Tick tack...

Tiden går och vi med den. Filosofiskt va?
Jag menade mest att vi nu har sex dar kvar innan fisket börjar. Jag gruvar mig väldeliga.
Knät mår lite bättre, kan böja det nu så pass att jag tar mig in i bilen utan att skrika högt. Svullnaden håller på att lägga sig men skrapsåren består, kul när det sårskorpan spricker hela tiden. Inte!
Jag kan gå lite bättre men får jäkligt ont i höft och rygg av att jag haltar pga knäsatan.

Nå, det blir ju bättre iaf.
Maken var ju igår på en båttur, han drog en färja med grävskopa i många timmar. Vilket medförde att jag blev hemma med matlagningen. Jag skalade och hackade, stekte och kokade och vips hade jag en fenomenalt god köttfärssoppa som väntade när Maken behagade komma hem.
Mums.
Och ajaj, jag skållade mig på tungan.

Idag har vi varit på soptippen med sopor (vad annars?). Det är en sån härlig känsla när man åker därifrån, känner mig på nåt sätt rik i själen när jag fått lämpa av en massa skräp.
Idag lämpade vi av en halv säck med rutten potatis. Den var mysig. Säcken. Lite larver och lite grejs med en rätt unken doft drog jag iväg med och smög iväg i brännbart. Smög lite på jackan också så den fick gå till tvätten direkt när jag kom hem.
Vi är lyckligt lottade som har en lastbil. Vi har en skräpboda också men det är inte mycket lycka i den. Mest skräp. Men denna skräpboda ska tömmas och vi har nu tömt hälften kanske, vi slänger in skiten i lastbilen så det går ganska fort.
Däremot är det mask som gäller fr.o.m nu, för det är sork/mus/rått-lort överallt. Sorkfeber verkar inte kul att ha så vi försöker undvika det i möjligaste mån.

Det var välan intressant att höra? Skit i alla hörn, inne som ute. Nå, imorgon ska jag berätta för er om min dröm. En dröm som jag delar med Maken och som jag hoppas ska uppfyllas vad det lider..



Märkte ni cliffhangern? 
En liten hint. 
Säga A men inte B.
(förklaring lite senare... jag menar om drömmen vi har inför framtiden, DEN är cliffhangern ;))


*moahahahaha