Ny dag och nya eländen....

Japp. Var beredd på ett lååångt inlägg igen. Dessa saker kan inte behandlas så lättvindigt, utan måste ha specialbehandlingar. Livets motgångar ska jag kanske döpa en inläggskategori till *tänker efter lite*
Gårdagen slutade i lite lagom elände.
Vår omformare tjöt igår kväll i högan sky. Den gjorde det pga låg spänning.
Vi såg tv iaf!
Stängde dörrar och kämpade mot tjutet. Till slut fick vi nog och flyttade kylskåpet till vindens batteribank. Då tystnade det. En stund. Sen stannade kylen helt.
Den jävla lampan blinkade rött som ett hånflin mot oss där vi satt och ondgjorde oss över den jäkla vindsnurrans fantastiskt dåliga laddning.
Det blåser ju inte ens!!
Och när det blåser så laddas det ju så lite att det knappt märks. Den här tiden iaf.

Imorse när vi vaknade blinkade rödlampan lika hånfullt som igår kväll. Blink. Blink. Blink.
En-blinkande lampa betyder låg spänning läste vi i manualen.
Kylskåpet startar igen när spänningen når 11,7 Volt. Ja, tjena. Mm säkert. Inte!
12.0 Volt och kylskåpslampan blinkade fortfarande.

En stark och irriterad diskussion startade mellan stugans två människor. Vad gör vi om fanskapet gått sönder?
Ehh, alternativen är åka hem, köra kylklampar och kylväskemetoden eller gräva matkällare. Alternativet köpa nytt kylskåp känns avlägset.
Anledningen är priset. Ett 12v-kylskåp kostar skjortan, ett gasol lika mycket. Och vi vill hemskt lite börja om med att bära gasolflaskor igen.
Kylen tog ca en P19 flaska var femte vecka. Alltså minst tre per sommar.
Ganska tungt att bära ner till bilen, bära till båten, kånka ner i båten, kånka upp från båten, kånka upp den till stugan och där flämtandes svära ve och fasa och säga Aldrig mer!! eller Nu är det fan dags att sluta med gasolhelvetet!

Fem veckor senare stannar kylenigen, och först när vi märker att det blir varmare drickor så inser vi att ny gas behövs. Det tar ett tag att fixa gas och sen starta igång kylen igen.

En P19 väger ca 40 kg kan jag tillägga. Inget man svänger upp på axeln inte. Och inget handtag har dom ju heller, en jäkla otymplig flaska om ni frågar mig.
Numera har vi ju dom lättare och bärvänligare plastflaskorna men gasen ska ju ut ändå.

Vi var tvungna att åka iväg innan vi fick se om kylen gick igång igen. Vi skulle packa saltströmming, en affär ville ha levererat idag så vi for hem för detta ändamål.
Packa går ganska bra, inte tråkigt alls faktiskt.
Förutom om vågen går sönder.
Då går det inte alls bra.
Och är inte roligt heller.
In och hämta hushållsvågen, den mår inte bra av all saltlake kan jag ju säga. Vi är inne på vår tredje.
Vår dyra fina "fiskvåg" är dock ett minne blott. Känns inte riktigt kul att lägga ett antal tusenlappar på en ny. Rostfri som inte rostar, som den vi har nu men som ändå rostar trots rostfriheten.
Stora diskussioner utbröt igen. Vad ska vi göra? Klara oss i sommar med hushållsvågen går ju bra, men hösten...*sucka*

Snacka om jävla otur i allt. Propellrar, elektronik, vågar och kylskåp. Vad kommer härnäst? Brunnet hus? Inbrott? Toapapper kring hela huset?
Vänta får ni se... alltid kommer det något *suckar djupare än någonsin*

Vi levererade och hämtade etiketterna och Maken följde ut till stugan för att kolla kylläget.
Kylen hade startat igen. Pust!
Snacka om tacksamhet. Ingen gräns här inte.
Varorna är kalla, har torkat vatten som tokig men det gör inget när kylen fortfarande funkar.
Då kan vi ha middag imorgon med kompisarna. Trevligt och skönt.

Så nu har vi grillat korv och ätit fil vid vår grillplats. Tvätten vajar i vinden, det är varmt och den torkar fort. Imorgon ska det vara sol hela dagen vilket innebär finfin laddning för oss med solpaneler. Gott det.
Så just nu ter sig livet rätt ok. Ont som attan men det går an. Väntar på en duschbastu, min hals bör inte basta så jag kör duschmetoden efter att Maken bastat klart.
Sen är det filmtajm och softning i soffan.
Livet för en som jag, lite bakom flötet... ibland nappar det och ibland inte.
Kloka ord för att vara jag.

Fridens ävribaddi!

;)