tisdag 21 juli 2009

Eländes elände...

...har pågått en tid.

Jag var ju till tandläkaren för ett par veckor sen och lagade två tänder. Ont fick jag ju fast det är ju inget konstigt, så får man ju ofta.
Jag gnisslar ju tänder nattetid och trodde först att ontet var pga det.

Det var det inte. Med betoning på var.

I söndags morse fick jag ringa akut till tandläkare i trakten. Ingen hade någon jour.
Ringde akutmottagningen. Svaret där var, ring 112 och begär jourhavande tandläkare.
Så jag gjorde. Fick till svar att det finns en i Kiruna och en i Piteå, åk till någon av dom mellan 14-15 idag söndag så får du hjälp!!

Kände jag inte för.
Efter en kväll och natt med gråtattacker, piller i massor och panik så ville jag ha hjälp, typ NU!

Ringde igen till akutmottagningen. Sa att jag har inte tandproblem, den är lagad och klar men jag har ont i käken mest och inga piller klarar av smärtan. Hon sa att hon skulle höra med läkarna i tjänst om någon ville ta på sig en tandpatient, inte alla vill ju det eftersom det är lite speciellt sa hon....
Jag väntade en stund så ringde hon igen. Japp, det finns en läkare här som är lite kunnig i tandproblem så kom upp!

Och upp vi for. Och efter endast en timmes väntan fick jag komma in till denne läkare som dessutom var tandläkare. Oddsen för det?
Han knackade med ett litet redskap och jag höll på att flyga ur stolen.
Diagnos: Varansamling under två tänder!
Jamen jättefint. Kul. Den tackar vi för.(Jävlasatanshelvetehurjävlamycketskamanbehövatålaförsatan....)

Fick med mig två sorters penicillin hem och ordern att besöka en tandläkare imorgon måndag!
Natten var hemsk. Morgonen var inte heller så kul för då var jag svullen som en grotesk figur. T.o.m läppen var fet och utåtpekande (tänkte ta fram banjon och dra av en riktig duell..) och kände mig dörisig.

Ringde folktandvården (jag går privat och han har semester just nu) och fick en tid halv två. Maken följde med, jag var skitnervös. Maken försökte lugna mig med att dom gör inget när du är så här svullen, dom låter nog penicillinet verka osv...

Ja, tjena!

Två tandläkarstuderande tog hand om mig först. Röntgen gånger två för dom såg så dåligt på bilderna.
Dom förklarade så ordentligt och försökte verkligen få mig att känna mig lugn.
Eh, funkade rätt dåligt faktiskt.

Sen kom tandläkaren. Den färdiga. Och då började det.

Diagnos: Varbildningen har spridit sig i käkbenet och svullnaden går ner på halsen och det är inte bra. Riktigt dåligt faktiskt. Svullnaden kan påverka andningen och då är det bara att åka upp direkt. Utan fördröjning sa han. Sen kan det ju leda till tandlossning också men det är mer sekundärt.
Han ringde till käkkirurgen på Sunderbyns Sjukhus och fick rådet att försöka operera lite själv.
Dom har väl semester på Sunderbyn tänker jag..

Han skulle försöka öppna upp lite så att varet kan komma ut någonstans genom att skära i tandköttet. Han bedövade mig med fyra sprutor och medans jag väntade på att dom skulle verka som hämtade dom Maken in till rummet.
Som moraliskt stöd.
Han hade suttit därute och var helnervös, han hade sett en tandläkare komma ut och fråga om en patient han hade som kanske måste till Sunderbyn omedelbart...!

Så han satt och smekte tårna (det enda han nådde ;)) under hela processen. Tandläkaren skar och grejade. Inget var kom fram så han beslöt dra tanden.

Det tog en och en halv timme hela besöket. Jag har nu en tand mindre. Det sa jag direkt att rotfylla en så ond tand gör jag inte och tandläkaren höll med, tanden satt dessutom löst också.
Och när man har så ont så kändes det ok att dra tanden. Jag lovar ;)

Direkt efter besöket så for vi ut till stugan och hämtade katter och mediciner och åkte hem. Risken finns att det sprider sig och påverkar andningen och då kändes det lite för riskfyllt att ligga därute i skärgården.
Jag låg hela kvällen, febrig och skakig. Ontet var något bättre fast jag hade dra-bort-tandont istället.

Huvva vad jobbigt....

Idag känns det lite bättre.
Febern har gått ner och jag andas ännu själv. Svullnaden har också gått ner lite så det verkar gå åt rätt håll.
Ska tillbaka i eftermiddag till tandläkaren. Och imorgon också kanske. Går inte svullnaden ner ordentligt så blir det att operera utifrån. Från käkens utsida går dom in och suger ut varet.
Vi får se. Just nu känns det då bättre och det lever jag på.

Tandläkarrädd och sådana här problem är inte bra för nerverna kan jag säga.

Nu ska jag gå och lägga mig igen, känner mig yr och illamående. Penicillinet är i ganska stor dos så det påverkar ju också, både fram och bakvägen så det känns att man lever ;)

Nu förstår ni var jag varit, ingen semester här inte utan mest ett vaggande och gråtande... när jag blir bättre ska jag besöka er men nu låter jag mig nöjas med detta låånga inlägg..

Kram!
Fridens!

9 kommentarer:

  1. Men fy!
    Jag hade riktigt tandvärk för ungefär ett år sedan. Och då var det bara EN tand som var inflammerad. Jag vet hur fruktansvärt ont det gjorde!! Ingen avledon eller Ipren som hjälpte där inte.

    Stackare!!! :(
    Tur att du fick komma till någon som kunde hjälpa dig iaf.
    Hoppas allt ger med sig och det fort!

    Krya på dig vännen!!

    Kramisar

    SvaraRadera
  2. Näe asså...stackars dig! Känns bara futtigt att säga men hoppas att du blir bättre utan operation. Vilket elände! Det börjar göra ont i MINA tänder bara jag läser...;(

    Krya på dig!

    SvaraRadera
  3. Hua jag kunde knappt läsa detta för att jag är tandläkarrädd själv men jag gjorde det för din skull.
    Nu önskar jag dig 37485959 krya på dig saker Ulrika!

    SvaraRadera
  4. Nu har jag ju haft lite koll på dig med jämna mellanrum, men den långa versionen var ändå intressant.
    ...och fan vad ont det låter. :-/
    Bamsekram från mig!!!!!!!!

    SvaraRadera
  5. Åh, vad jobbigt det låter. Hoppas nu att penicillinet ska ta det och att du ska pigga på dig. Snabbt!!!

    Själv har jag också gått på antibiotika. Magen/tarmen och jag är på kollisionskurs igen... =S

    SvaraRadera
  6. God morgon sunshine!!
    Hur mår du idag??????
    Här kommer svarsalternativen;

    1.Finfint!
    X.Kanoooon!
    2.Som en prinsessa.

    SvaraRadera
  7. Men stackare...fick ont i magen av att bara läsa detta och DU har varit med om allt...hoppas hoppas det ger sig nu och att du blir frisk igen fort.
    lycka till
    monika
    monika.westling@gmail.com

    SvaraRadera
  8. Tack alla för era omtankar...
    låter konstigt ordet omtankar men jag skriver det ändå för det är det jag menar ;)

    SvaraRadera
  9. Stackars dig!!! Om jag kunde skulle jag krama om dig länge, men det går ju lite dåligt. Skickar många varma kramar via cyberspace istället!!!!

    SvaraRadera