Grattis alla som heter Valborg!

Grattis på er alldeles egna dag, en dag med korvgrillning och heta brasor!

Tja, om det nu är Valborgsdagen eller inte så grattar jag alla som heter Valborg ändå, och alla er andra som heter annat än Valborg eller Mässoafton. Ni får fira på det sätt ni tycker passar bäst, med eller utan brasor.

Själv kör jag utan brasa. Jag har firat denna dag med fönsterputsning. Först letade jag min fönsterputsarspecialgrej men kom till slut ihåg att den gick ju av ifjol, precis i böjen. Det var således en böjd plastarm (röd) och som hade en fönsterputsargrej överst, med lurv för själva blötgörat och sen vände man på den så var det en ganska vanlig skrapa. Den var fiffig. Så länge den varade.

Jag använder en sådan istället för att hoppa (hrm, kliva/slita/hasa) upp och ner från stegar eller stolar. Särskilt nu när jag är så yr vill jag inte göra sådana akrobatiska övningar. Jag körde med vanligt kvastskaft-skrapametoden. Det gick superbt. Nu är alla fönster tagna på utsidan (dom nere alltså) och i köket är det också tagit insidan.
Det gick lekande lätt.
Nu är köket färdigskurat. Det känns skönt. Grattis till mig.

Resten blir ju mer av en lek (hrm igen, kanske inte riktigt lek precis men mindre jobbigt) förutom mardrömsområdena alias Kaosområdena som är klädkamrarna. Fyra djävulska kammare med snedtak i vilka jag inte kan stå rak någonstans utan måste krypa. Jo, jag brukar ställa mig rakt upp i dörröppningen vilket är ganska dumt för den är inte 1,78 hög om jag säger så. Den är lägre. Det brukar bulorna säga mig efteråt, aldrig före konstigt nog. Minnet sviker och sträcker sig inte från gång till gång liksom.

Jag är ingen pedant utan kör med det-här-duger-gottmetoden, dvs jag skurar inte så knogarna blöder utan jag tar det som ser mest jäkligt ut. Det torkar jag av och röjer undan, resten får vara.
Min mamma städade bort sitt liv, det sa hon alldeles innan hon dog. Hon städade torsdagar, vare sig hon orkade eller inte, sen både vår-och höststädade hon varje år. Vädrade linneskåpsinnehållet och torkade med tops i nyckelhålen förutom att hon skurade alla lådor, skåp och tak etc etc.

Det gör inte jag.
Jag kör med röjning och lätt städning. Det tycker jag räcker gott till dagens husmödrar. Förr var det andra tider men inte nu. Jag städar litelite men blir mycketmycket trött, jag ser ut ungefär som hon här nedan. Både vad gäller klädsel, redskap och utseende. Bara så ni vet.

Nu ska jag ta tag i datarummet. Eller nu och nu, jag anser att jag gjort dagens knog då jag både putsat fönster och skurat golvet och därför blir datarummet nog inte påbörjat förräns imorgon, tidigast. Det gäller att inte förta sig sa hon som varken kände apan eller sköt en hare.
Det är inte tung städning där utan tung pappershantering som krävs för att göra det rent och fint. Det är inget jag ser fram emot, sortera papper, håla dom och sätta in i pärmar. Huvva. Men har jag nu befattningen bokhållare så får jag ta det med (återigen) en vig klackspark. Annat än viga klacksparkar kan det inte bli tal om när det gäller mig, det förstår ni ju alla men jag säger det ändå.

Tjapp och klack på er alla!



Här kommer två små ordspråk som ni kan använda när andan faller på eller bara fundera över när ni inte har en anda som fallit på.

* En gnutta osaklighet sparar tonvis med förklaringar..

* Lat man bär hellre ihjäl sig än går två gånger..