Självklart inte

Naturligtvis förstår jag att ingen av mina bloggvänner var ute och körde som tokar i söndags. Naturligtvis inte, jag omger mig inte med kreti och pleti.
Det var andra lusiga människor förstås, själv kör jag som en gud eller åtminstone helt perfekt.
Eller som Maken så fiffigt uttryckte det mäpan vi körde bakom en alldeles säregen idiotisk bilförare.
"Vart är alla på väg?, kan dom inte hålla sig hemma, måste dom vara ute och vimsa omkring hit och dit?
Varje gång vi är på väg någonstans är det likadant"
Så sant som det var sagt.

Nu ska jag delge er några fler reflektioner från min resa på kustvägarna.
Ica Nära, 5 km (såg en skylt vid vägkanten)
Inte fan vet jag, men nog tycker jag fem km är lite långt bort för att vara nära. Vem vill gå med tre matkassar i fem km?
Fast Ica Fjärran är nog inte så gångbart inom reklambranschen.

Sen en skylt till:
Trafikanten, ta en paus, 2 min.
Två minuter!? Vem fan får sitt kaffe och kan dricka det på två minuter. Är det ett löpande bandfik, ställ dig på bandet vid dörren, få ditt kaffe och drick på vägen ut innan du tippar av löpbandet på baksidan.
När jag pausar vill jag  nog gärna pausa något längre än två minuter. Fast det är klart, Makens löfte om många och rejäla bensträckare föll ju rätt platt. När vi stod vid lastbilen på p-platserna vid vägen så gick han fyra steg och sa: "Nu reser vi"
Det kanske var tvåminuterspauser det, men på en Trafikantenplats vill jag nog gärna ha någon extra minut.

Sånt där kan jag sitta och klura på under långa km.

Det är höst. Det är kallt ute men vackert, sådana där höstdagar jag kan önska det finns massor av. Imorse kom en man körandes med en liten båt och skulle lägga till hos oss. Jag hade kikat i kikaren för att se vem det var, halv 9 på morgonen får vi sällan besök. Mannen var klädd i mystiska självlysande kläder så jag steg med raska och bestämda kliv ut och ner på kajen.
"Söker du nån?" frågade jag med lite ovänlig ton.

Det visade sig att det var S som kom från Vattenfall, jag kände inte igen honom med mössa på. Vår elmätare hade slutat bete sig som elmätare ska göra så han kom för att byta ut den.
Kände mig lite dum, men förklarade att jag trodde att han var från Kustbevakningen (eller Kustwaffe som det heter när man är i min bransch). Då förstod han till fylles.
Det gör de flesta här.
Kustwaffe är inte populära och det finns en sajt där dom säljer kläder med fyndiga Kustwaffetryck på. Vi ska handla av dom snart, fast jag tycker det vore något osmart att ha en keps med texten "Kustbevakningen, för dig som inte fick bli riktig polis" när man är ute och fiskar. Maken vill ha en sån keps, och jacka.
Det är snart jul, vi får se vad tomten kommer med ;)

Sen ett  litet boktips till er som gillar att läsa. Johan Theorin, lägg det namnet på minnet. Han har skrivit flera böcker som är spännande och med fantastiska skildringar kring livet förr och nu främst från Öland. Lite suggestivt och fantastiskt bra, åt deckarhållet men ändå inte riktigt! Jag ska ta upp dom i min bokblogg senare, jag har läst tre, den sista har jag läst ut idag, Blodläge.

Läs!