Helgen i bilder

Nu är vi hemma igen. Vi har varit till Sundsvall och skottat av båten. Detta krävde tyvärr en hotellvistelse med fint hotellrum, badkar och hotellfrukost.
Hrm..
Nå, vi har alltså skottat (läs Maken) av båten fast det var inte mycket snö på den, där den står så blåser det endel och har alltså blåst mycket snö av båten. Tack vindarna.
Maken har mätt endel mått på båten, det ska göras lite nya grejer som bord och radarmast och då behövs rätta mått.
Sen har vi leverat lite nät som Maken monterat och umgåtts med goda vänner.

Först kommer en bild på en sak som hände på hemvägen..
Ibland är det tvåfiligt och det finns gott om plats för omkörningar.
Ibland är det tvåfiligt som bara låtsas.
Och som sen visar sitt fula tryne genom att bara vara en fil.
Långtradare är långa.
Och enfiligt trångt.
Resultat...

Vi tackar våra lyckliga stjärnor för att det inte gick värre. Vi är fullt medvetna om att vi kunde ligga gipsade och ännu värre, tur att Maken är snabb och säker vid ratten.

Spegeln kostar 2.600 kr, då tillkommer arbetet.

En liten buckla på bakänden var det enda andra som tillkom och det går ju att leva med.

Skottning av båten.

Här var det takdropp även om solen gömde sig lite bakom diset just när bilden togs.

Soligt värre på Spikarnas Fiskeläge. Och varmt, endast någon stackars minusgrad.

 Lite annorlunda än hemma alltså.

Den berömda trappan på hotell Knaust.

Jättefint hotell, kanonfina hotellrum fast vattnet i badkaret var lite väl ljummet. Vattnet i duschen var dock desto hetare. Duschade tre gånger när det lika var gratis (för oss alltså).

Trappan igen.

Här kan ni se en böteslapp vi fick för att vi parkerade på fel ställe.

Sundsvall i all ära men deras snöröjning är skrattretande, de har enkelriktat åt alla håll. Skyltarna är inte lätta att se pga alla snö och alla bilar.

Vi såg inte förbudskylten.

Det är så dåligt skottat att hälften av alla parkeringsplatser inte går att kommas åt. Som hotellgäst blir det ju lurigt att ens hitta någon plats. Vi snurrade ett bra tag innan vi hittade denna.

Fyra hotell i samma område gör ju sitt till.

Jäkla skit. Onödiga kostnader för denna resa 2.600 + 800 = 3.400 kr

Det är roligt att komma sig ut lite och se lite annat, det är dock ännu roligare att få komma hem. Två glada katter väntade hemma på vår ankomst. Sen var det gullande som gällde för resten av kvällen.

Nu är vi tillbaka i kylan. Från lite öppet vatten och takdropp till -29 och som ska fortsätta vara kallt fram till helgen med -33 som kallast.

Sweet...

Not!

Jag är i klammeri med orättvisan!

Alltså hyfsat i fas med rättvisan, åtminstone just nu fast jag känner för att strypa någon på SMHI. Idag skulle vi ha -7 grader sa dom igår. Det blev något kallare, inte mycket, bara en sisådär 20 grader fel.
Jag tycker det känns fint att ha en sådan inrättning som SMHI, att veta att skattepengarna går till proffsgissare känns ju.. ... fint. Typ.
Vi hade -30 imorse och nu har vi -32. Inte riktigt efter SMHI:s prognoser, det är mer att om dom säger bu så blir det bä. Det är nog statistiskt säkerställt.
Bra där, SMHI, fortsätt så.
Otroligt att dom får fortsätta egentligen, dom har 10 dygnsprognoser, men vad är det bra för när dom ändras totalt (och jag menar tyvärr totalt) flera gånger per dygn. Är det så svårt? Några år på högskolan och sen kan en vanlig ovass kniv från lådan gissa t.o.m bättre än vad dom vet. Eller tror sig veta.
Märkligt.

Har varit på magnetröntgen idag. Det var inte kul. Ligga platt på rygg (benen domnar) med armarna utsträckt bakåt (onda bågen och axeln smärtade) och ligga och hålla andan.
Jag höll nog andan i tio minuter. Minst.
Ja, inte i ett förstås men i omgångar. Jag tänkte att nog är det många som kurkar på denna uppgift, jag har nog inte sämsta lungorna i Sverige även om det kändes lite så just då.
Sen skulle jag andas lugnt och djupt, inte för lugnt och djupt men som i vila. Då fick jag problem. Jag fick specialandningsvårigheter. Jag andades både ryckigt och djupt, blev liksom fixerad samtidigt som jag blev bortkollrad av kulspruteljuden i maskinen.
Jag blev klar till slut. Jag stapplade ut med halvdomnat ben och ond axel.
Skönt att ha det gjort. Så får vi se vad det visar, om gallgångarna är för trånga eller vad. Är den det så blir det operation nu när jag är ombyggd i magtrakten.
Den dagen den sorgen.

Vi har haft lite småkylet väder idag. Började dagen med som sagt -30 grader, framme vid Sjukhuset 14 mil bort var det -19 och nu kallare än -30 igen. Känns lite som att det kunde räcka nu. Som att våren gärna får komma, lite värme som värmer upp den frusna kroppen skulle sitta skitfint just nu.
Det spritter inte i gamla kroppen precis.

Tänk om dessa kikade upp i dessa tider. Jag menar alltså hos mig.

Tja, det är bara några månader kvar.

Tills dess. Vitt. Kallt. Hemskt.

Nu suktar ni efter en fin rubrik va?

Nix, ingen rubrik av någon som helst info får ni idag.

Jag fick min fina vinst idag med posten.

Tack Imsavimsa för snabb leverans!

Känns hur lyxigt som helst. Kan knappt vänta på att få gå in i duschen, men jag ska vänta ändå trots att det nästan är gratis att duscha.

Idag har jag mest glott trött och håglöst rakt fram. Det är inte klokt så segt det känns, både i skallen och i kroppen, allt går så trögt. Jag brukar säga att det känns som att gå i meterdjup snö (eller vatten för dom som föredrar det), och det känns så hela tiden.

Att sätta igång en tvättmaskin kan helt enkelt kännas som ett oöverstigligt hinder och det känns som en bedrift att man till stut gör det.

Det är väl en kombi av fibro, vanlig trötthet, sjuklig trötthet och kanske näringsbrist, vad vet jag. Det jag vet är att dagarna är så jäkla långa att jag helst inte vill stiga upp på morgonen. Nu ska jag snart gå och vila, det är dagens höjdpunkt och det är ju tragiskt bara det.

Jag läser ju Millenium-triologin och den är så himla bra. Jag såg filmerna innan jag läste böckerna och det är jag glad för. Filmerna var ju jättebra och sen när man läste böckerna så var dom tre gånger så bra som filmerna. Full pott liksom. 

Win-win kan man också kalla det.

Det är ju skönt när resten känns som lose-lose mest hela tiden.

Tackocklov att solen har koxat fram en stund idag, och att dagarna blir längre och längre, annars hade man väl inte klarat denna jäkla vinter.

Nya fina datorn har också haft tuppjuck igår och idag. Tacksåjävlamycketnyadator!

Helt plötsligt startar den i felsäkert läge (eller nåt liknande, jag är inte så insatt) , ikonerna blir förvrängda och helt plötsligt blir skärmen svart.

Nu har vi bytt skärm till en gammal och mindre och nu funkar det hyfsat.

Vi får sen när jag startar om den efter vilet.

En klassiker från 1979.
Fantastiskt är ordet!

P.S hade ju tänkt ranta runt hos er andra nu efter inlägget men fastnade med bildredigering (Maken lärde mig att spara för Webben, vilket jag gjort i flera år, men jag har minskat bilderna på tok för lite, ber om ursäkt för ev. modemanslutna) så jag får ranta till er ikväll efter min middagslur.

Jag är upphetsad!

Men först vill jag tacka för alla era fina kommentarer om gäddhäng, volanger och sladdrighet.
Dom värmer på något konstigt sätt.

Nu till upphetsningen.
Facebook och Bloggereländet.
Det handlar om att koppla fanskapen till mobilen.
Välj först land och operatör.
Jamentjena, Sverige finns inte och inget annat nordiskt land heller. Ska jag bara dra till med El Salvador och hitta på en lämplig operatör?
Gud så jobbigt.

Sen så har jag försökt stifta en relation med Blogger. Skickade kod och allt. Gick det bra tror ni?
Nej, inte nåt vidare.
Jag fick ett sms tillbaka med en sida med lite finska och inget klickbart. Vad gör jag med det? Glor på det, lär mig det utantill eller kastar fanskapet till sms i min mobila skräpkorg?

Jag blir så trött.
Och frågar man någon så verkar det så lätt. Välj bara Sverige och så voila!
Jaha, men hur fan väljer man Sverige då när det inte finns med i listan?

Jag tror jag drar mig tillbaka från internet och mobila nätverk. Jag är för gammal. Jag är inte en ungdom längre, som orkar harva omkring i ett tv-spel i timmar utan att komma någonstans.
Jag vill ha resultat. Gärna igår.

Gör jag som det står man ska göra så ska det funka. Gör det inte det så har jag antingen missuppfattat instruktionerna och är för gammal och slö i skallen eller så funkar det dåligt på något sätt.
Jag blir så less.
Maken är vansinnigt teknikfientlig nuförtiden, men så är han ju gammal också. Mycket mycket äldre än mig som jämfört med honom är rask i sinnet och snygg i kroppen.
Nu verkar jag ha hunnit ikapp honom. Är både gammal, trög och teknikfientlig. Tacksåjäklamycket Livet!

Funderar på att dra något gammalt över mig. Typ mitt eget magskinn. Dra det över huvudet och möjligen sticka fram näsan i maj. Möjligen.
Just nu är jag less, trött och skiter i allt. Jag skiter i allt men det skiter jag i som någon sjöng i någon låt någon gång för någon lång tid sen.


Suck.

Nattinatti.
Typ.

Gud vad klockan går sakta...

Jag är så trött att jag helst vill gråta, men det ska jag inte göra även om det är gratis.

Kanske beror det på näringsbrist, eller kanske på proteinbrist.
Jag vet att det är märkligt att klaga på att man måste äta så ofta, jag känner mig samtidigt lyckligt lottad som nu kan äta när jag vill, och vad jag vill.
Problemet är att nu måste jag pilla i mig protein i tid och otid, jag är van att ibland (någon gång) äta lite frukost och sen på kvällen middag. Nu äter jag en smörgås på morgonen, kanske en macka eller korvbit mitt på dagen, sen middag och sen en kvällsmacka.
Jag är less på mackor.
Men jag vet att det är på tok för lite, och jag jobbar på det. Sakta jobbar jag.

Provade då idag att äta lite fil till frukost.
Det gick ju fint.
Inte.
Jäklahelvetesskitmjölkprotein!
Så hittills har jag då fått uppsöka dasset ett par gånger samt åtnjuta ett präktigt magknip.
Och gaser. Mycket gaser. Släng dig i väggen Fru Venus och dina aprikoser ;) här snackar vi mäktiga avgaser och dom är inte alls förbrända. Förbränningen är obefintlig kan man säga. Det osar starkt.

Alltså inte fil nå mer då, tacksåjävlamycket. Och med fil så åker ju gröt och annat mjölkberoende livsmedel/maträtter. Jättefint.
Därför tröstade jag mig med att ta fram Makens Ost och Sesambröd, som jag ska äta ikväll. Den trösten är mig väl unt, särskilt när jag håller på att bli skallig.


Vet ni vad Maken kallade mig, sin kära Fru häromdagen?
Nej det vet ni förstås inte. Era Makar skulle naturligtvis inte säga sådana saker till Er *sucka*

Där satt jag i soffan och viftade med gäddhänget, jag vet inte varför jag gör det för det gör mig ju bara modlös men av något inre tvång är jag bara tvungen att fladdra med det för att se om det liksom är så illa som jag befarar.
Vi såg iofs på Jurassic Park om det nu kan vara en förmildrande omständighet.

Jag: Kolla! Kolla på fladdret, har du sett nåt så jävligt någon gång? Jag har ju alltid haft det men nu är det ju rent skrattretande. (Det jag har gått ner har ju gjort kroppsfettet löst och liksom mer långt). Det är ju flera dm med hängande skinn som bara fladdrar. (Detta säger jag medan jag fladdrar som allra värst.)
Maken: Du ser lite ut som en drake. Kanske du far till väders till sommaren när du sitter i båten och viftar med armarna?

Va? Va?
Säger en kärleksfull Make så?

Här ser ni nog fluffet som Maken menade att draken har. 

Det är iofs inte på armarna utan på vingarna men det får gå för detsamma.

Jo, det kan en Make göra.
Han har nämligen helt rätt.
Jag skrattade så att jag höll på att göra ner mig.

Jag har blivit liksom lös och ledig överallt, fläsket är mer rörligt och lättgreppbart. Man kan skicka omkring fluffet runt kroppen flera varv om man skulle vilja. Men det vill inte jag. Det får vara där det är, man kan hissa upp lite och stoppa i bh´n så kan man ha den några veckor till eller nåt, annars är innehållet i kuporna misstänkt borta. Jag går ner snabbare i kupor än i omkrets ;) och då har jag ändå bara nått halvvägs, jag blir mörkrädd när jag tänker på vad som komma skall.

Men....
Till sommaren är jag fit.
Jag är helt övertygad....hm... om att fluffet är borta, huden åtstramad och att det då står en snygg, sexig och vältränad kvinna och tittar tillbaka på mig i spegeln, ifall jag får för mig att stirra i en spegel alltså..
Är såå himla säker.

Eller nåt.

I have a dream (pampigt och högröstat)

Som jag tidigare skrev så drömmer jag om att få lite energi. 

Och inte bara det!

Jag drömmer också om att jag inte ska bli helt skallig.

Jag tappar hår så det är ofattbart obehagligt.

Det gjorde jag för ett antal år sen också, då pga Waranbehandling.

Då var det så att en propp i lungan gjorde så att det blev ambulans (återigen helt utan åtrå och erotiska fantasier) i snabb fart och akutläge för mig och mitt liv. Waran i ett år och håret föll i drivor, en vansinnigt sällsynt biverkning men visst fick JAG den! 

Vad annars?

Ganska kul sen dock.

När jag slutade med Waranet så kom håret tillbaka. Några veckor senare var jag till frissan och jag hade stubb över hela skallen, mellan de strån som var kvar. Ganska fränt att stryka sig över skallen, det stack i händerna av alla småstubbstrån.

Till saken hör att jag har vanligtvis massor med hårstrån, dock så tunna att dom knappt syns. Så tappar man hundra varje gång man kammar sig så syns det snabbt.

Detta är väl en biverkning från operationen kan jag tänka mig och jag hoppas det kommer tillbaka så småningom, det verkar så när jag läser om andra opererade. Håravfallet börjar ca 3 mån efter op och kan hålla på ett år.
Ett år!!
Jamentjena så kul då!

Så just nu så vill man väl mest gå och dra något gammalt (eller elfilten) över sig och stiga upp i juni. Nu läser jag ju Milleniumtrilogin och den är ju fantastisk bra skriven och fängslande (önskar jag kunde skriva så, sucka), så då går tiden lite fortare men annars är det mest suckar och stön.
Och inga roliga stön ;) måste jag tillägga.


Eller se en bra film.
Här kommer en fantastisk låt från en bra film. Inglorious Basterds är filmen och låten är Cat People med David Bowie.




Fast jag valde en liten bild så blev filmjäkeln för stor ändå. 
Jag ger upp!
Sitens Drivarinna




Förresten så har vi sovit i stugan inatt. Vi har haft , hållier, 0 st grader. Otroligt och första gången denna vinter.
Det var mysigt med bastu, premiär för nya bastuaggregatet, ligga soffa och elda varmtvarmt. Minst 27 ska det va annars fryser man ju.
Nu är vi hemma och det snöar lapphandskar.

Så himla kul har jag inte och därför letar jag istället efter det kuliga!

Har ni sett Farsan?
En himla kul film.

Detta är ett avsnitt där Torkel ska visa hur macho han är, i tron att det är vad hans fru vill ha.

.
.
.

Jag har fortfarande tråkigt, men jag hoppas på att få min nya dator idag.
Nya datorburk alltså.

Vi köpte ju en ny i november att ha nere och till företaget och då tog jag upp den gamla som "hottades" upp med en ominstallering. Det har varit sagolikt att ha en riktig dator jämfört med en laptop att surfa med.
Däremot så har datorn otaliga olater, ungefär som sin ägare (hrm) så nu var vi nödgade att köpa en ny burk. Det vill t.ex inte stänga sig alls, utan slår igång sig direkt igen vilket föranleder till slut ett jäkla tryck på kontakten och bryta strömmen istället, vilket kan leda till div. problem i sin tur.

Pop-upfönstren är också borta, det går inte att ändra något i kontrollpanelen då dessa rutor inte kommer upp. Datordoktorn är konsulterad och han tror att det är något fel på moderkort, minne eller nåt annat som kostar skjortan att utreda.
Alltså en ny.
Det är billigare.

Jag hoppas den kommer idag, då kan jag ju få installera program och lägga in allt jag tagit ut gånger flera den senaste tiden, och samtidigt hoppas att informationen denna gång kan få stanna kvar väsentlig tid.
Vi ska också prova den gamla skärmen, den är ganska stor men har fungerat dåligt men nu ser vi ju att det kan vara datorburken som krånglade *hoppas* och i så fall så får jag det kungligt uppe i mitt syrum.

Vi får väl se.

Sitens drivarinna påpekar:
Det är väl himla märkligt att bilden från youtube är så himla stor att den alltid hamnar i marginalhelsiket.
Vad göra?

Från vanlig hårdporr till finsk fistfuck och hårdhomo

Jag har fastnat i porrbranschen.


Jag har tråkigt idag.
Det är sol men det orkar jag inte bry mig om.
Jag är trött, jag har ont och jag är less.

Maken är hos tandläkaren.
Jag vill inte byta med honom.

Vad vill jag då?

Inte fan vet jag.
Ha sommar kanske.


Suck.
Suck.
Suck.

Varning för Hårdporr!

Nu är jag av den uppfattningen att av dom som säger sig "aldrig ha sett en porrfilm" så har 99% ändå gjort det.
Nu ska jag i sanning säga att Ja, jag har sett porrfilmer, eller snarare delar av porrfilmer, det är ju inte ofta man sätter sig för att se en hel porrfilm för handlingens skull liksom ;)
I sanning ska jag också säga att det är inte ofta det sker och att det är avsevärt ännu mer sällan det visas en porrfilm som lämnar något som helst avtryck i sinnet förutom ansiktssprut och hos mig pga det en lite äcklad kräkkänsla.
Men det är jag.
Jag är säker på att det sitter hundratusentals kvinnor därute som allra helst av allt önskar få bli påsatta i alla hål av en grupp män och sen få deras sperma i ansiktet, det är jag säker på.

Nå, nog om det. Varför jag kom in på ämnet var nämligen temat Gallsjuka, jag tänkte skriva om att jag nu fått en tid för magnetröntgen av gallan men inte kan ta den pga en annan tid som gäller byte av spiral som jag kom in på detta ämne. Jag tänkte nämligen Ambulans. Jag tänkte söka efter mitt ambulansinlägg den gången jag blev så jäkla sjuk och fick åka till storsjukhuset men då kom jag på andra tankar.

Jag kom nämligen in på porrtankar.

Det var på det glada 00-talet, vi hade parabol men laddade själva ner koderna och brände in dom på ett kort och såg alltså gratis en massa kanaler. En parantes är att det var så jävla jobbigt eftersom dom bytte koder hela tiden att den tiden blev ganska kort. 
I alla fall så hade vi Ticket-kanalerna, vilka två av dom visade porr dygnet runt. Ibland zappade man ju runt i jakt på något att se och då fick vi se en sekvens av denna fantastiska porrfilm. Tyvärr minns jag inte namnet men det är ändå inget ni vill veta så vi skiter i det.

Där sitter en tjej (svensk tyvärr) och fingrar sig själv i hugget. Hon fantiserar och vips så får man liksom se in i hennes huvud och se hennes fantasi.
Det är något med att hon ska åka ambulans, två (eller flera kanske, minns inte) ambulansmän fanns förstås med och dom satte väl på henne i alla hål kan jag tänka mig men det jag minns var när hon var nära att komma, (alla tjejer kommer väl på riktigt i porrfilmer, va? va?) då vrålar hon i extas där hon satt i soffan och pillrade sig i hugget -AMBULANS!!

Jäkligt sexigt va?

När jag har åkt ambulans och då kanske den sista gången då det var två ambulansmän med i ambulansen tänkte jag inte på sex en enda gång.
Jag blev inte alls sugen.
Kanske det var alla slangar och att blodtrycksmätaren gick igång hela tiden eller sviterna av all smärtlindring som avhöll mig, vad vet jag men det känns inte så vidare erotiskt med häftigt sex i en ambulans.
Nu får ju alla bli saliga på sin tro och fantiserar man om ambulanser i erotiska sammanhang så får man göra det för mig, jag är väldigt generös.

Men att skrika just ambulans ter sig lite märkligt för mig. Just ambulans har jag aldrig skrikit. Någonsin. Inte ens i oerotiska sammanhang, så det att det sitter kvinnor och pillrar sig i dosan skrikandes ambulans är något som fastnat i mitt sinne. Då inte själva pillrandet, det är inte så tydligt i minnet utan själva vrålandet Ambulans *förtydligar*.

Men jag ser det inte så. Jag är inte en sådan. Inte polisbilar heller, eller lastbilar, faktiskt inte en bil alls i mina tankar när det gäller erotik. Inte ens uniformer.
Jag är en skrämmande vanlig person med förmodligen tråkiga fantasier.
Men sån är jag.

Hur är ni?

Det är ju så ljust och fint...ute...typ

Myggfritt. Ljust. Sånt som folk säger för att försöka inbilla sig att vintern har några fördelar.
Jag är inte en av dom.

Vi har nu ljust pga snön, myggfritt förvisso med två nya decimetrar snö. Halvt snöstorm igår och inatt.
Lite varmare, idag -7 ungefär och igår snöstorm, lördag hade vi -31 så det är tvära kast. Och nu har vi bara fyra månader kvar!! Yeah liksom.

Väger jag å ena sidan frånvaro av mygg i ena handen och  den andra håller jag mot fönsterrutan så nog fan tar jag hellre myggen.

Och varför kämpar inga miljötalibaner mot myggutrotningen som sker i hela vårt rike. Finns ingen kvot där, som med sälar, vargar och björnar? Man får smälla till dom försiktigt en gång över snabeln och max döda tre per person.
Nej, myggan är liten och oansenlig, det värsta är nog att dom irriterar miljötalibaner också och därför kan dom gott klappas ihjäl.
Dubbelmoral liksom.

Vad var det nu jag skulle skriva? Jag tappade tråden när jag hamnade i myggträsket.

Nå, Maken har varit och fått en spruta i sin tennisarm idag, min tennisarm får värka vidare tänker jag mig. Jag har inte lika ont som Maken har haft och jag har ont i vänster jämfört med hans högra.

Obs, inte Makens arm utan någon okänds!

Igår överaskade Maken mig med middag efter min middagslur. Överraskningen var inte att det blev middag för det blir det ju alltid utan att han gjort panerad lax i ugn på en bädd av stuvad klyftpotatis, till det blev det en fräsch sallad med klickad hemslagen dressing.
Mumsigt va?

Maken är för go. Både en fena på surdegsbröd och pysslig. Hur tur har jag?
Och är det inte Kärlek med stort K när man får en elfilt av sin Make till julklapp? Det är en ren glädje att gå och lägga sig, slå på filten och känna värmen gona.

Jo, det är tamejfan Kärlek med stort K. 
Det är det!





P.S Ser ni så pedagogisk jag varit och illustrerat inte varje liten händelse men flera med bilder?

Mat och Vänner

Senaste numret har kommit ut.
Gissa vem som är med i det? Tja, väldigt många om man nu ska vara petig men en av dom är....

Här står världens bästa Make, med världens bästa löjrom!

Ok, lite partisk men enligt skriften kanske vi har bästa kvaliteten i Sverige ;)

Tja, jag är ju inte mer i kolorerade pressen men jag har sytt en påse till. 

Eller det var några veckor sen men jag har iaf sytt.

Till mig tänkte jag. I brunt och gulbeige. Mina favvofärger.

Jag går och går.

Eller jag kommer att gå och gå.
I förrgår fick jag mitt Gåband. Jag gick ett litet pass på kvällen. Det gick vingligt och sisådär.
Jag har en himla dålig balans och det märktes. Jag vinglade och fick till slut hålla i mig i motionscykeln som Maken cyklade på. Turligt nog var den just en motionscykel och inte en vanlig, då hade jag ju inte kunnat hålla i mig i styret som ni kanske förstår.

Så nu går jag.
Jag märkte att mitt högra ben inte har blivit mirakulöst bättre. När benet blir trött så vill det liksom inte lyftas och jag får kämpa lite mer för att få fram det.
Det känns sagolikt att vara i så fin form. Tack diskbråcken!

Nå, jag ska gå ändå, och det ska gå. Jag ska bli så himla fit att det är otroligt.
Vilket år som helst.
Helst till sommaren. Inte för att det är varmt och en del vill på med bikinin och glassa omkring på stranden utan för att det då är båtsäsong och det skulle vara najs att ta sig upp på kajen utan att köra sälmetoden, och liksom rulla upp.

Sen så syr jag påsar. Ska sy två i rött tänkte jag, en är beställd och så syr jag en till. Sen har jag mindre projekt på gång, sådana som blir klar typ fort. Orkar inte stora projekt just nu. Heller.
Håller på med handsömnad framför tv´n, syr en bonad m.hj.a mallar, den blir nog snygg när den blir klar. I rött och brunt, stjärnmönster. Sen kommer nästa moment, färdigställande och montering. Det är så himla trist och så himla viktigt.
Det är därför jag brukar skjuta upp färdigställandena till ett annat år.

Men se det snöar...

Idag har varit en spännande dag.
Vi vaknade upp utan vatten. Det har tydligen varit ett stort avbrott någonstans så vi har varit utan vatten till eftermiddagen.
Jag fick mig dock nybakat surdegsbröd till frukost. Idag var det rågchiabatta som vankades. Det blev väldigt lyckat och otroligt gott.
Vi har varit ute till stugan. Maken åkte först och skottade och började elda. Jag kokade tevatten och for strax därefter. Det snöade. Vi har nämligen nästan blida idag, -5 grader mitt på dagen och nu -2,5 och så varmt har vi inte haft på hela jäkla vintern.
Därför kommer snön nu. Kylan vi har haft hela vintern har dämpat snömängden kraftigt så vi har nog snudd på minst i hela landet. Fast det räcker, tro mig.

Ute på stugan krafsade vi av snön från fönsterrutorna med stekspadar så vi kunde se ut. Vi eldade tills det var 6 grader inne i stugan då tyade vi inte längre utan for hem. Då snöade det ganska duktigt.

Hemma igen bakade Maken nytt bröd, denna gång Ost och Sesambröd och det blev det godaste bröd jag någonsin smakat. Han är en klippa på surdegsbröd Maken min.
Dessa ostbröd har tagit två dagar att baka (ja, han har alltså inte knådat i ett kör ;)) och det var väl värt varje sekund. Gud så gott.

Har ni sett så fina och luftiga bröd?

 Ja, det absolut godaste jag någonsin ätit.

Högst uppe till höger är Rågchiabattan.

Sen har jag hållit på med att testa ny look på min blogg, eller site som Graaf skulle kalla det. Jag blir fort less på utseendet, skulle vilja ha en mörk bakgrund men hittade ingen jag gillade. Nå, detta får duga.
Och Fru Venus, det blåa du såg var ett litet misstag jag gjorde när jag fibblade med mina andra sidor, det som ska komma som flikar så småningom. Jag har hållit på med mina flikar i månader, ända sen dom kom hit till blogger men har ännu inte lanserat dom ;)
Så typiskt mig alltså.
Men det blåa kommer, under en annan flik ... så småningom.

Här kommer några bilder från min dag denna söndagen den 9:e januari.

Här är det oskrapade rutor som ni ser. 

När dom var skrapade med diverse stekspadar så var dom genomskinliga, dock ej rena.

Nog blir man väl sugen att dra ner byxorna och gå på dass? 

Det är mycket mer snö på stugan än hemma så det blir att trava i djupsnö för att ta sig dit.

Så jäkla grillsugen blir man ju inte precis. 

Men vi tänkte förstås sopa av innan vi börjar grilla, det blir nog bäst glöd då antar jag.

Men solpanelerna är avsopade och redo för att ladda strålar till batterierna, just nu så har vi ju inte mycket soltimmar att skryta med men vilken månad som helst så börjar den nog skina igen.

Ja. Ni ser ju!

Här har tunga snön nästan brutit av en av häggens grenar.

 Nu får man huka sig för att ta sig till bodan. Hoppas den repar sig till våren igen. 

Annars får vi leva med en halv hägg.

Avslutningsvis kommer en bild på 50-årspresenterna jag sydde till kompisen som fyllde år häromdagen.

I Thomas Styrketår fanns en litersflaska med 96 %-ig vodka. I SkepparThomas Favoritelixir fanns en liters flaska med Xanté.

Jag hoppas han blev glad, det verkade då så ;)

Styrketårenpåsen har hällor bak så man kan spänna fast den i skärpet.

Favoritelixirpåsen har som ni ser handtag som man kan bära omkring den i.

Båda sydda i jeanstyg för stadgan, inte kul om tyget skulle gå sönder.

Broderierna gjorde min excellenta broderimaskin som haft ett sabbatsår men nu har dammats av.

Energin flödar...

... fast inte hos mig. Idag har jag varit så trött att jag somnar sittandes om jag inte gör något.

Vi har varit ute och promenerat idag. Hela 20 minuter stod vi ut. Vi tänkte det skulle vara behagligt då det bara var -12 grader men tji fick vi. Det blåste småspik och trots varma kläder tyade vi inte mer än dessa minuter.

Jag har anmält mig till några kurser under våren. Inte kuliga saker som något hobbybetonat eller skrivarmässigt utan t.ex bokföring på dator, kvalitet och hygien samt HACCP. Vi får väl se vad det blir. Allt handlar som ni förstår om vårt fiskeföretag.
Vi fick häromdagen ett mail innehållandes tre artiklar av dom som skrevs om oss och vår löjromsberedning i höstas. Det var härligt att se sig själv på bild, sen se vad man sagt och undra om man själv var närvarande eller bara allmänt förvirrad. Dessa var tre artiklar, resten vet vi inget om. Vad dom skrev i Belgien och Tyskland törs jag inte tänka på för med dom så talade jag fantastisk engelska, så fantastiskt välartikulerat att dom knappt förstod så fint uttal och så fina ord. Hm..

Nå, nog om det. Idag har jag suttit och halvsovit framför datorn och  laddat upp bilder till Fritzells, jag tänker beställa en bok som blir väldigt ego, där ska det vara bilder på lite alster jag gjort genom åren.
Lite kul att ha dom samlade tänker jag, och inte i olika datorer i mysko mappar som jag knappt minns varför jag döpte dom till sådana mysko namn.
Jag kommer att bli klar vilket år som helst. Jag flyttar och grejar hela tiden, oftast verkar jag ändra till det sämre så snart börjar jag väl om eller skiter i det. Det ska bli spännande att se hur det hela slutar.

lucka, lucka, tomrum.....


Ojoj. Glömde ju händelse nr1.
Igår var vi på 50-årskalas och åt smarrig smörgåstårta, gott fika (jag orkade bara en kolakaka men jag fantiserar om den ännu, såå god var den) och god tårta. Jättegott. Jag var mätt länge. Och tacksam för att jag ännu kan njuta livets goda. Tack Livet!

God Fortsättning på 2011!

Nu har vi kommit in i andra dagen på det nya året.
Julen är bortplockad och jag njuter av att mitt hem ser mindre plottrigt ut.
Tänk vad mysigt det är att plocka fram tomtar och allt pynt till första advent men lika mysigt att plocka bort julen när den väl är passerad!

Granen åkte ut igår och resten togs undan idag, granen barrade något otroligt mycket, så mycket att det fyllde dammsugarpåsen rejält eftersom de flesta barren stannade kvar inomhus och valde att inte följa med granen ut.

Jag har en personlig åsikt om att det beror på att granen var dansk.
Inhemska granar vet hut på ett annat sätt tror jag, för jag har då aldrig varit med om dess like. Det var barr överallt, i stackars tomtens skägg är det numera fullt med barr (tomten som får bo under granen) så den lär få en stickig övervintring, stackarn.

I onsdags åkte vi till grannstaden och införskaffade en spark åt mig. En höj och sänkbar tillika hopfällbar spark med plastbelag och herregud vilken fin spark. Tänk att det ska ta så lång tid att uppfinna en spark där man inte behöver gå omkring som en fällkniv för att ha något att hålla sig i.

Jag åkte iväg till grannen på premiärturen, och tänk vad fort det gick trots avstånden vi har häruppe. Wiiiii lät det när jag tjutande sparkade iväg.
Nu bor ju grannen väldigt nära men i alla fall. Wiii, och vips var jag framme. Fikade lite och wiiii så var jag hemma igen. Nu snackar vi 100 m men jag fick lite frisk luft och fick känna hur ont jäkla i ryggen det gör att sparka spark, för mig gäller nog promenad medelst spark, lite som en tanta med rullator. Jag är så himla ung i kropp och själ, lika ung som tymplig ungefär.

Nu sitter jag och tuggar på Makens första försök på surdegsbröd. Det är otroligt surt och gott. Kul att första försöket blev lyckat, lite kompakt kanske men gott. Nu har han startat en vetesurdeg för att pröva det, rågsurdeg var dagens bröd gjort av.