Vad jag är less...

Inte på sommaren om ni trodde det. Absolut inte. Jag skulle gärna börja om med maj igen.
Nej, jag är less på rygghelvetet.
Ibland går jag omkring som en 97-åring som dagen innan brutit bägge lårbenshalsarna, nästa stund skuttar jag omkring som endast en 84-åring med bara en trasig jäkla lårbenshals kan göra.
Är så jävla less.

Order från högsta ort lyder att jag ska ta det lugnt. Det är lätt att hålla för det går inte göra något annat än att ta det lugnt. Har ont långt ner, kring svanskoteområdet och det gör så inihelvete ont ibland så jag skulle kunna gråta. Mitt vanliga ryggont är naturligtvis också kvar, fast det sitter några hack högre upp. Mina diskbråck är placerade mellan L3-S1 och det är ju hyfsat långt ner men nu gör det skitont ännu längre ner. Som att det inte räckte som det var tidigare.

Så himla less.
Vi har planerat in en tripp till Sundsvall när jag fyller år, jag fyller inte jämnt om ni nu trodde det utan jätteojämnt, men det är en ljusfest där då, i Spikarnas Fiskeläge som vi tänkte besöka. Vi kan då bo i den sjöbod vi är i begrepp att köpa.
Det skulle vara så himla trevligt, träffa våra goda vänner och få uppleva ljusfestligheterna.
Vi tänkte ta lastbilen ner för att transportera diverse grejer som ska ner till både kompisarna och kompisarnas kompisar. Sen har vi lite att transportera upp igen. Vi får se, lastbil är ju inte lika bekvämt som personbil om man då bortser frånvaron av AC´n som vi lider av just nu.
För att kunna åka om två veckor krävs en bättre rygg, och därför iakttar jag stillhet och eftertanke just nu. Denna skitrygg är inget trevligt resesällskap. Humöret på den som ryggen sitter på falerar också av nämnda orsaker.
Skit. Skit. Skit.

Sen ska vi ju bara inte nämna fisket som startar 20:e september. Jag MÅSTE bli bättre tills dess, annars går det åt helvete. Ursäkta svordomarna men dom krävs för att beskriva eländet, attan och fy funkar skitdåligt i detta sammanhang. För mesigt för mig också, jag är en sjujäkla kvinna på svordomar, det låter fult men passar min uppenbarelse ganska väl.

Man hade ju kunnat tänka sig att 35 kg mindre på en kropp som min borde göra stor skillnad. Det har det väl gjort också men tanken var ju att bli mycket bättre, inte sämre.
Orsaken till denna försämring är en förbättring. Låter märkligt och det är det också. Låter något för bra för att vara sant är det också oftast så, samma om det är märkliga ting vi talar om.

Jag har blivit mer rörlig allteftersom kilona försvunnit. Jag har inte gjort andra saker än vad jag skulle ha gjort förra sommaren men jag har gjort mer av allt. Vi har aldrig fått så mycket gjort som denna sommar, trots högsommarvärme både juni och juli. Och det har varit så kul att få det fint, få bort bråte och fixa en massa småprojekt och vi är jättenöjda med vad vi åstadkommit men det kom inte utan andra vissa bieffekter. Synd nog.
Jag har burit, målat, dragit, röjt, bränt, fixat och donat. Även om det inte är tunga saker alla gånger så är det för mycket för min kropp. Ni som är friska bör vara tacksamma för det.
Samma bör jag vara för att det inte är värre än vad det är.
Men det är jag inte.
Jag är less på att det är så jäkligt som det är, att det kunnat vara värre är bara en tidsfråga liksom.
Det är kul att vara jag helt enkelt. Små saker hela tiden blir för mycket och nu när eftertanken och  efterklokheten drabbat mig så är det bara lugn som återstår. Jag gillar lugn, det är inte det utan det är orsaken till att det ska tas det lugnt som oroar och irriterar mig.

Maken är och målar storbåten. Den är uppe för service och då kan målarjobb ske. Han är flitig han. Jag har vikt tvätt, tinat sikar inför kvällens rökning, klappat katter och läst.
Igår fick jag en massage av Maken i bastun. Hade ju varit trevligt om det var en erotisk massage som efterföljdes av hett och ångande sex, men som ni förstår så var massagen av annan kaliber. 




Men minst lika skönt.
Efter en het bastu  masserade han min nacke, det är ju själva fan att också nacken är så ond och stel, och massagen gjorde lite sus i musklerna. Satt i länge. Har en låsning på ena sidan som slår till ibland och som gör att jag inte kan titta åt höger eller vända mig åt det hållet.
Gud vad jag gnäller. Men vad huvudet är fullt av talar munnen, eller i mitt fall fingrarna.
Less. Less. Less.

Och inte har jag vunnit på tipset heller, ingen jäkla Triss har slagit in. Plötsligt händer det, my ass...
Tänk vad lite pengar hade kunnat glädja mig i min eländiga varrdag som kompensation för mitt fysiska tempels förfall. Lite pengar att sprida omkring mig, lite tyg, lite färg och lite roliga saker att piffa upp hem och stuga med. Men icke. Vi har haft en ganska fattig sommar, på pengar alltså, annat  har varit rikt. Elen känns fortfarande ny och lyxig. Det är nästan att man vill gå och titta i frysen bara för att den finns. Så lyxigt känns det.
Men smakar det så kostar det ju också. Och inte småslantar heller.
Längtar tills situationen förbättrar sig, som tur är brukar den ju göra det. Så småningom. Förhoppningsvis blir jag både mindre fattig och har mindre ont lite längre fram.
Har iaf färdigt med personalen i höst, det känns skönt. Jag är ju personalansvarig (visst lät det fint och aktiebolagsaktigt?) och det känns finemang att den biten är avklarad. Nu är det bara att beta av listan som heter -Att göra inför löjfisket, men det är ju lite tid kvar.
Nu är det ju stillhet och återhämntning som står på agendan.

Nämnde jag att jag var less?
Vill minnas att jag gjort det men om jag inte nått fram med mitt budskap för dagens gnällinlägg så...
jag är less på att ha ont!
*suckasuckasucka*

Nu ska jag gå ut och sitta i solen, ta min bok och låta solens strålar smeka min läckra kropp.
Tadaa...

När jag nu ser det färdiga resultatet av mitt inläggsskrivande så tänker jag lätta upp intrycket med några bilder för er som orkat till slutet. Lite bilder på en del av det vi gjort i sommar.

 Bråte innan bränning.

Gäststugan strax efter påbörjad takmålning.

 Gäststugan efter. Ljust gråblått på väggarna. En säng ska stå till vänster i rummet men vi har inte

hämtat den ännu.

Verandans tak före. 

Efter, ljust och fint.

Bortser man nu från att det är en massa grejer framme som inte ska vara där så blev resultatet fantastiskt.

En härlig veranda som jag spenderat så många timmar på i sommar. Både i sol och skugga.