Stor text fortfarande..

Och då är all text stor, inte bara versaler alltså.
Google ryms knappt på skärmen (med en aningens gnutta överdrift) trodde att det skulle fixa sig vid omstart men se icke.
Hon är listig Hjördis.
Hon tänkte säkert se till att min datortid tog slut så hon kunde lägga beslag på hela min uppmärksamhet.
Så nu gäller visa-menyn och göra texten minst som gäller, tills Maken kommer hem.

Maken har trubbel kring fisket. Lastbilen visar upp märkliga symton, fiskekollegans bil har också krånglat samt att båten visar besynnerliga och otrevliga olater.
Måste kollas efter fisket, hoppas bara inget mer inträffar under själva fisket.
Dom agerade bärgare i en båtolycka som inträffade i fredagskväll.
Själva hjältedådandet stod lotspersonalen för, då sov Maken och Kollegan djupt sin skönhetssömn. Det kräver sin man att vara på sjön eller vid sjön hela dagarna.
Att utryckningsfordon x4 körde bakom knuten var dom helt ovetandes om. Morgonen därpå anlitades dom dock för själva bärgningsarbetet. Lotsarna hade dragit båten till kajen och där den lämnades upp och ner. Då tog dryga två timmars lyftande och joxande vid innan båten var vänd.
Det stank bensin och det dök upp lite ölburkar och spritflaskor när båten vändes, så det var väl orsaken till hela olyckan kan tänkas.
Tur ingen dog.
Utan flytoveraller och sina visselpipor hade säkert utgången blivit betydligt allvarligare. Alkohol och kallt vatten är ingen bra kombination.

Nå, det hela blev ju mer stressigt pga att morgonen fick ägnas åt bärgande och inte fiskande men det gick det också.
Jag skulle ha varit där och styrt upp det hela.
Som nyblivet Fartygsbefäl hade jag vetat exakt vad som skulle göras, och gjort det dessutom. Känner mig helt säker på själva hjältedådandet och min egen förmåga. Bara hoppa i och bärga dom olycksdrabbade, vända båten och laga den. Liksom min grej får man väl lov att säga.

Idag har jag varit och kollat synen. Jag ser väldigt bra ut, genom dom nya glasen. Bakom dom gamla ser jag grå och trist ut.
Dyrt blev det jäklaskitsyn. Jag ser inte jättedåligt, men jag blir så jäkla trött i ögonen när jag ska läsa och fokusera. Nu har synen försämrats både på långt och kort håll så det behövdes nya trots att jag kan se någorlunda ändå.
Läsa och dator utan glasögon är det inte tal om.

Men smakar det så kostar det.
I slutet på nästa vecka kan jag få dom i min ägo. Gud vad jag ska se bra då, både ut och in oberoende av priset.
Maken hade åsikter om priset, så därför har jag nu deklarerat att jag inte ska ha någon ny mobiltelefon. Jag klarar mig gott på den gamla. Att ett sms tar sju gånger så lång tid att skriva pga att vissa siffror hakar upp sig, det får man leva med.
Den hörs visst inte så bra heller, men den kostar gratis. Ladda ofta är ju bara häftigt som Mona Sahlin skulle säga.
Jag kan vara tjurig jag med.
Nix. Gammal telefon är min melodi numera, alternativt tejpa ihop den trasiga med eltejp.

Vill nu Maken att jag ska ha en mobil med lite längre batteritid och fungernade siffror än den jag har, kan han ju alltid köpa mig en i present *hint*
Nu ska jag göra ett bloggrundeskutt innan jag går och tar mig något ätbart.
Håller på att svälta ihjäl, och äter jag inte nu så kan jag förlora något gram och det är jag rädd för.