måndag 9 november 2009

Shopping

Hemma igen.
Känns superskönt.
Sju timmar i bil och sen en och en halv i frysrummet.
Känns som en superdag.

Igår var dock en superduperdag.
Spenderade den med Acka i Sundsvalls city.
Innan vi träffades hann jag på en riktigt kort tid shoppa loss.
Lite foundation (ni ser, jag hänger med), lite smått här och lite smått där. Riktigt kul.
Jag var ute efter en ny väska. Modell större.

Behöver jag säga att ingen väska inköptes?
Nix, hittade massor men ingen som jag ville ha.
Har nämligen massor av väskor, billiga och dyra men ingen jag gillar och nu ska här inte köpas nåt skit utan en som jag kan trivas med!

Därför är jag utan.

Däremot så hittade jag på en plusavdelning (kläder för feta tjockisar) en snygg gråsvart kofta och en grön tunika, jättefina.
Nu till en slags shoppingprincip jag har utvecklat under senare år.
Den går till så att man köper UTAN att prova.
Inga tittar i speglar (stort NO där) utan man ögonmåttar bara, man väljer ut ett hyfsat plagg och sen brer man ut det och ser om det kan tänkas täcka en mindre båt.
Går det så skriker den KÖP MIG!

Det gjorde dessa plagg.
För att ta det till nästa nivå.... dom kändes nästan för stora om ni fattar vad jag menar (vänder mig till tjockisar)?
Rena lyckträffar. Rent fynd.
I dessa plagg såg jag mig slimmad och graciös ta mig fram här i livet.

Tja. Fetsmäll.

Jo, jag fick på dom bägge två. Rymdes med nöd och näppe i ena, och den andra satt som klistrad kring min volymiösa kropp.
Kände mig superkvinnlig som visar upp mina former så delikat.

Fast jag ska ju börja banta imorgon.
Jo, det är sant.
Dessutom måste jag ju nu.
För på hotellet så fanns speglar från en annan dimension, helt annorlunda än den spegel vi har hemma, en liten ruta ovanför tvättstället där bara fejset syns.

Tja, man blir lite betänksam. Hur kunde det gå så här?
Var det godiset jag smaskat i mig?
Var det dom stapplande stegen istället för löpningen?
Var det ett inslag av kosmisk komik?
Är det rent ett djävulstyg som varit framme?

Bara en sak att göra.
Eller två.
Blunda eller banta!

Hejdå fetman!

6 kommentarer:

  1. *skrattar gott*

    Själv blundar jag.
    Inför min egen kroppshydda alltså.

    Köper också kläder med ögonmått.
    *lyckas sällan*

    SvaraRadera
  2. Hahaha, du underbara skribent! =D
    Lycka till med bantningen!

    SvaraRadera
  3. Hej Ulrika

    Om du tänker gå ner i vikt så varför späka sig, jag tycker jag du ska köra LCHF vilket bedyder att du slipper äta kalorisnålt utan får äta en massa feta goda smaskiga saker och ändå gå ner i vikt, bra va eller hur

    kram Agneta

    SvaraRadera
  4. Bra kombo! Det är länge till bikinisäsongen!

    SvaraRadera
  5. stopp o belägg:-) enda sättet att gå ner i vikt, är cupcake-dieten!! den är dessutom väldigt smaskig:-)

    annars gäller det att acceptera sig själv och även älska sig själv och sin kropp eller hur?

    jag har ansträngt mej i månader att tänka på ett annat vis, och NU kan jag helt plötsligt se på kort att jag är helt okej! jag väger 82 kilo nu, men ändå är jag nöjd!
    det är liksom typ 20 kg för mkt, egentligen, men nä.

    älska dej själv! stor kram!

    SvaraRadera
  6. Speglar speglar,vad ska det vara bra för??

    Kram

    SvaraRadera