Om ni bara visste...

.. vad jag vet och har vetat.
Nu vet ni inte det och det är nog lika bra för speciellt mycket vet jag inte..

Vad har hänt i mitt hörn av landet sen jag skrev sist? Tja, Maken fiskade ju söndag natt och fick mycket fisk som vi rensade i vår nya fina rensmaskin, som inte är ny utan begagnad men som är lika fin för det.
Det gick som en dans.
Nu kollade vi inte tiden så himla noga men vi skulle väl tippa att vi två vid maskinen är drygt dubbelt så snabba som fem personal var trots att vi hade dubbla mängden fisk. Det är jäkligt mycket, sparar tonvis med tid  för oss. Vore jag mattesnille skulle jag skriva upp en ekvation ang. detta men det är jag ju inte så ni får hitta på en funktion eller vad det heter själva.
Det är jobbigt att stå vid maskinen, vi står bägge och vänder fiskarna rätt och lägger dom i sina fållor. Sen går Maken iväg med jämna mellanrum och byter kärl och saltar in. Då står jag tappert kvar vid maskinen och känner mig viktig.
Efteråt ligger jag på soffan och känner mig viktig.
Eller så ligger jag och ojar mig, vilket som, eller en kombination.

Vad såg  vi måndag morgon tror ni? Jo, vi såg den efterlängtade pråmen vid Eriköns udde, pråmen som skulle forsla grävmaskinerna ut till vår holme, Vattenfalls bilar stod där också så vi visste det var nära...
På måndag kväll när vi åkte ut igen (hade varit hem och rensat fisk) så var pråmen borta och inga grävskopor fanns på holmen. Då antog vi att vi  får nog vänta betydligt längre än vad vi hoppats på, på grävningar och allt som rör installationen av elektricitet på vår ö..

På tisdag morgon var dom dock på plats.
Dom grävde och grävde.
Maken gick och förhörde sig (hos grävmaskinisten och Vattenfallaren) om när dom skulle komma och gräva hos oss. Då fick han veta att dom bara hade tisdagen och halva onsdagen på sig, sen skulle pråmen hämta dom så det innebar att vi själva skulle få gräva från tomtgränsen.
Maken mätte upp 20 jäkla meter genom skog och rötter och vi suckade unisont.

På onsdagen kom dom och grävde fram till husknuten. Jäkla lycka sa vi, och Maken har redan grävt det som fattades så nu har vi kabeln vid skåpet och är redo för installation. Observera att detta inte innebär att strömmen slås på men det är ju närmare målet än någonsin.
När det sker vet vi inte men vi hoppas dom gör det nästa vecka. Sen ska det grävas på landsidan, det ska bytas ut sånt där skåp och kabel ska dras in i detta nya större skåp innan strömmen kan slås på.
Jäklar vad vi ska belasta Sveriges elnät i framtiden. Kyl och frys står högst på agendan. Sen kommer belysning och övriga kuligheter.

Sen har vi varit på utflykt.  Det är mycket nu i strömmingstiderna men vi köpte ett par pallgafflar på Blocket och dom hämtade vi. Nu förstår jag att ni darrar av spänning av att få höra var vi hittade dessa gafflar och jag antar att ni suktar efter ett par själva.
Jo, vi hittade dom i Jänkisjärvi. Ungefär jättelångt snett norrut, Tornedalen, grusvägar och flera timmar senare var vi med nya pallgafflar.
Maken var jättenöjd.
Jag var mest slut och less.

Inatt fiskar Maken igen, han har nyss ringt och talat om att dom fått mycket fisk. Det innebär en sjujäkla lång dag imorgon vid rensmaskinen och det ser jag fram emot. Inte. Fast fiskekompisen har lovat komma och hjälpa oss och det tackar jag för, själv klarar jag inte att stå så vidare värst länge även om det är lättare än att kniva själv (vi säger kniva strömming fast det heter väl rensa när man gör det för hand).
Det är fiskeglamour när den är som bäst.
Men då ligger vi bra till med mängden saltströmming så det räcker med en liten sväng till före midsommar.

På måndag var det tänkt att vi skulle åka en lastbilssväng i 12 timmar. Jag bönade och bad att Maken skulle höra med en kompis om sällskap för den resan och jag blev bönhörd. Jag behöver inte åka med. Nu i fisket så behöver jag min rygg till annat än att skaka fram i lastbilen ett halvt dygn.Även om det handlar om något så intressant som att införskaffa en begagnad filémaskin (snart står även strömmingsfilé på vår meny) samt andra fiskerelaterade grejer så känns det inte som en förlust att stanna hemma om jag säger så...
Det känns skönt.

Sen är det ju skönt att jag är så vig och smidig. Det känns jublande härligt att stiga upp om morgnarna. Jag hasar fram över sängarna, svänger benen över sängkanten så graciöst att en balettdansös vore avundsjuk om hon såg mig. Sen går jag på lätta fötter och med gudabra balans på spångarna mot dasset. Jag vinglar inte som ett fyllo i sitt esse, utan jag går smidigt fram med snabb och graciös gångstil inte så fånigt som en modell på catwalken men ändock feminint och sexigt. Tymplig är ordet jag söker.

Idag har vi haft soligt, varmt, regn, sol, rusk, åska, sol, regn och allmänt ruskväder. Detta följdes av en solig kväll och nu i denna stund tjugo minuter över midnatt börjar det regna igen. Aprilväder nästan.
Det känns lite skönt faktiskt. Och luktar gott.

Det är härligt när solen skiner vid midnatt. 

Här är dasset i solgasset (eller kanske inte solgass precis men det passade bra i sammanhanget).

Att det regnar en halvtimme senare gör ju inget, jag har ju varit och nattkissat nu.

Vill man kan man sitta på dasset och drömma sig tillbaka till den tiden en glass kostade 75 öre, fast nu var jag inte speciellt glassugen, så varmt var det definitivt inte.

Men när vi får ström, då kan vi ha glass i frysen så att vi är redo när suget kommer och jag kan göra mig proteinshakes igen..

Jag skiter i kungafamiljen.

På ett dass ska det finnas en bild på kungen eller hans familj. Vi har en bild från gamla dar men den skiter vi i.

Nu är jag ju inte speciellt mycket för monarki så det passar ju extra bra att ha en bild just därute.

Fast jag hörde om några som tapetserat dasset med korsord från tidningar, 

och sen hängt upp pennor överallt så att besökare kunde skriva ett ord eller två. 

Himla bra ide tycker jag. I nästa liv dass ska jag ha så.

När vi får ström så blir detta med dator inget större problem, nu tar batteriet slut hela tiden och man måste planera när man ska kunna ladda den igen. Sen går det så jäkla långsamt härute, och eftersom datorn är på så sällan så kommer det hela tiden upp uppdateringsskit som man måste klicka bort.

Jag ska besöka några av er ikväll men detta har tagit så lång tid att jag får skjuta resten till imorgon. Batteriet är snart slut. Jag med.