Åter till vanligt sensommarväder!

Det var attans så många som vill ha vår åska. Märkligt.
Fast jag håller med om att åska är mäktigt, läskigt men mäktigt.

Naturen är mäktig.
För några veckor sen så skakades Kalix av ett jordskalv, visserligen inte mer än 3,1 på Richterskalan men ändå. Vi var ju hemma två dygn när jag hade käkinfektionen och skalvet var just då. Jag trodde att tvättmaskinen hade skakat ner tumlaren när det centrifugerades så jag hastade dit. Tvättmaskinen centrifugerade inte alls, den tvättade så stillsamt.
Fick sen veta att det var ett jordskalv.
Inget dramatiskt som där hela städer raseras men det påminner om naturens kraft, även häruppe i norr.

Nu håller vi på med ett projekt på stugan som också handlar om naturens krafter.

Vår högsommarhetta har nu lämnat oss och nu har vi vanligt sommarväder igen. Då aktualiseras ett projekt som legat nere hela sommaren pga värmen.
Rensning och stenbärning vid kajen.
Man är sisådär lagomt intresserad av att bära sten när det är 25 grader varmt och det finns inte en tillstymmelse till fläktning någonstans.
När svetter rinner bara för att man diskar så känner man sig inte upplagd för så mycket krafttag kan jag säga.

Nu kan man inte skylla på värmen längre så igår startade vi.

Jag krattade och slet upp sjöraket (kvistar, bark och allsköns bråte som stormarna kastat upp hos oss) medans Maken bar sten.
Hela nya kajen ska ha sten runt sig, inte ut mot vattnet förstås men mot piren. Allt detta för att inte isen ska få tag i vår nya kaj och bryta sönder den eller dra den ut till havs.
Det ska stenas upp hela landgångens längd och när allt är klart kommer det att se finfint ut.
Det tar dock ett tag.
Mest troligt ett långt tag.
Jag är ju av förklarliga skäl inte så bra på att bära tunga stenar så jag bär små. Dom små är lika viktiga för dom fixerar dom större, en kompakt mur ska möta höststormarna och vinterns ismassor ska inte få komma åt att spränga vårt byggnadsverk!

Hos oss så kan vattenståndet variera på ca 2,5 meter, och då kan så klart ett högvatten vara ganska vanskligt för människans byggnationer.
Man känner sig liten när det blåser hårt och det är högvatten, ibland har kajen varit helt under vatten otroligt nog.
Därför får man försöka underlätta för makterna och sig själva så gott det går.
Nu är det ju perfekt arbetsväder, sol och klart väder, frisk luft och just nu 15 grader.
Maken är iland och gör ärenden samt massor av projekt hemmavid och jag är kvar i stugan och mojjar mig. Förmiddagarna för mig handlar om värk och stelhet men snart ska jag gå ut och greja en stund, bära lite små sten och göra små fina stenmonument för att smycka vår strandbit.

Tänkte också måla över det vita som vi klantigt kluddade på våra nyss ommålade faluröda byggnader, samt måla klart ett fönster på vår plåtboda.
Vi har en plåtboda som är jättefin.
Tagen från fabriken, den har varit vårt dass förut men är nu vedbod, vi har målat det falurött, målat vitt runt dörren (bodan är rund) och så målade jag dit ett fönster och nu håller jag på att måla gardiner och blommor där.
Hoppas det ska bli fint annars får vi väl måla över det igen;)

Fridens!