Jomenserruattliksom

Maken har belagt mig med promenadförbud. Inte för att jag just nu är så pigg på att gå precis men det känns som om jag verkligen blivit lite beroende.
I fredags var det snöstorm och då föga behagande promenadväder. Istället så röjde jag lite i huset, vi fick vårt hus värderat och jag ansåg att det var till vår fördel att avlägsna dammråttor, busråttor och allmänt skräp som låg framme och stökade till ytorna.
Värderingen gick över förväntan. Glada blev vi som små glada prickar.

Vi ska nämligen byta bank och tänkte göra om lånen lite. Vi får se hur det går.

Lördag var det ingen snöstorm utan en helt fantastiskt vårlik dag, varmt och soligt. Då gick jag 5,7 km (fatta att jag är nästan fanatiskt) med sparken. Gick rätt bra trots onda fötter och trött kropp.
Det räcker liksom inte med flera diskbråck och allmänt kronisk värk, nej jag vill vara lite speciell så därför föddes jag med felställningar i fötterna. Pronerar som fan.

Det märks att fossingarna lider och efter lördagens promenix så lider jag av ryggont som tusan. Säkert att jag går och spänner mig för att fötterna ska sparas, går mer "rätt" men som är fel för mig.
Därför har jag promenadförbud. Vi ska nämligen ut en sväng nästa vecka, bila en bra bit och se till båten bl.a. Då är det bra om ryggen håller ihop.
Såå himla tråkigt har jag haft idag. Sitta vid datorn får gå snabbt. Endast korta stunder gäller.
Fint väder har det varit, perfekt promenadväder men nu är det slut med sparkihållandet. Det är inte längre sparkföre. Skönt med lite våriga vägar men synd på min rullatorspark.

Jag har dock stickat klart sockpar nr 3 och börjat på 4:e och ska börja på 5:e. Japp, två olika är på gång och det går bra att vimsa mellan stickningarna.

Men nu säger ryggen stopp. Nu är det soffan som gäller, samt att börja på 5:an. Fick garnet idag och det ser fint ut. Jag stickar en stund och halvligger en stund, stickar, halvligger.
Så himla kul att vara jag.

Så himla himla festligt!