Ajajaj

Om ni tänker er en värkdrabbad kvinna i sina bästa år (eller tja, bästa.. nåja, inte dom värsta iaf) som vanligtvis har ont i ryggen. Tänk er henne i flygande fläng ska öppna boddörren för att hämta några kilo löjrom som ska levereras på vägen till Ikea.
Tänk er att dörren fastnat pga isbildning någonstans.
Kvinnan sliter igen.
Knak sa det i nacken.

Nu så här på kvällen efter den lite sämre starten på dagen så kan jag bara säga - helvetes jävla skit!!
Vi renoverar och jag kan knappt röra mig.
Från en slags låsning mellan ryggraden och skulderbladet har detta elände svällt upp och nu drabbat hela ryggen ovanför midjan.
Fint.
Mjae, särskilt inte eftersom jag har ont under midjan vanligtvis.

Jag kan nu sitta vid vardagsrumsbordet, med armbågarna vilandes mot knäna och på så sätt skriva lite på datorn.
Huvudet kan jag inte röra åt sidorna, bara stirra stelt rakt fram.
Jävla skit.
Nå, vad ska man göra annat än att ligga och växelvis grina och svära.

Jag tog en het dusch före middagen.
Det var skönt.
När jag stod där så drömde jag om ett sittbadkar, specialdesignat för mig.
Det ska vara stort (inte för att JAG är stor men..) jag ska kunna sitta och ha knäna böjda, vattnet ska då kunna nå halsen.
Jag vill kunna se brösten flyta som två punkterade Calzonepizzor.
Så mycket vatten ska det va.

Tänk att bada så, i hett vatten, sitta skönt och njuta av varma vattnets effekter.
Gud så skönt det skulle vara.
Och inte ett minibadkar som är vanligt förekommande, ett där man sitter antingen med knäna ovanför huvudhöjd eller så sitter man upprätt och därmed halvt fryser ihjäl om överkroppen.
Att slippa välja mellan värme på knäna eller torson.
För att inte tala om att sen ta sig upp ur karet, bara det kan vara en pärs om man är överviktig, stel och otymplig.

Blir jag miljonär så ska jag fixa ett sådant badkar.
Med uppresningsstöd alt en smäcker lyftanordning.
Bara en sån sak.

Sen kan jag räkna upp en massa andra saker jag skulle skaffa om jag blev miljonär.
Eller mångmiljonär kanske jag ska säga.
Man får inte mycket för en stackars miljon nuförtiden.
Annat var det när jag var ung.
Då hade man fått en massa troll, barbiedockor och en massa färdigsydda barbiekläder. Köpes alltså.
Nu har jag andra krav.
Dyrare krav.

Kan dock informera om att Ikeabesöket blev märkligt. Billyhyllan vi skulle köpa fanns icke mer, inte som passade med
den Billyhylla som vi redan har och som ska vara kvar.
Bänkskivorna vi skulle ha blev några andra, inte dom vi valt utan dom gav oss fel. Då hade jag så ont att jag inte orkade börja tjafsa om att byta utan vi får köra så här.
Det blir vad det blir.

Ikea hade många kunder idag.
Jävla skitkunder som rantade och virrade omkring, oftast ivägen, med ungar och farmödrar som vimsade mer än lovligt.
Där går man med värk (och extra ont med nacken låst) och trötthet och önskar alla andra åt helvete.

Gud så charmig jag är.
Jag blir alldeles bortkollrad av mig själv.
Snudd på perfekt.

Förutom på Ikea, då växlar jag till satkärring.
Bara för att jag kan liksom.

Undrar just om jag är den ende som blir satkärring i kaotiska folksamlingar.
Isåfall är jag ju liksom ett unikum, värt att satsa på (tänk på detta Ikea, ni kan satsa på att ha mig som en slags publikmagnet, något att titta på när man blir shoppingless, typ tv-såpa).