söndag 31 januari 2010

Jävla windows!

Googlar ni på jävla windows så får ni ca 62.000 träffar (ändr.i efterhand, såg först 26.000 men det var betydligt mer, kolla själva).
Det säger nåt det.

Vi har haft problem med denna jävla windows.
Maken har fått spader alldeles.
Vi har haft problem med uppdateringar trots att vi har ett betalt windowsoperativsystem s.a.s.
Nu krånglade mailen.
Min mail har ju behagat få en massa skräpmail (teliamailen alltså) av porrkaraktär, fantastiska ekonomiska erbjudanden och även finfina "skickainpengardinidiotsåvinneralla"mail.
Jag har nu fått byta till live-mailen.

Vi har varit utan dator i helgen, det har krånglat så ini h-vete.
Maken har hotat att drämma in näven i skärmen.
Jag är så inte lenande balsam på hans ilska ;), utan jag tänder ju direkt.

Nu verkar datorn vara fin inombords igen. Åtskilliga virus och basillusker har tagits bort, tillsammans med 1,4 G temporära filer.
Tackar och bockar.
Men ujuj vilket temperament Maken kan ha.
Värre än mitt.

- Jag kan förstå att folk slår sina datorer säger han ofta. Det har ju funnits artiklar i ämnet och det har ju visat sig att folk blir väldigt förgrymmade på sina datorer och slår sönder dom ibland.
Det förstår han mycket väl.

Vi har dock dator ännu.
Tills nästa gång.
- Nu jävlar ska windows ut!! vrålade han några gånger.
- Nog är det väl åt helvete att det inte finns ett program som funkar, är något som också ropas emellanåt.
Vi har funderat på Linux. Många gånger.

Nå, nu funkar datorn iaf.
Jag har nu fått mig fem minuter framför skärmen, sen ska jag gå och vila. Är trött som bara den kan vara som är så trött som jag är.
Bloggrundan får jag ta senare..

Fridens!

fredag 29 januari 2010

Packade bilen Tetris-style

Maken kom hem med bilen full. Han var tvungen att överbevisa de otroende att det visst gick att få rum med alla fiskeredskap på en sväng med bilen.
Ingen trodde honom, dessa grejer kom i lastbil till Marinan och det såg lönlöst ut att få plats med allt.
Även Maken trodde det var kört.
Men skam den som ger sig, det tog trekvart att packa i och ur bilen tills allt rymdes, han körde Tetris-style ;)


Det var fullt där bak.

Fullt inuti, det var fyra säckar kvar när bara framsätet var tomt.


Allt detta rymdes i bilen. Nu har Maken mycket att göra ett bra tag framöver. Han ska montera dessa fiskeredskap åt en kollega i Sundsvall. Säckarna och lådorna innehåller torskgarn, linor och annat som behövs för att sy slingorna (torskgarnet).
De var tvungna (rätt stavat?) att komma med ut i kylan (-25) för att beskåda Makens bedrift. Imponerade var dom.
Med all rätt.
.
På frågan
- Hur fan rymdes du med allt? svarade Maken käckt
- Vi snackar ju Skoda nu va....
.
Däremot var sikten lite begränsad men turligt nog finns ju backspeglar.
Så nu går inte Maken runt och klagar på tristess, han har nu fått fullt upp vilket han mår bäst av.
Nu är det ju ganska kallt ute i fiskberedningen (12 grader) så det blir bara korta stunder men så fort kylan släpper så blir det full rulle.
.
Skönt säger jag också ;)
Jobbigt med äggsjuk Make.




Snart Fartygsbefäl!

Då har jag börjat Fartygsbefälskursen och jag säger som så, detta blir en enkel sak!
Ja, tjena!
Ujuj, mycket pluggning blir det.
Enda kvinnan såklart, men en liten grupp är vi och det är ju bra för då går kursen fortare.
Ingår gör också bl.a läkarintyg och syntester, säkerhetsutbildning, brandutb, VHF certifikat, en tur med en isbrytare och Sjukvård.

Maken är avundsjuk på isbrytarturen. Det var tänkt att dom skulle få åka med Viscaria när han gick Maskinistkursen men det blev inte.
Jag ska då åka en sväng.
Hehe.

Jobbigt lär det bli, mycket att plugga som sagt var.
Men kul. Och jag ser fram emot att känna mig säker på sjön, att kunna åka någonstans själv utan att tveka.
Och dimma. Det är fasan, jag får inte ens ta båten om det är dimma för det är farligt.
Men jag kommer att få köra båten om det är dimma efter denna kurs ;)
Säger han iaf nu.

Annars har vi kallt -25 grader idag. Inte kul alls. Vi hade hoppats att Makens glasögon skulle vara klara till igår så att vi fick oss en sväng att hämta dom. Vi har varit till Luleå och beställt dom.
Och jag behöver spraylim. Panikbehöver.
Annars får jag beställa och då får jag det inte förräns nästa vecka. I bästa fall.

Blir det ingen Lulesväng så kurar jag nog inomhus idag.
Syr och grejar lite kanske.
Kanske njuter av bokföringande en stund.
Kanske en lång stund med tanke på alla stunder som jag har valt bort att ta itu med detta, och därför har det mesta kvar.
Spännande, spännande.
Kommer jag att vara duktig och bokföra idag eller är jag bara busig och går upp och syr?


Det är spännande att vara jag.
Lite lagom komplicerad.
Förstår mig knappt själv.


*går gnolande iväg för att "ladda upp" inför dagen*

torsdag 28 januari 2010

Skolstart!

Ikväll så startar jag på Fartygsbefälskursen.
Huvva.
Eller kul.
Jag vet inte ännu.
Säkert både ock.
Lite spännande ska det dock bli.

Idag har vi inget snöfall eller blåst att tala om. -20 grader och sol.
En vacker vinterdag, fast jag hade ju helst sett att det var 20 grader varmt och sommar.
Men det är som det är.

Bakade Biscottisar igår. Gick väl sådär.
Glömde dom i ugnen bara, hips vips så hörde jag ugnen klicka till och då kom jag ju på att jag hade skorpor på tork.
Det gick bra trots en timme extra i ugnen.
Som den där gången jag glömde äggen. Dom kokade 45-50 minuter och blev jättebra.
Inte mycket gröna, bara lite.

Tänkte sitta med bokföring idag.
Därför bloggar jag.
Jag ser pärmarna och blir matt.
Bloggar istället.
Men eftersom pärmarna blänger tillbaka så har jag tänkt ta itu med dom idag. Ska sy lite också för det som jag sytt som en tok för att ha som handsömnad på kvällarna är slut.
Jag är såå snabb.
Verkligen.
Så nu tänkte jag sy resten av seten, alla framsidor är ju klara det är bara att vaddera och quilta. Ja, och så kantbanden också.

Otroligt sån energi jag har ibland.
Och andra gånger ingen.
Typ nu och pärmarna.
Ingen energi.

Det är väl det dom menar med energikris?

onsdag 27 januari 2010

Ovädersdag

Årets oväder, eller vinterns kanske jag ska säga, är snart över.
Hoppas jag.
Vi var in till stan idag, Maken skulle till tandläkaren och jag till Apoteket.
I stan var det lite kaosartat med skottning som pågick för fullt och hemma i byn var det inte skottat alls.

Tur vi har fyrhjulsdrift.
Nu skottar Maken med traktorn, eller försöker för fanskapet har frusit så bromsarna tar inget alls.
Alltid är det nåt.

Idag har varit innesittarväder av stora mått. Det har tjutit runt knutarna, fönstren är snötäckta och det har bara varit vitt vitt vitt.
Kompisarna är på väg till Thailand.
Turligt nog så valde dom att omboka och fara igår istället så dom satt tryggt på Arlanda i god tid.
Smart drag.

Vi är inte på väg till Thailand.
Jag vill inte heller. Det är sant.
Vi har varit till Thailand och jag är inte sugen på att åka tillbaka, det var fint och så men jag vill hellre till andra ställen.
Typ New York.

Det är lätt att sukta efter andra miljöer en sån här dag.
Superlätt.

Vill åka iväg till nästan vad som helst.
Bara inte här.
Och sommaren då. Den som är så jäkligt långt borta.
Hallå å å å... sommaren svarar inte.
Den vet knappt att den finns.

Och jag bakar.
Eller kladdar kanske är mer rättvisande.
Och nu ska jag ut och flytta bileländet så att Maken kommer åt att skotta överallt.
Härligt.
Eller inte..
*sucka*



Todelooo... typ.

tisdag 26 januari 2010

Fortfarande utan rubrik

En helt vanlig dag.

Förutom att det varit en helpissig dag.

Ont i skallen, halsen och kroppen.

Väntar på nivå 2 ovädret som ska dra in över oss ikväll, ett sådant oväder som vi helst inte ska vara ute i sägs det.
Ska man nu tro SMHI och andra dylika källor så ska det komma över 4 dm, nej 35 cm, nej 27 nej 19 cm snö, ja det ändras hela tiden.
Nog är det ju jäkla märkligt att vi har massor av sådana gissare anställda överallt med full betalning!
Tiodarsprognos, man kan ju skratta på sig.
Ja, tjena, dom klarar ju inte ens att säga vilket väder vi har just nu.


Verkar börja kurs på torsdag, måste vila mig i form för den pärsen, det går inte an att sitta med hals och huvudont då inte.
Ska bli kul men jobbigt samtidigt.

Annars inget att förtälja.



Jo. Tur att jag inte hade tänkt baka idag, det hade säkert blivit katastrof, vilket det iofs ofta blir och då är det ju bra om man väljer en helt vanlig opissig dag! *informerar*

måndag 25 januari 2010

Rubrikbrist

Ny vecka och en bra och tidig start på dagen. Det verkar som om vi nu har vänt dygnet rätt, så att dagen börjar på morgonen och inte mitt på dan ;)

Jag har provringt ang. Fartygsbefälskursen men får inte tag i någon som vet. På nätet står det att den ska börja tisdag 28/1 och det är ju lite lurigt, mest för att på tisdagen är det 26:e och inte 28:e.
Sen undrar man ju om dom skrivit fel på datumet eller dagen.
Nå, det är bara att fortsätta ringa, fast det stör mig när dom skriver fel på nätet och låter det stå kvar i veckor...

Väntar på att Maken ska komma tillbaka med bilen så att jag kan göra bort mina ärenden som är så glamourösa som matinköp och Apoteksbesök.
Jisses vilken flärd man lever i.

Sen ska jag sy, först sy på kantband på resten av pannlapparna och underläggen (på maskin) och sen tänkte jag sy på min bonad.
Ska sy en bonad till vardagsrummet, en ganska stor med japanska tyger.
Jag har en upphängningsanordning jag tänkt använda och som jag tror blir snyggt.
Sen har jag ju Makens båttäcke.
Nu har jag lovat på heder och samvete att det ska bli klart innan våren och då får jag ju försöka hålla det.

Jag har nu suttit och lagt in några av dom bloggar jag besöker mest här i länklistan, så att det ska gå smidigt när jag ska besöka dom. Annars har jag dels gått via min lista på bloggen och i mina mappar i Explorersystemet, och det verkar vara för tjorvigt för min stackars hjärna.

Sen har jag ju lite katagorisering att göra, mitt typiska arbetssätt är att ändra på några ställen, inte minnas vart och sen sitta med en massa kategorier med ett inlägg i varje. Lite överdrivet men det är så det är.
Nilla gjorde ju så fint och det tänkte jag ju härma, ja inte just hennes kategorier men själva ordningen.

söndag 24 januari 2010

Jag börjar kanske skolan snart...

På torsdag närmare bestämt.
Om det blir tillräckligt många deltagare alltså.
Jag tänker gå Skepparexamen klass VIII 100p.

Ett måste om jag vill köra fiskebåten, detta gäller båtar upp till 12 meter, men när vi förlänger båten (i höst, eller nästa år) måste man läsa upp sig lite, en tilläggskurs. Därför vore det ju bra om kursen skulle börja nu medans båten är under 12 meter.

Vi får se om det blir tillräckligt med folk som anmält sig först och främst.
Sen får vi se om jag klarar av den, det blir mycket pluggande.
Tur att Maken kan så att han kan träna med mig, jag saknar ju erfarenhet av navigering och allt annat som man ska läsa.
Två kvällar i veckan fram tills maj, blir tufft kan jag säga. Fast kul ändå.
Vi får som sagt se.

Jag är också sugen på att gå en skrivarkurs. Inte samtidigt som skepparexamen förstås men det låter kul med skrivarkurs.
I egen takt alltså.
Hemma framför datorn, inte i skolbänken.
Vi får som sagt se.

Idag har jag sytt en massa grytlappar (pannlappar säger jag) och muggunderlägg, otippat va?
Jag syr upp så jag har kvällssysselsättning ett tag framöver, så att jag sen kan ägna mig åt båttäcket och min stora väggbonad.
Så lite flitig känner jag mig.
Fortfarande lite ont i halsen men känner mig något bättre så det går åt rätt håll.
Nu ska jag snart gå upp och sy kantband för brinnande livet innan jag ska gå och vila middag, jag kan säga att jag längtar efter den vilostunden. Längtar.

Men först ska jag gå en bloggrunda tänkte jag, SEN ska jag sy kantband och sedemera gå och vila. Och ta en hutt hostmedicin förstås, hostar ännu så att jag får hjärnskakning och ryggontare...

Fridens!

lördag 23 januari 2010

Sytt i veckan...


Sydde två par pannlappar och sex underlägg av mina japanska remsor.


Sydde ett par pannlappar i blått och tre par underlägg. Håller på med ett set (två pannlappar och sex underlägg) till just nu också det i blått, det blev block över efter sen jag sytt dessa på bilden.

Det är så himla kul att sy dessa och liknande. Nu syr jag med tanke på nästa julmarknad, har också färdigställt några pannlappar och underlägg i jultyger, men dom sparar jag och lägger ut tidigt i höst. Först med julalster alltså ;)

Upprop NyKreativitetsPersonerFörÖkatVälmående!

N.K.P.F.Ö.V är mitt nystartade projekt.
Det handlar om att samordna alla nykreativas insatser så att det knypplas, donas och påtas i alla hörn.
Nu tänker jag inte Haiti. Nog för att många tankar går åt det hållet också men det är en helt annan grej.
Jag snackar kreativa insatser för vårt eget ökade välmående.
Jag själv går i bräschen med ett kreativt inslag i form av städning av skafferi två.
Det behöver inte alltså betyda handarbeten i vardagliga ord, typ sömnad, virkning och knyppling utan allt som vi mår bra av efteråt.

Jag mådde bra av mitt skafferibestyr.
Jag hittade fyra (!!) paket florsocker, varav två var öppnade. Jag undrar vad jag tänkte baka.
Jag hittade två pkt kakao, fulla bägge två.
Två pkt vanillinsocker förutom det påbörjade.
Däremot hade jag slut bakpulver.
Där hade jag inte ett enda paket gömt i något skrymsle.

Det var egentligen därför jag började röja i skafferiet om jag skulle vara ärlig. Det var inte precis ett medvetet val där i början utan det växte fram allteftersom behovet uppstod.

Hur som helst så var det ett kreativt initiativ som jag nu applåderar *applåderar mig själv*
Och med detta stordåd ska jag låta mig nöja!

Mitt halstillstånd är oförändrat, samma gäller hostan och öronen *informerar* så jag ser fram emot kraftig förbättring tills imorgon då jag går in på tionde dagen med halsont. Första gången i mitt liv vill jag minnas.
Förkylningar har jag ju haft i massor, vissa lindrigare och vissa kraftiga men halsont så är länge har jag nog inte haft. Är det inte bättre på måndag måste jag ju söka för detta elände.

Hoppas ni har en härlig lördag ni alla därute. Må väl och ät gott.
Fridens!

fredag 22 januari 2010

Livet med ont i halsen

Jag är inte bara en kvinna i medelåldern.
Jag har ont i halsen också.

Det har jag nu haft i över en vecka, hostningarna gör jäkligt ont och idag spydde jag upp slem i handen när jag satt i bilen och fick ett allvarligt rethostesyndrom.
Detta är ovärderlig information för dom som har samma problem just nu.
Ni är inte ensamma!!

Trots att det är s.k fredagsmys så finns det folk ute i vårt avlånga land som lider av halsont, kräkkänslor pga hostslem och allmänt svagt hälsotillstånd.
För alla oss så vill jag nu slå ett slag i fredagsmyshemmen för oss som inte känner ett jäkla jota för fredagsmys.
Jo, jag vill ha fredagsmyskänsla men utan halsont.
Nu har jag slagit slaget klart *informerar*

Jag kollade i min hals i bilen idag (ni vet i spegeln bakom solskyddet) och där lyckades jag för en millisekund hålla undan tungan så att jag såg min halssvullnad, som satt bakom den hängande kläppen.
Jag försökte visa Maken senare efter hemkosten men hur jag än försökte så fick jag inte undan tungan.
Jag KAN helt enkelt inte forma tungan längst ner mot nederkäken.
Det går bara inte.
Och ve den som försöker närma sig med en spatel, jag kräks bara av tanken.

Han och ni får tro mig på mitt ord!
Det var bara det jag ville säga.
Och slå ett slag för landets halsonta och krassliga!!

Bra så.

onsdag 20 januari 2010

En glädjens dag!

Nyss ringde den man som jag skrev om i förra inlägget.
Han ringde upp Maken med orden
-Det är NN men lägg inte på luren! lägg inte på luren förräns jag får säga det jag vill säga!

för det gjorde han ju sist ;)

Nu blir det så att Maken och tre till får dela på kakan. Så det blir ett par veckors fiske iaf. Maken är både lättad och glad.
Det lönade sig att bli förbannad sist och lägga på luren. För då när Maken pratade med NN så blev han (maken) så förbannad att han till sist slängde på luren. NN ringde upp ett par gånger efter varandra men Maken la på alla gångerna. SÅ arg och besviken var han och rädd att säga lite för mycket.

Så nu är lugnet återställt. Det känns skönt nu att allt inte varit förgäves, nedkörning av båten, redskapsinköp etc.
Fast troligtvis så hade detta inte hänt om Maken tagit förra samtalet bättre, det tror jag inte.

Så idag blev en bra dag.

Jag som egoistiskt också hade sett fram emot lite städning i lugn och ro, som förra våren, och lite småprojekt som legat på att-viljalistan länge.
Nu blir även det av.
Win-win alltså.

Så nu kan jag med glädje gå upp och fortsätta med mitt, det är otroligt vad goda nyheter kan frigöra energi.
T.o.m när man är förkyld....
mm I like!
;)

Fridens!

Vad ska man säga? ;)

Ni som har barn kommer ju ofta med små anekdoter om vad de små liven sagt och gjort.
Detta gillar jag, särskilt deras små finurligheter kring sådant som dom betraktar, för dom ser ju saker annorlunda än vuxna.

Jag har inga barn.

Men jag har en Make.

Detta hände i morse.
Vi satt i soffan med våra tekoppar.
Maken sträckte ut handen och klappade ena katten, soffkatten Allis som alltid sover i hörnet mellan oss.
Då säger han med "kattrösten" (kan även kallas bebisrösten beroende på om man talar till en bebis eller katt), helt apropå ingenting.

- Tänk Allis att du som är så mjuk och go i pälsen, och inuti är du bara inälvor och äckel.

Av barn och dårar, och Makar förstås...
Gud vad jag skrattade!
Sådan humor har vi och jag älskar den, den gör mig lycklig.

tisdag 19 januari 2010

*lämplig rubrik kan infogas här*

En lång tisdag börjar gå mot sin middagslurstid.
Äntligen!
Har sovit dåligt inatt, har hostat var femte minut och halv ett gav jag upp och gick ner och satte mig i soffan.
Maken som sovit dåligt länge kunde sova inatt så jag försökte undvika att väcka honom.
Sov halvsittandes i soffan i kanske en timme drygt, men i fem minutersintervaller.
Resultat?
En jätterolig tisdag.

Ringde in ett hostmedicinrecept. Jag är rädd att jag hostar sönder ryggen nämligen, och så är det skönt att få sova en stund.
Ringde och bokade tandläkaren på torsdag, kändes jättekul och trivsamt. Verkar som om två lagningar frakturerat samtidigt.
Odds på det någon?

Igår handsydde jag endel framför tv´n, idag har jag sytt lite fler underlägg så att jag kan handsy dom ikväll. Mer blev det inte av denna dag.
Ja, undrens tid är ju inte förbi, vem vet vilket energiil jag kan få ikväll så än ska man inte räkna ut gumman.
Eller jo, det kan man nog göra, av erfarenhet kan jag säga att mina kvällar inte alltid är så vidare värst produktiva, annat än handsömnad i soffan.
Och det räcker gott för mig.

Nu ska jag ränna runt på en kort bloggrunda innan det är dags att nanna kudden. Skallen har värkt hela dagen, säkert delvis pga hostan som nästan får tänderna att skallra så jag tror att en lur är vad som behövs.
Och en god bok möjligen, om skallen orkar bearbeta informationen förstås.

måndag 18 januari 2010

Biscottibak

Jag är suverän på bakning.
Allvarligt.
Jag får allt att bli så lyckat och allt jag bakar ser så fint ut.
Då menar jag allt.
Ibland har det väl funnits någon liten nagg i någon kakkant men det kan jag då inte dra mig till minnes när det hände sist.

Idag har jag bakat Biscottisar. Det bakar jag ofta, för det är det fika vi unnar oss när vi försöker leva lite sundare.
Jag bakar två satser (min matberedare tar bara en sats i taget), så blir det tre rullar på plåten, en maxad plåt full med skorpor är ju lysande.
Idag gjorde jag första som blev jäkligt tunn smet.
Sen den andra blev jäkligt hård.
Hur går sånt till?
Jag undrar vad som kan hända med samma recept som får sådana resultat.

Från en gång till en annan kan det ju hända att äggen är större och därför blir smetigare smet, men av samma ägg??
Har någon irriterad höna värpt extra oäggigt innehåll?
Bara för att jävlas liksom.

Jag fick iaf skrapa upp allt satans klägg från plåten (från första omgångens lösa smet) och blanda ihop det med andra omgångens hårda.
Detta resulterade i många spatlar, skedar och bunkar som kletades ner i onödan.
Jag fick förstås byta bakplåtspapper för det första blev så förstört av mina ansträngningar och sen blev det så ini herrans kladdigt.
Sen spillde jag som grädde på moset flera kletiga klickar på golv, mattan och på min outfit (svart t-shirt och svarta mysbyxor).
Jamena, hur jäkla svårt kan det vara?

Det blir alltid mycket disk så fort jag håller på med något i köket. Det är zestjärn (rivjärn för citrusskal), tallrikar, skedar, pressar, silar, rivjärn, bunkar och annat som kletas i och på och allt detta gör mig galen.

Var är Leilaliknande känslan, inte den sugande blicken hon ger i kameran tre gånger per moment, utan den mer harmoniska bakkänslan?
Hon använder max en bunke, knådar lite med en sked eller med händerna och vips så står där en gyllenbrun kakjävel.

Jag misstänker ett jäkla fuffens bakom kameran.
Leila står framför spegeln och övar på förföriska leenden och några svettiga husmödrar ilar som illrar och bakar och diskar.
Så måste det va!!
Eller är det bara jag.
Är det bara jag som det kletas för, som tappar ingredienser i diskhon, klickar smet på golvet utan att jag märker det förräns sockan har fastnat?

Säg att det inte är bara jag.
Säg inte det.

Ny fräsch vecka!

Ja, tjena så optimistisk jag lät då.
Det är jag inte.
Förkylningen gäckar mig ännu. Ont i halsen och ena örat, hostan känns fräsch och smakrik.
Maken har sovit dåligt inatt och jag med fast jag pga hostan.
Nu ska dygnet vändas tillbaka.
Kosta vad det kosta vill.
*sucka*

Nå, den fräscha veckan är här. Ny oskriven måndag. Ska försöka banka in i skallen att soporna ska tömmas på onsdag så det inte glöms denna gång också. Vi har sopor sen före jul i vår gröna fina tunna.
Resten finns ute i bodan.
Och bara väntar på en soptippssväng.
Vänta ni bara.
Till våren typ.

Jag har massor på agendan för denna fräscha vecka.
Till exempel så tänkte jag på kamratcirkeln imorgon, men det går ju inte i det skick som jag är.
Sen tänkte jag ringa tandläkaren, ni vet jag var ju i torsdags men jag måste tillbaka.
Inte vet jag men nog verkar det om om han lagade fel tand.
Alltså har jag två fyllningsfrakturer.
Amensåjävlakuldå!
Åsåjävlabilligtsen!

Sen så tänkte jag vara kreativ, ni vet mitt nya kreativa 2010, och sy på min japanska löpare.
Tänkte även gå igenom alla "att sy"-listor för att se hur den kreativa delen av mig tänkte när hon sist skrev på den listan.
Listfreak.
Jag är ett listfreak.

Maken har varit till stugan en sväng. Hämtat fotogenkaminen som ska rustas upp. Sen tänkte ha lappa lite nät som ligger i sjöbodan men där fick han tänka om.
Hamnföreningen har skottat upp snö mot bodorna för att minska inbrotten, väl tänkt iofs men ganska irriterande när man behöver nåt från bodan.
Något år har Maken skottat upp framför sin boda och fått fan för det.
Varje vinter sker ett flertal inbrott, vad dessa tjyvar är ute efter är lite lurigt att veta. Inte så många förvarar pengar, knark eller stora kvantiteter bränsle i dessa otäta bodor, men inbrott sker hela tiden.

Nå, nu ska jag gå och skära Biscottisarna, sen ska dom torka och sen ska här knapras skorpa!

söndag 17 januari 2010

Upphetsad av tusan

Jo, det är sant.

Nu går vi och hetsar upp oss (inte sexuellt kanske) kring detta hela tiden och diskuterar och funderar.

Nu verkar branschen som sådan ha dragit ner betydligt och det är förstås inte det som stör även om det känns trist också, men det att han inte informerade är det som gör oss förbannade.

Dessutom skickade vi ett julkort med orden-ser fram vårens fiske!
Att han inte ringde då.
Eller mailade om han inte tordes-den fege fan.

Nå, nog om detta nu innan jag får spader igen.
Halsen är ondare än igår hur det nu är möjligt.
Däremot har jag bättre röst, jag har fortfarande hes och sexig röst men det finns fler bokstäver i ljuden (lät konstigt det där men jag orkar inte orda mer om det).
Lite skallebang och igår var jag säker på att jag hade enormt hög feber så jag kollade.
37,1.
Inte så hög feber.
Jag har haft högre ;)

Igår satt jag och handsydde framför tv´n. Jag visste att om jag la mig ner skulle jag pömsa iväg, så genom att sitta upprätt fick jag en hel del gjort.
Nu snackar vi mugg/glasunderlägg.
Plenty.

Idag ska jag försöka pillra ihop mina block till en löpare, även den i japanska tyger. Jag ska också försöka klura ut lite smarta lösningar till omformning av lösa block till make-upväskor.
Helst ska det ju se fint ut också.
Inte bara helst, jag har höga krav på mig själv.
Fula saker behåller jag om jag inte kastar dom, jag har flera fula eller misslyckade necessärer som jag använder till trådrullar, band etc

Nu ska jag traska iväg på en bloggrunda jag med, sen ska jag gå upp och sy en massa snygga och intelligent utformade alster.
Eller så syr jag några fler muggunderlägg.
Kan räcka när hjärnan känns luddig och orken tryter, då gör man nästan en heroisk insats när man sätter sig och syr ett par muggunderlägg.
Lite spidermanaktigt.
Ulrika- the SuperSeamstress (f.d Supersewer), det låter trevligt och heroiskt det. Redigerar detta nu i efterhand pga det kanske inte är mycket att stoltsera med att man är en SuperKloak ;) Det låter inte så trevligt och heroiskt när jag tänker efter.
Seamstress är nog det rätta även om det inte är det jag menar.


*ni som är engelsklärare eller bara bra på engelska, ni kan på ett fint sätt (jag är skör nu i min svåra förkylning och ledsamma situation med uteblivet fiske) meddela om jag stavade sewer rätt, jag menar förstås att jag är en supersyare men orkar inte googla på om det heter sewer eller nåt annat*

fredag 15 januari 2010

Förbannad idag!

Så in i fanders förbannad är jag. Och Maken.
Det blir inget fiske för oss i vår. Idag fick Maken reda på det genom en slump.
Tydligen blev detta klart redan i höstas men vi fick inte veta något alls.

Den som håller i det hela fick Maken tag på idag, och tänk: han hade tänkt på att ringa Maken och säga de nya förhållandena.
Det var väl för väl att han ändå tänkt göra det.
Han fortsatte med att han själv inte fick veta förräns i julas.

I början av november sa han åt en annan fiskare att inte köra ner båten pga neddragningarna.
Inte åt oss.
Jävla idiot.
Nu ska jag räkna ut vad nedkörningen kostade och fakturera salteriet på den summan. Vi får väl inte ett öre men det ska åtminstone krigas för att få den ersättningen.
Krig.

Så dagen förstördes pga detta.
Jag har varit så arg att jag velat skrika och domdera men det har jag inte kunnat fullt ut.
Jag är ju stum.
Så hes att det inte är mycket som kommer fram, och det som kommer fram är sexigt värre, hest sexigt. Snörvlar också lite sexigt (vill jag tro), har också lite extatiskt ont i öronen också, samt halsen. Sexigt värre alltså.
Eller hur det nu var.
Tur man kan vara arg inombords, samt hest bräka fram svordomar i tid och otid.

Nå, nu blir det en tidig utflytt för oss till stugan, och mycket fiske hemmavid.
Det gäller att försöka se det positiva i tillvaron.
Så gott det går.



Just nu är det svårt att se det så.

torsdag 14 januari 2010

Ingen fiffig rubrik, ingen alls faktiskt!

Igår kväll var det quiltträff med Löj-Ligan, trevligt som vanligt. Jag satt och handsydde lite, hade ingen lust att släpa med mig symaskinen, men nästa gång då jäklar ska jag släpa dit den.
Börjar få lite ont i halsen och torrhostar. Kul med en förkylning så här i fantastiska januari, lite omväxling från vanlig värk och trötthet!

Idag har vi varit och kollat glasögon till Maken. Han (eller vi) hittade två bågar som han tog, får hämtas om ett par veckor.
Raskt avklarat.
Rösten är en skugga av min forna väna stämma. Nu kör jag mer raspmetoden, lite bas och med många bortfall av bokstäver.
Orden dör liksom bort ibland, oftast på olika ställen.
Dessutom är det jobbigt att prata på detta sätt, blir liksom trött i bröstet.
Då är ju själva poängen att man ska vara tyst.
Såjäklalättdå!
Inte!

Nu ska jag till tandläkaren. Tjohoo och tjohipp va roligt. Särskilt när jag bitit sönder en tand så en flisa skär skivor av tungan hela tiden. Eller gjorde, nu har jag visst tuggat sönder den biten så det är mindre vasst fast större områdde.
Starkt jobbat!
Duktig kicka. Bra för ekonomin också, tyvärr inte min bara.
Jäkla skit, nå om en och en halv timme så är det hela över.
Förhoppningsvis.
Med min tur är det väl något som blir extra jäkligt att laga.

Jag ska försöka se det som ett berikande besök i min annars lite enformiga vardag.
Ont på lite andra ställen liksom.
Ni vet ni som är tandläkarrädda som jag, själva ljudet förstärker ju smärtan. När borren tar i eller skallen vibrerar då jäklar gör det extra ont.

Lite krydda i vardagen. I stället för att gå upp och vila middag med en god bok så får jag chansen att socialisera mig lite med personer jag annars ser sällan. Dessutom får jag chansen att pigga upp dom med min väna och spröda stämma, dom skrattade när jag nyss ringde för att bekräfta tiden (som jag glömt) och det är ju en god gärning att glädja andra!

Nä, det funkar inte med positivt tänkande.
Det går fetbort.
Ett tandläkarbesök kan aldrig bli angenämt.
Så är det bara!

*loggar ut och grundar med värktabletter*

onsdag 13 januari 2010

Min intelligenta kissemiss

Joseruatt smarta katter finns det gott om i vårt hushåll.

Min katt (min ena katt) är både rasande grann och smart.
Bara en sån sak.
Allis gillar att sova på skrivaren.
Det kan man ju förstå, den är ju så mysig och inbjudande. !?!.
Så är det iaf.

Igår kväll satt jag och Maken och såg på vår hyrda film, State of play, ja filmen spelar ju ingen roll i den här historien men jag tar med det som en krydda liksom.
Filmen var bra och vi satt där behagligt lutade åt alla håll i soffan då vi hörde hur hon grejade bland de utskrivna papperen som låg i skrivaren.
Katter tycker ofta det är mysigt att ligga på prasslande saker, lägg fram ett papper så får ni se.

Jag röt åt henne lite lagom, att hon skulle ge fan i det där och prasslet tystnade.
Då tänkte jag i min enfald att hon fattat poängen.
Bara en sån sak! Att en katt fattat en poäng är ju skrattretande.
Det var tyst en kort stund.
Då hör vi skrivaren börja skriva ut.
Jamena katten skrev ut ett papper. Med text och allt.
Ok, det var en testutskrift men iaf.

Jag har en listig katt.
Hjälpsam till tusen. Hon älskar att bokföra, fast mest att värma papperen men ändå.
Sen gillar bägge att sy.
Eller sy, dom gillar mest att leta borttappade syattiraljer och pilla ner dom så dom blir synliga på golvet.
Eller synliga och synliga, oftast så pillas dom in under bord och i trånga utrymmen men ändå.
Det är ju tanken som räknas.

tisdag 12 januari 2010

Tunga tisdagen!

Ja, herreminje vad trögt allt går.
Varje steg är tungt som satan helt enkelt.

Jag ska banne mig kategorisera mina inlägg ordentligt, som Nilla gjort.
En av kategorierna ska fanimej heta Gnäll, i massor.
För ibland har jag tonvis med gnäll i mig.
På värken, på vädret, på vissa människor, på mig själv fast mest på andra ;) osv osv.

Fast jag fattar inte när jag ska göra det. När ska jag orka?
På min agenda står det för närvarande
- kontera massor av verifikat (ni hör ju själv hur jäkla kul det låter)
- göra en sammanställning på momser in och ut mm mm (ännu jävla roligare)
- städa
- tvätta ur tvättkorgen som aldrig blir tom
- promenera varje dag
- sy
- sy
- sy

Ja, ni ser ju. Städa känns riktigt kul faktiskt. Men ändå är bokföringen viktigast.
Shitpomfritt så trist.

Idag kom vår nya båtmotor. Maken i extas.
Så stor den är, kom ut och se (eeh...?)
Jag gick ut och såg, och gud så bautastor den var.
Jamena, orkar båten hålla upp den, var min intelligenta fråga.
Minen sa mig att det var den.
Därmed lämnar jag det ämnet.

Eller inte riktigt, jag kom på en sak, en viktig orsak + sak som absolut har med saken att göra.
Jamenaherregud vilken fart jag ska susa omkring med i sommar.
Då kommer en tur hem att ta fyra minuter. Max.
Då susar en Ulrika fram vid ratten i många många knop och oooiiii ska jag vråla av fartglädje!
Helt otroligt så fort jag ska åka. Jag längtar mig galen.
Det är långt dit.

Och ännu längre känns det som när jag är så fet.
Inte att nu just det påverkar men barasådärutifallatt.
Som smal skulle tiden gå fort. Vintern vara tokkul.
Inte lång, kall och djävlig som den är nu.
Tänk, inga enorma stånkanden i trappen eller på promenaden, jag skulle flyta fram på lätta steg, ta ett hopsasteg bara för att jag kan och livet skulle vara supernajs.

... det är jag säker på.

Toksäker!

Inaffsädd!

*suckar och loggar ut*

måndag 11 januari 2010

Måndag igen

Helgen har gått fort.
I lördags hade vi vännerna på middag. Vi åt fiskbuffé och det var gott.
Det är så bra med fiskbuffé för det är mycket man kan förbereda och kräver inte så mycket före själva serverandet.
Har man dålig rygg så är det inte kul att ha jävligt ont när gästerna kommer.

Maten var uppskattad.
Jag gjorde en lax-och löjromstårta och den var god. Den blev lite låg eftersom jag minskade receptet men det gjorde ingenting.
Sen hade vi lite röror, lax i alla former och ägghalvor med kräftröra och ansjovis.
Mums.

Sen spelade vi Gin Rummy och jag kan gott meddela er att jag var suverän.
På allt. Vann allt och allting.
Eller så inte.
Tur att man inte tar det så allvarligt, eller spelar om pengar ;)
Kul var det iaf. Lite krångligt att komma ihåg vad man skulle spara på men det tog sig med tiden.
Kul spel och vi kräver revansch!
Hade så jäkla ont i ryggen (trots soffsittande) att jag trodde att loppet var kört. Tänkte att söndagen får spenderas liggande.
Men det hade varit värt det för det var jättetrevligt!
Så blev det turligt nog inte även om inga direkta knop blev gjorda.

Det blev ganska sent innan vi kom oss i säng och söndagen spenderades gäspande. Vet inte varför jag var så sabla trött men fördelen var ju att vi kom oss i säng före halv tolv igår kväll.
Mycket fiffigt.
Vända tillbaka dygn är jobbigt.

Idag ska jag sy har jag tänkt. Maken har rattat iväg till Marinan och jag tänkte sy. Inte göra hushållssysslor (vad många s det blev, hm) utan bara sy.
Väntar bara att ryggen ska komma igång lite mer.
Nu kan jag med besvär böja mig ner till mina egna knän, när jag står alltså.
Vig som en skottkärra alltså.

Och smal.
Som en vidja om midjan.
Och snygg.
Som en simpa.
Och smart.
Som en ask läkerol ungefär.

Däremot är det jäkla skönt att kallperioden är över för denna gång, förhoppningsvis är den gjord för hela vintern.
Igår hade vi nollgradigt ett tag, och nu har vi -4. Rena blidan alltså.
Sköönt.
Inga vårkänslor precis men skönt att slippa det superkalla.

fredag 8 januari 2010

Sjukhusmontern


Här är lite grejer som jag ställer ut i sjukhusmontern. Hon som sköter det har ringt flera gånger. Första gången så ringde hon mellandagarna och då hade jag sålt bort allt jag sytt, även de dukar jag sytt till mitt eget hem.
Nästa gång ringde hon och då hade jag inte sytt nåt på länge och hade inget att ställa ut.
Sen ringde hon i höstas, och svaret var detsamma men då hörde hon om jag vill ställa ut efter jul istället.
Jag tänkte att okej, jag gör väl det-det blir vad det blir, och jag har ju lååång tid på mig.
Ja, tjena!.

Nu var det dags.
Jag har som sagt inte sytt på nästan ett år. Jag började få panik här i höstas då jag kände att jag måste sy något för att ha nåt att ställa i den jävla montern.
Sen ryckte jag på axlarna och tänkte-det blir vad det blir.

Så igår (vi hade bestämt att jag skulle komma idag) så rände jag omkring hemma och letade grejer. Hittade endel som jag tyckte dög, tvättade endel och resten fixade jag bara till.
Så for jag då idag, -28 grader, med min väska med sömnadsresultat.
Jag börjar plocka in i montern.
Då frågar hon om det är till salu.
Va? Mjaa, det är det väl. En del saker iaf.
- Skriv pris på grejerna för många brukar vilja köpa.
Ehh.. pris.. mjae jahaja stod jag och bräkte.

Så klippa lappar och försöka prissätta det man gjort, som vanligtvis är svårt att sätta prislapp på, man att göra det på ackord var värre.
På flera saker fick jag skriva Ej till salu på för det är ju sånt jag använder. Fan, helsikes jävla skit tänkte jag. Att jag inte sköt upp detta till längre fram, då jag kanske kunnat producera fler saker som går att sälja.

Nå, det som säljs det säljs. Priserna är låga för annars köper ingen.
Sen att endel är tänkt åt mig själv, tja, jag får väl helt enkelt sy nytt.
Nu är det då gjort.

Nu ska jag gå och förbereda lite som vi ska äta imorgon. Vi har goda vännerna på middag och då ska det serveras fisk i många de former, mumsigt har vi tänkt.

Fridens!

Bilder från datarummets makeover-efterbilder..


Kontorsdelen av vårt lilla datarum. Fönsterlamporna är svarta fast det inte syns.


Datadelen. Ni ser Bertil ligga till vänster om datorn. Denna plats är oftast bokad av Allis.
Jag är supernöjd över rummet. Tapeterna blev så himla fina. Tegelrött är så välkomnande och varmt.

torsdag 7 januari 2010

Nästa grej som retar mig

Sist jag var ute och körde, i förrgårsgår eller vad det heter, så fick jag ett spatt av fenomenet gamlingar vid ratten.
Jamena finns det något värre?
Nu pratar jag inte om normala äldre utan dom mer senila och tokrädda åldringar som befolkar vägarna.
I byn bortanför min, där bor en massa av ovan nämnda folkslag.
Man känner igen dom på den långsamma körstilen, gärna med ena hjulsidans hjul företrädesvis de på vänster sida (tackgodegud) på fel sida mittlinjerna.

Jag antar att dom med detta sätt följer mittlinjerna, använder dom som riktlinjer och på så sätt kommer dit dom ska. Så småningom.
Här på byavägen är det 90. Då menas ju att 90 är maxhastighet om jag fattat det hela rätt.
Med det menar jag inte att alla måste köra 90 (även om det skulle underlätta satans så mycket) utan att det är tillåtet att köra upp till den hastigheten.
Där det står 50 ska man max köra det.

Åldringarna i min by och byn bortanför håller sig mer mot 55.
Lite lagomt fort ifall man får sladd.
Även sladdar sommartid undanröjs med att man håller 50 hela tiden.

Häromdagen så kom jag ikapp en sådan bil. På lång väg såg jag vartåt det lutade. Andades djupt några gånger och tog sats.
Vad ser jag då?
Jo, gammelfarfar Gustav (typ) är ute och finåker. Blicken riktas stadigt framåt (för det är där faran finns), näsan ligger lätt an mot ratten och karln sitter hopsjunken med sin toppeluva högst uppe på fontanellen.
Jag funderar om jag ska tuta.
Skrämma igång han liksom.
Inser att det kan sluta illa.
Avfunderar på tutningen.

Undrar vad han tänker på där han kör med ena hjulparet på mötandes sida, körandes i sakta mak (jag höll 52 på 90-vägen) och med ögonen stirrandes halvblint på huven.
Tänker han på om han ska komma hem alls denna gång?
Undrar han om det är sagolikt halkigt idag?
Undrar han om frugan lever när han kommer hem?
Undrar han över hur länge sen det var sen hon dog, om han överhuvudtaget ens haft fru?

Herregud, konstigt att det inte händer fler olyckor.

Jag vill förstås inte att dom ska köra för fort för sin kapacitet heller.
Som min farmor gjorde för en massa år sen då hon började bli dement.
Hennes Saab V4 brann på parkeringen utanför kyrkan, dit hon gått på ett symöte trots att hon inte var det minsta religiös, så ville hon ändå utåt se ut som om hon var det. Skenreligiös kan man väl kalla det.
Bilen lämnades in på det lokala gymnasiets fordonsprogram.
Där var den länge.

När hon återfick den så for pappa ut och provkörde med henne.
Han blev livrädd.
Hon körde jävlaranamma rally i kurvorna och han undrade just hur han skulle kunna ta bilen från henne utan att hon tappade gnistan totalt.
Då kom han ihåg mig.
En alldeles billös tonåring.
Du vet mamma sa han, Ulrika behöver en bil nu när hon pendlar till högskolan och hon har inte råd att köpa en....

Så var jag med Saab V4, en ärtgrön av årsmodell -74.
Farmor fick gå eller skjutsas av oss avkommor.
Även polisen skjutsade hem farmor ett par gånger, när hon hittats lunka omkring på stan på jakt efter vägen hem.
Sen glömde hon bort att vilja gå ut.
Då blev det lugnare.
Ojsan vilken parantes..

Nå, sensmoralen lyder alltså:
Jag vill inte att våra äldre ska köra rally, men något jäkla mittemellan må väl finnas.

Kallt, kallare, idagast!

Verkar vara kulmen idag. -32 nyss.
Sen hoppas jag det vänder, jag hoppas också att detta är vinterns köldknäpp. Även om vi har flera månader kvar så är denna bistra kyla ett helsikes hemskt tillstånd.


En reflektion kring gårdagens inlägg.........
Verkade som om fler har lite avoga inställningar till Ikea.
Skönt.
Jag gillar ju att man på Ikea kan hitta fina och bra möbler mm mm men jag hatar att behöva traska genom hela butiken och där trängas med folk och fä.
Ok, det är väl ok om jag går där med en kompis, med inga måsten utan bara ha en kompisdag där.
Fast det ska vara lite folk.
Lite lite folk får det bara vara.

Men när man ska ha med sig Maken.
Herregud han är ju allergisk mot folk.
Han anser att kvinnor kan åka halva landet bara för att fynda billiga värmeljus och för att få trängas med andra människor.
Jamenavemfanärdugiftmeddå???!!!
Se på din kära hustru!
Njuter jag av att trängas med andra människor?
Ser jag ut att vara vild av glädje när jag närmar mig kassan och ser alla långa köerna?
Ser jag lugn och harmonisk ut vid alla omkörningar i alla jävla gångar i hela varuhuset?

Nää, jag tänkte väl det.

Jag har varit på Ikea när det varit jättelite folk.
Sköönt var det.
I förrgår gick det supersnabbt trots alla tokdårar och vimsiga. 35 minuter tog det när vi rusade genom affären, vi slet till oss en matta i förbifarten, likaså Bertiln, såg en pall med ett trappsteg- stannade till och tittade efter hyllplats och sen susade vi vidare.
Tjocka hustrun styrde vagnen (det måste jag för annars försvinner Maken med den och hälften missas) och stapplade fram med snabbskannande blick och där mina supersökande ögon uppfattade alla fynd som borde hänga med hem.
Mina långa armar svepte ned dom i vagnen.

Hips vips var vi vid kassan.
Letade upp rätta kassan (inte går det an att gå till närmaste eller minsta kön inte, nej du ska till kortkassa eller kontantkassa) betalade och vi gick belåtna ut ur huset.
Väl vid bilen så insåg vi att hylldelen hade vi missat.
Skit samma tänkte jag just då när jag glad och lycklig hade överlevt besöket, två minuter senare svor jag när jag insåg att det var en av orsakerna att vi for dit.

Så är det att hata folksamlingar och varuhus.
Säskilt kombinationen ovan.
Då missar man ofta poängen.

Fast hellre en missad vara än ett extra besök! lyder ett talesätt som jag nyss hittade på.
Så sant så.
Fridens!

onsdag 6 januari 2010

Hutterväder och IKEAbesök

Jag avskyr mycket folk.
Ja, inte många personer (jo, iofs ;)) utan när det är mycket folk på just det ställe som jag är på.

Igår var vi på IKEA. Vi resonerade som så att idag är det nog lite folk där, kallt (-20) och en tisdag efter jul.
Ja, tjena!
Inifanders mycket folk.
Och mest idioter.

Idioter är sådana som vandrar planlöst omkring, stannar mitt i gången och lämnar sin vagn, eller som spatserar i bredd med flera ungar som springer kring vagnarna, alternativt stannar upp mitt i allt så man kör på dom. Föräldrarna är så upptagna av fyndchanserna att dom inte håller koll.
Sen finns det dom som liksom av en händelse råkat komma in på varuhuset. Dom tittar sig storögt omkring och ser lite förvirrade ut.
Dom har inte en susning om vad dom farit dit för och dom försöker förtvivlat hitta en anledning att traska omkring och störa andra kunder.

Huvva.
Håll er hemma säger jag.
Konstigt, ibland kan jag känna att jag ingår i den virriga skaran som stannar upp och kollar saker hela tiden, men det väljer jag att glömma när jag är där och vet vad jag ska ha.
Konstigt va?

Igår inhandlades en tredje Bertil. Den runda sittdynan Bertil. Homer har en, Allis har en och dom är placerade på datorborden, men denna Bertil inhandlades till Maken, till att ha ute i fiskberedningen när han sitter och syr.
Där inne är det inte så varmt. Det kostar skjortan att hålla den helt varm så vi kör med 16 grader ca. Nu när det är så kallt så håller den kanske 12.
Kallt för rumpan det.

Vi köpte en vardagsrumsmatta också. Det är kallt för fossingarna när man har dom direkt mot golvet. Vi har köpt (ok, jag då) flera stycken men ingen passar riktigt. Nu ledsnade jag och köpte en billig och lagomt gummerad.
Det blev bra.

Så nu kan jag sitta och sy utan att polstra fötterna med två par tjocksockar och placera fötterna på ett par tofflor.
Fint som fan.

Nu tänkte jag gå upp och sy en stund före middagsvilet. Har börjat med en ny löpare med japanska tyger och som jag tänkte få färdig i rödaste rappet. Sen har jag lite småprojekt på gång , dessa ligger framme lite överallt däruppe och hånflinar mot mig. Liksom med en "du kan inte göra färdigt oss!"-attityd.
Tänkte straffa dom med att sy dom klart.

Där ska dom få så dom tiger!
Vad dom ska ångra sig sen.
Att dom hånflinade alltså.
*tjifickniliksomerahånflinandeåbeläten*

måndag 4 januari 2010

Äntligen vår!...

... önskar jag att jag kunde vråla ut.
Jävlarvadjaghatardenlångakallasvinvintern!
Den blir längre för varje år.
Den blir tyngre för varje år.
Den blir mörkare, kallare och mer djävulsk för varje år.

Kan det vara åldern?
Kan det vara så att jag som nyss var nästan okysst nu blivit äldre?? va? va?

Jaa, vad det då beror på så lider jag vintertid bara mer för varje år.
Önskar jag hade många pengar så jag kunde spendera dom på varmare breddgrader varje vinter, alternativt flytta söööderut *muttrar*

Idag har vi skottat för hand. Jag finputsade, sopade bilen och skottade broarna (fyra st) medans Maken tog det tyngsta.
Oh gudars skymning så kallt det var. Näsan frös, örhängena förfrös örsnibbarna. Snoret rann och tårna blånade.
-18 och blåst är ju så inte härligt som jag skulle kunna önska precis. Tvärtom.

Och om bara fyra månader börjar det våras här.
Endast fyra månader kvar. Hör ni vilket hån?

Om jag hade möjlighet skulle jag flytta ögonaböj.
Jag skulle ha kvar huset häruppe, och stugan, för somrarna vill jag spendera här.
Den ljusa sommaren är guld värd för mig.
Men resten.
November, januari och februari är skithemska månader. December så händer mycket annat, advent och mys, så den gå an, men de runtomkring. Mars går väl an om det inte är svinkallt, april liksaså. Men de övriga är dubbelt jobbiga..Huvva.

Som snögubbar såg vi ut när vi kom in, snön yrde i takt med det vi skottade undan.
Hurtigt och hälsosamt men ack så kallt.

Nu ska jag kura soffa hela kvällen. Gömd under filten. Kallt inne också, blåsten ger mer värk och kroppen vill bara slöa.
Och vem är väl jag att hejda min kropps önskningar?

söndag 3 januari 2010

Bevis på att jag sytt!

Tre små necessärer i japanska tyger och i japansk stil.

Den största är tänkt som spelfodral.

Ugglorna är handsydda med knappar till ögon,

tanken är att dom ska filtögon istället, vi får väl se.


Baksidorna är som synes randiga i olika tyger och bredder.

lördag 2 januari 2010

Utmaning av Osloskånskan!

Har för mig jag har fått en liknande förut, men minnet sviker så jag hugger i på nytt! Mitt kreativa jag jobbar för högtryck ;)

Osloskånskan utmanade mig och jag bangar inte utan jag kör på..

Använd första bokstaven i ditt namn i svaren..

1. Vad heter du: Ulrika
2. Ett ord på fyra bokstäver: Ungdomligt (som jag är)
3. Flicknamn: Unni-Marielle
4. Pojknamn: Ulf-Lennart
5. Yrke: Utegångsfår
6. Färg: Umbra
7. Klädesplagg: Ullpantalonger
8. Mat: Ungspannkaksrulle
9. Sak i badrummet: Underredstvätt
10. Plats/stad: Uteservering i Ulrika (ort i Sverige)
11. Orsak att vara sen: Utegångsfåret smet, den rackaren!!
12. Något man skriker: Utegångsfåret smiter!!
13. Film: Unbreakable
14. Något man dricker: U-båt
15. Band: U2
16. Djur: Utegångsfår
17. Bil: Unimog (tack google)
18. Sång: Under the boardwalk

Sisådärja. Hjärnan klarade kreativitetsprovet.
Nu ska jag gå och se hur dom andra Ulrikorna klarade sig, Osloskånskan utmanade tre Ulrikor.

Då skickar jag vidare utmaningen till alla som är sugna. Meddela gärna så att jag kan läsa svaren.

Årets första självande... dar

... är vi inne på nu.
Mitt fantastiskt kreativa år har börjat.
Med kreativitet faktiskt.
Jamenatypjäklasantalltså.

Jag har nämligen sytt två små necessärer. I japansk stil. Jättekul att komma igång.
Eller jag har ju kommit igång med dessa tidigare, jag har bara färdigställt dom nu.
Igår. 2010.
Ni ser att jag håller vad jag lovat (eller trott var det väl närmare kanske).

Igår satt jag och handsydde. Älskar att handsy framför tv´n, så därför är det ju perfekt att ha sådana handsömnadsdetaljer att pyssla med. Bild kommer senare.
Jag måste leta små duttar till ena neccen.
Ögon till ugglorna.

Nyårsafton spenderades hemmavid. Vilade middag länge, steg upp och så hjälptes vi åt med maten.
Och herregud så gott vi åt. Vi var ense om att detta var det godaste vi någonsin ätit. Faktiskt.
Jag kan inte komma ihåg något godare.
Vi åt hasselbackare och älgfilé. Beasås och brytbröd till det.
Så enkelt att göra och så jäkla gott.
Allt blev perfekt.
Ovanligt.
Men sant.
Detta får vi leva på länge.

Resten av nyårsafton såg vi på tv, film företrädesvis.
Nyårsslaget gick vi ut på gården, jag i mina nya skoterskor och tittade på lite fyrverkerier. Dom hade stor fest i Folkets Hus, granne till oss.
Sen gick vi in, efter typ fem minuter för det var så kallt.
Och såg film igen.

Lugnt alltså.
Lugnt avslut och frenetisk början.
Igår alltså.
Ja, inte frenetisk kanske.
Finns nog ingen som kan kalla en stillasittande dag, med små stunder av handsömnad som frenetisk.
Men ni fattar poängen?
Hoppas jag.

Så har då mitt nyår varit. Nu ska jag titta runt och se vad bloggvännerna donat med.


Fridens!