fluga. Det innebär att om en fluga kommit in genom ett av alla öppna fönster så ska man jag den, till dess att den är död, oavsett vad som händer längs vägen.
Hjödis-Fluga 0-0

Tre blommor i köket-Hjördis 0-1, ni ser blommorna ligger under. Bordet.
Mysigt med kattungar.
Särskilt när man har 26 grader inne. Jag hoppas det svalnar av lite tills det är dags att nanna kudden, annars blir det inte en kul natt.

Fast vete tusan om inte flugjäkeln är död, för nu kommer Hjördis och hjälper mig skriva detta inlägg ;)
..eller vänta, nej hon lägger sig ner och är trött. Jäkla katt, upp och hoppa, många spring i benen bör springas ur nu och inte när jag vill sova.
Lyssnar hon?
Inte värst ska jag ärligt säga.
Nå, vi får väl se vad framtiden har i sitt sköte.


Fast hon är så himla söt när hon sover..

Ah

Den fortsätter.
Värmen.
Igår hade vi 26 grader och på kvällen fick vi världens åskväder. Gud så rädd jag var. Det åskade HÄR, precis ovanför mig och det var riktigt läskigt. Jag är rädd för åskan, igår var inget undantag, så till slut så hade jag dragit ur kontakterna till ALLT. Tv-apparater, datorer och symaskiner, livrädd för ett åsknedslag.

I förra huset så hade vi ett nedslag en liten bit från oss, och då skakade hela huset, det blev alldeles svart utanför och sen blev det svart inne också.
Och tyst.
Efter braket så var det knäpptyst inne. Alla apparater slogs ut (kostade kosing), och även om jag inte hade tv´n t.ex på så blev det märkligt tyst.
Jag fick inte någon förvarning heller, jag var på väg nedför trappen och på den tiden tog det ännu längre tid för jag gick med kryckor pga ryggen.
När det smällde så tappade jag kryckorna och snubblade ett par trappsteg. Inte bra för diskbråcken alls, det resulterade i missat bröllop (svågerns) och sängläge.

Igår bakade jag.
Jag ställer mig nu upp och tar emot folkets jubel.
Jag övervann latmasken och kastade mig in i bakningshelvetet utan rädsla och nu känner jag mig rik och nöjd.
Jag bakade bullar och det resulterade också i ett sängläge men ett kortare ett än åskhistorien.

Jag har också suttit med vår hemsida, vi har registrerat ett domännamn och webhotellet är skitbra, dom har mallar som här så utan större besvär så har jag fixat en hemsida som funkar någorlunda.
Ingen av oss har någon större lust börja knåpa med en hemsida från början, vi har talat om det länge men det har aldrig blivit av, så denna mall var ju perfekt. Klistra, skriva och klicka lite så fanns den där.
Skönt.
Känner mig lite nöjd faktiskt.

Nu ska jag gå ut och sniffa på morgonluften, ta en kort prommenad innan det blir för varmt. Sen ska jag väl göra något fler stordåd kan jag tänka mig, kanske sy lite eller något annat från att-göra-listan.
Eller så gör jag inget.
Det vet man aldrig förräns efteråt.

Ha det gott!

Fridens!

torsdag 13 maj 2010

Ryssvärmen är här


Vilket underbart väder vi har fått.
21,5 grader i skuggan.
Nu kan man ju nästan börja hoppas att snön ska smälta bort (det ÄR sant, vi har snö fortfarande).
Vill ha bort snön NU, helt och hållet.

Här kommer några bilder över hur det ser ut hemma hos mig idag.
Men först en före-bild, kommer ni ihåg vår stora snöhög bredvid veden?

Snöläget 1/4-10

..*..*..*..

Nu kommer vi till dagens bilder!
Snöläget idag 13.5

Lite snö bakom bilen också.

Bortse från trasigt staket, låtsas att det är en fin gärdsgård där, och inget skräp...
så skåda - Öppet Vatten!
Längtar ut till stugan *sucka*

..*..*..*..

Märk väl hur snöläget var förra året, då vi dessutom hade mindre snö,
varmare vår och ffa varmare nätter. Denna bild tagen 15.5-09.

Det är konstigt hur våren hinner ikapp trots att det är så varierat i vädret.
Ok, lite mindre då men snö kvar ändå. Fortsätter den här värmen i två dar till så kanske ställningen 2009-2010 är 1-1.

Trots det fina vädret ska jag nu ta och vila en stund. Hjördis har lugnat ner sig och är lite nannig nu så då passar jag på.
Hade tänkt baka bullar idag men än har då inga bakats, men kvällen är ung, så än har vi inte sett slutresultatet i matchen Bakning-Latmask.
Latmasken verkar ha drabbats av en bakningsskada så det kan nog hända att dagens bakning skiter sig.

Förresten kommer ju en dag imorgon också. Imorgon är en dag då stora saker kan komma att göras i det Ulrikiska hemmet, det känner jag på mig.
Eller nåt sånt.
Vi får väl se.

Fortsättning Följer... *spännande spännande*


Jäkla kattskrälle!!


Idag har jag fått ett utbrott som heter Duga.
På den rara lilla söta kissemissungen Hjördis.
Herregud vilken enerverade kissemiss hon kan vara ibland. Jag blir galen. Snacka om att vara hög på uppåttjack. Slår ni upp: kombination av alla bokstavskombinationer och uppåttjack, ja då hamnar ni på Hjördis.

Idag har hon varit helt speedad. Söta kattungar som gör upptåg är ju jättegulliga och lite småskrockande kan höras från alla håll och kanter.
En djävulskatt på speed är något annat.
Hon ränner som en tok runt runt, gräver i soffan, gräver i blomkrukorna, och springer längs baksidorna av soffan, hon attackerar Homer tills han flyr, hon springer under soffan liggande på rygg osv osv.

Till slut kom utbrottet.
Det hade varit på gång ett tag.
Jag hade ropat Hjördis-sluta!! sjuttitvå gånger, Hjördis-ge fan i det där!! och nu får det fanimej vara nog!! lika många gånger tills....
-Hjördis nu är det jävla färdigt med dina jävla psykfasoner! Jag täppte till en av hennes passager kring soffan med kuddar (så var den vägen stängd psykokatt) och så stegade jag iväg till datarummet, kollade över axeln var djävulskatten var och så drämde jag igen dörren. Eller drämde går liksom inte men jag stängde den i alla fall med eftertryck.

Jag satte mig vid datorn ångande av ilska. Djävulskatten hade genast slutat med grävandet i blommorna och istället riktat in sig på dörren. Det är nämligen så att hon vill vara där jag är, hon ser dessutom inte att jag blir arg (gäller Homers reaktioner också) utan följer som en jäkla skugga.
Hon började gny och krafsa på dörren som en tok.
- Nu ser du hur det går satans kattskrälle, jag vill inte se dig så håll dig borta ropade jag mot den stängda dörren.
Det tystnade.
Jag satt med ett djävulssmil på läpparna.
Nöjd.

Då började det krafsa med förnyad styrka, och pipandet återupptogs. Jag satte mig med en patiens och under tiden så tänkte jag "lugn och fin" hundra gånger.
Jag lyckades koncentrera mig så att jag stängde ute djävulskattens frenetiska försök att gräva sig in till mig.
Jag la patiens för glatta livet.

Hips vips hade jag en liten kissemiss liggande på ena armen, sött slumrande. Hur fan hade hon kommit in?

Förmodligen hade mammahjärtat veknat trots att jag gjort mig hård och besynnerlig, och jag hade öppnat dörren trots att jag inte tänkt göra det.
Och nu när jag ser henne ligga så tryggt framför tangentbordet så ser jag hennes andra mer harmoniska sida och ler. Inget djävulsleende utan ett mer vanligt traditionellt leende.

Det går liksom inte vara arg så länge.
Fast busigare kattunge har jag faktiskt aldrig upplevt, en sån energi-inte undra på att hon är mager trots att hon äter dubbelt så mycket som någon annan katt någonsin gjort. Hur ska det gå när vi flyttar ut till stugan? Vad kan hon hitta på där? Springa bort? Och jag blir alldeles kall trots att jag är hård och besynnerlig.
Hönsmamma var det ja.

Nå. Hon och Homer kör sina race numera, dom brottas tills Homer blir less men han säger inte ifrån på skarpen så hon fattar aldrig vars gränsen går. Han tar ett strupgrepp och ligger på henne och jag hinner bli rädd att han är för hårdhänt.
Han släpper henne och vips är hon på honom igen..
Ingen rädsla där inte.

Boxning pågår..
(lägg märke till handduken som täppt till en av passagerna som leder till favoritsysselsättningarna, gnaga på kablar och linda in sig själv och leksak i kabelhärvorna)

och brottning..

och vilning.. nära men ändå inte pälskänning riktigt.
Inte ännu.
Homer är inte redo än.

Hjördis när hon piper. Stort gap, men resultatet är ett pip a la iiiii!
Här är hon olycklig, hon får inte vara på spisen när det lagas mat.

onsdag 12 maj 2010

Vaffödådå?

Tack vare goa Gafflan slipper jag nu onormalt stora bokstäver som gör att en vanlig sida inte ryms på skärmen, tack. Då kan jag tipsa andra obegåvade att siffran nere i högra hörnet talar om hur läget är... 200% är lite väl mycket, ni kan prova själva så ser ni att det blir jäkligt stort.

Nå, jag har nu instruerat kissemissen i att inte göra om detta misstag en gång till.
Jag tror att hon begrep allvaret, för hon har just lyckats göra så att varje fönster jag öppnar blir jättestort, själva överdelen med uppdateringar och stort/mindre fönster mm försvinner, det slinker in under själva ramen på skärmen.
Gud så gulligt med nyfikna kattungar.
Eller nåt sånt.

Nå, detta sista problem har jag själv fixat till, för jag har en listig hjärna som ibland kan fixa till saker själv. Jag startade om datorn och då fixade det sig.
Lilla Hjördis är en duktig datalärare, det är mycket små finesser hon kommit på. Kortkommando i all ära men se tasskommande är snäppet högre.
Faktiskt.

Idag har jag gjort stordåd.
Stordådet idag bestod av att göra ugnspannkaka. Ni som har lyckats göra denna schangdåbla rätt ni vet vilket bestyr det är. Bunke, visp och plåt.
Nu tycker jag att dagens att-göra saker kan räknas som färdiga.
Jag vet inte vad det är med mig men jag får ingenting gjort.

Jo, jag har gjort en att-göra-lista. Den innehåller lite vårstädningsprojekt, lite lagomt uppdelade så jag orkar med det.
Som en person med fibromyalgi och diskbråck i bagaget så vet man ju att här städas inga hus på en dag längre. Nej, små små projekt varje dag istället, adjöss med känslan av att hela huset är rent samtidigt och istället glädjas åt att man städat burkskåpet.

På min att-göra-lista står saker som
- Just sagda burkskåp
- Klädbyrån
- Tygskåp nr 1
etc
Vilket gör att när jag gjort en sak så får jag kryssa på listan och känner en liten liten tillfredsställelse. Och ibland när jag är riktigt På då gör jag en sak till, det är ju det braiga med portions-att-göra-listor.

Förr såg listorna ut
- Vårstäda Hemmet
- Fixa fred i världen
- Forska i cancervaccin
- Skriva en bok eller två
Alltså lite större projekt som inte kanske görs i rödaste rappet precis men som man med all rätt kunde känna sig nöjd över.

Livet skuttar ibland iväg åt något märkligt håll och så är hela situationen förändrad.
Så är det bara.
Det är bara att bryta ihop och komma igen.

Just nu håller jag på och donar i syrummet. Har tagit tygskåp nr 1 och nu håller jag på att slita ut tyger därifrån igen för att färdigställa ett syprojekt som varit på gång ett tag. Jag håller på att sy små vinster till en tävling jag tänkte ha när jag bloggat på blogspot ett år. Tänkte ju ha när jag bloggat ett år totalt men då glömde jag ju bort det så nu kör vi mot nästa mål istället.

Alla Några har ju bloggtävlingar och jag tänkte bli en av dom, med egenhändigt ihoptotade vinster och där alla sneda sömmar ingår i priset.
Sen lottar jag ut dom och några blir otroligt lyckliga och känner att dom hädanefter kommer att värdesätta livet högre än någonsin.
Sån är jag bara.

Nu förstår jag att ni väntar med spänning men ni får ge er till tåls ett tag till. Nu ska jag återgå till sömnaden även om det inte blir mycket gjort när man har en nyfiken kattunge kring händerna hela tiden.
Det är otroligt hur närgången hon är, jag måste kasta småsaker åt alla håll för att få en sekund för mig själv. Hon gillar allt som rör sig vilken betyder bl.a leksaker, tår under täcket och fingrar på tangenterna/kring tygbitar.

Fridens!

Edit. Titeln är lite malplacerad, tänkte skriva om något annat men jag minns inte vad, jag blev lite distraherad en bit in i inlägget och då blev det som det blev.

tisdag 11 maj 2010

Stor text fortfarande..

Och då är all text stor, inte bara versaler alltså.
Google ryms knappt på skärmen (med en aningens gnutta överdrift) trodde att det skulle fixa sig vid omstart men se icke.
Hon är listig Hjördis.
Hon tänkte säkert se till att min datortid tog slut så hon kunde lägga beslag på hela min uppmärksamhet.
Så nu gäller visa-menyn och göra texten minst som gäller, tills Maken kommer hem.

Maken har trubbel kring fisket. Lastbilen visar upp märkliga symton, fiskekollegans bil har också krånglat samt att båten visar besynnerliga och otrevliga olater.
Måste kollas efter fisket, hoppas bara inget mer inträffar under själva fisket.
Dom agerade bärgare i en båtolycka som inträffade i fredagskväll.
Själva hjältedådandet stod lotspersonalen för, då sov Maken och Kollegan djupt sin skönhetssömn. Det kräver sin man att vara på sjön eller vid sjön hela dagarna.
Att utryckningsfordon x4 körde bakom knuten var dom helt ovetandes om. Morgonen därpå anlitades dom dock för själva bärgningsarbetet. Lotsarna hade dragit båten till kajen och där den lämnades upp och ner. Då tog dryga två timmars lyftande och joxande vid innan båten var vänd.
Det stank bensin och det dök upp lite ölburkar och spritflaskor när båten vändes, så det var väl orsaken till hela olyckan kan tänkas.
Tur ingen dog.
Utan flytoveraller och sina visselpipor hade säkert utgången blivit betydligt allvarligare. Alkohol och kallt vatten är ingen bra kombination.

Nå, det hela blev ju mer stressigt pga att morgonen fick ägnas åt bärgande och inte fiskande men det gick det också.
Jag skulle ha varit där och styrt upp det hela.
Som nyblivet Fartygsbefäl hade jag vetat exakt vad som skulle göras, och gjort det dessutom. Känner mig helt säker på själva hjältedådandet och min egen förmåga. Bara hoppa i och bärga dom olycksdrabbade, vända båten och laga den. Liksom min grej får man väl lov att säga.

Idag har jag varit och kollat synen. Jag ser väldigt bra ut, genom dom nya glasen. Bakom dom gamla ser jag grå och trist ut.
Dyrt blev det jäklaskitsyn. Jag ser inte jättedåligt, men jag blir så jäkla trött i ögonen när jag ska läsa och fokusera. Nu har synen försämrats både på långt och kort håll så det behövdes nya trots att jag kan se någorlunda ändå.
Läsa och dator utan glasögon är det inte tal om.

Men smakar det så kostar det.
I slutet på nästa vecka kan jag få dom i min ägo. Gud vad jag ska se bra då, både ut och in oberoende av priset.
Maken hade åsikter om priset, så därför har jag nu deklarerat att jag inte ska ha någon ny mobiltelefon. Jag klarar mig gott på den gamla. Att ett sms tar sju gånger så lång tid att skriva pga att vissa siffror hakar upp sig, det får man leva med.
Den hörs visst inte så bra heller, men den kostar gratis. Ladda ofta är ju bara häftigt som Mona Sahlin skulle säga.
Jag kan vara tjurig jag med.
Nix. Gammal telefon är min melodi numera, alternativt tejpa ihop den trasiga med eltejp.


Vill nu Maken att jag ska ha en mobil med lite längre batteritid och fungernade siffror än den jag har, kan han ju alltid köpa mig en i present *hint*
Nu ska jag göra ett bloggrundeskutt innan jag går och tar mig något ätbart.
Håller på att svälta ihjäl, och äter jag inte nu så kan jag förlora något gram och det är jag rädd för.

söndag 9 maj 2010

Jäklar....

...nu gick kattskrället Mini på tangentbordet och alla bokstäver blev så jävla stora. Någon som vet hur man minskar dom, förutom att ändra i visa-menyn. Något lämpligt kortkommando vill jag ha. Eftersom kattskrället Mini inte gick in i visa-menyn så har jag listigt uträknat att hon med sina tassars hjälp fixade ett snajsigt kortkommando.

Någon?




edit 18:42 gällande kontentan i förra inlägget:
Fick lite ajaj i maggen efter glassätandet.
Kan det vara något helsike i mjölkprodukter jag inte tål?
Kan det vara så illa?
Verkligen.
Jag menar en sån hälsosam freak som jag, som joggar, löpartränar, motionscyklar, äter fibrer, tre mål om dagen och sjögräs.
En som är frisk och sund på alla sätt, renlevnadsmänniska OCH miljöpartist (nej, jag erkänner-nu barkade det iväg och uppräkningen av mina meriter avslutades med en ren och skär lögn, f´låt. Jag lovar jag är allra minst en miljöpartist *promise*)


Kan väl aldrig tänkas.

Min ätstörning i ord...

edit 18:48 Varning för ett himla långt inlägg märkte jag när jag scrollade, läs på egen risk. Varning för s.k Scrollfinger! Och inte så intressant är det heller så jag varnar för det också när jag nu likaså är på gång...

För ett år sen drygt upptäckte farbror doktorn att jag hade låg ämnesomsättning, eller rätt jävla låg för att vara ärlig.
Fick medicin i form av Levaxin. Ökade dosen tills jag hade en om inte normal så hyfsad nivå.
Jag tänkte ju, tusicken det här blir bra, öka ämensomsättningen så kommer jag att börja tappa lite kilon.
Ja, tjena.
Vad hände tror ni?

Resultat efter ett år var +10 kg! Fatta, tio kilo på en redan fetmakropp är inte kul. Och inte bara det, jag fick ökad aptit också.
Började med frukost då hungern drev mig till det.
Ni vet ju att folk som äter frukost har lägre BMI.
Ja, tjena. Jamenasäkertserru.

Så nu äter jag. Och nu när Maken är borta äter jag mer än vanligt. Varför frågar de vetgiriga? Jag svarar att jag tröstäter, godis är inte så gott som det borde vara utan nu är jag hungrig.


Jag har haft en ätstörning under många många år. Inte en sådan där man går ner i vikt tills man blir mager och sjuk utan mer tvärtom.

När jag flyttade hemifrån för att börja studera så tappade jag kontrollen. Slutade äta mat och åt lite godis i stället. Gick upp i vikt och tvärbantade, gång på gång. Jag snackar om upp 25 och ner 20 osv, man behöver inte vara ett mattesnille för att räkna ut den ekvationen..

Sen flyttade jag till ett fast jobb. Vi hade problem på arbetsplatsen med en chef som inte klarade pressen, dom hade haft problem där i många år och så kom vi 5 nya relativt utexaminerade arbetsterapeuter samtidigt för att börja jobba där.
Trots att dom som jobbat där tidigare fått munkavle så läckte det ju ut, det sipprade ut från väggarna och helt plötsligt satt vi i krismöte efter krismöte. Min trivsel där var väl typ noll, turligt nog hade jag bra kompisar där så jag höll ut i tre år men sen sa jag upp mig. Min mamma hade också en tuff tid med en misshandlande make så jag ville ju vara närmare henne också.

Jag började tvångsäta.
Vid vissa fasta tider så åt jag godis, chips och glass i enorma mängder. Jag skulle nämligen "mysa" framför tv´n, ungefär som när man var liten och fick lördagsgodis. Jag gjorde det som en slags ventil, i det tysta så åt jag mig till en slags inre avslappning. När jag myste hade jag kontroll, på något sjukt sätt.

Jag åt inte mat utan godis. Dyrt blev det och förödande för vikt och hälsa.
Det gick så långt att jag började åka längre sträckor för att handla, det gick inte längre att låtsas att jag skulle ha barnkalas, party eller något annat som handlade om godis och chips.
Jag skämdes.
Därför åkte jag till olika affärer så att dom inte skulle börja undra.

Jag ljög också för mina kompisar. Ibland ringde det på dörren men jag stängde bara ljudet på tv´n och satt tyst med dunkande hjärta och väntade på att dom skulle gå igen.
Jag ville inte visa att jag satt ensam med bordet fullt med godis.
Det räckte nämligen inte med en påse godis eller en påse chips, nej det skulle vara sött, salt, hårda, chips, ostkrokar, dip, glass, choklad, fikabröd etc.
Allt på samma gång.
Så att man riktigt kunde mysa.
Gick ju .... bra *hrm*

Detta beteende höll på egentligen tills jag började gå i terapi. Mycket fick sin förklaring och jag kunde se på mitt beteende med andra ögon. Inte så att jag helt slutade men det blev helt annorlunda.
Numera kan jag inte förstå att jag kunde äta en hel chipspåse, trots att jag dessutom åt choklad och godis.
Jag äter godis ännu såklart, och fikabröd mm men det är på ett annat sätt. Dessutom fick jag matvanor när jag träffade Maken. Jag slarvade på hans kvälls och nattpass förstås, men oftast var det ju mat som gällde eftersom han ville ha det.

Nu är Maken orolig för att jag inte ska äta ordentligt när han är borta, men jag har lugnat honom med att även om han är den som vanligtvis lagar mat så är själva matlagningen något jag trots allt kan.
Och som jag äter.
Ok, att det ofta är samma mat men jag äter iaf.
Otroligt att tänka på när jag var singel, att jag ingenting åt. Pappa bjöd mig på middag ibland för att vara säker på att jag skulle äta någongång.
Sen fick jag dille på vissa saker och då var det det som gällde. Både när jag tvångsåt och matätningen.

Kommer ni ihåg Fazers små chokladbitar, den med lakritsbitar i, lakritskulor som var lite sega?
Dom hade jag pippi på minns jag. Jag kunde gå och köpa 4 för en tjuga eller vad dom kostade på flera olika ställen, så att dom inte skulle undra om jag skulle äta alla själva.

Samma var det med mat. Jag åt ett tag bara uppvärmda fiskpinnar.
Låter det konstigt? Ja, det är klart att det gör.
När jag stekt fiskpinnar så luktade det så stekos att jag blev illamående, som det kan bli när man aldrig äter, vilket innebar att jag lämnade fiskpinnarna i pannan och lämnade lägenheten.
Sen kunde jag värma upp dom och gud så gott det var.
Tycker jag ännu ;)

Men nu är det andra tider som gäller i det Ulrikanska huset. Nu försöker jag börja dagen med frukost och jag äter alltid minst en gång till, och det är en jäkla bedrift kan jag säga. Men min poäng med hela detta långa inlägg är att jag nu känner hunger.
Jag upprepar HUNGER.
Det gjorde jag inte förr, och nu är jag hungrig ofta, vilket innebär att jag ofta vill äta nåt.
I teorin eller i en perfekt värld borde jag börja gå ner med denna nya mathållning, men se icke sa nicke.
Jag går upp jag.
Och snart spricker jag väl.

Joråseruatt.
Men annars är det bra liksom.
Trots att jag snart spricker av att leva mer hälsosamt.
Tack så mycket för ingenting!

Nu ska jag gå och ta mig lite glass.
Måste testa om det verkligen är så att jag inte tål mjölkprodukter som jag börjat misstänka pga magont och toabesök efter filtallrik.
Vad är det dom säger trial and error?
Det ska bli min melodi det.